Vi sitter ju som bekant på Sahlgrenska sjukhus och bloggar. Jag och min kära donator Susanna. Igår fick vi ta en efterlängtad dusch. Hur skönt var inte det då. Tänk vad lite som glädjer en nu.

Efter duschen fick vi vår sår omlagda. Vi kikade på varandras och kan konstatera att det är väldigt snyggt och fint. Susannas är dock lite mindre än mitt. Men vem bryr sig. Båda två mår bra. Och det läker fint.

Mitt krea är nu nera på 100 nånting. Jag har haft över 525 om det inte var nästan 600. Så det är ju bra. Blodtrycket har dock svajat lite igår. Det var uppe på 170/110  inte så bra. Har fått öka min dos av blodtrycksmedicinen. Men det är ju inte alls lika många tabletter som jag käkade innan. Underbart.

Känner mig pigg och fräsch, det ända som just nu verkar bråka är när jag lägger mig i sängen, då börjar magen låta. Och  värker faktisk så pass att jag inte kan sova. Men om man får de rätta medicinerna går det över och man somnar om igen. Det underlättar också att toabesöken går bra. Det var en befrielse kan jag säga. Trodde det skulle göra ont men det var inga som helst problem.

Troligen får väl Susanna åka hem imorgon (eller idag) vi får avvakta och se vad de har att säga när de går ronden.

Nått som är lite underligt är att jag får en konstig bismak på allt som jag äter. Chips brukar ju gå ner i alla lägen, tog några i går men det smakar jättekonstigt. Så de blev inget med det.

Vi somnade gott båda två igår. Lite avis på Susanna bara, hon säger gonatt och sedan sover hon. Riktigt så fort somnar inte jag. Men det kan hon väl få.

Tjo och tjim från oss på Sahlgrenska