Startsidan Blogg Gästbok Debatt Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
December (2017)
>>


HEJ JAG HETER UNO-X!

Hörde att matte har bloggat om mig och nu tänker jag att om det ska bloggas om mej ska jag göra det själv så att det blir rätt liksom.
Jag är inte så gammal men jag kan redan en massa saker själv!
Nu är jag 9 veckor och jag har bott i min nya familj i nästan en hel vecka, vilken vecka sedan.
Där går man i godan ro på Enet med tanten Lena, brorsan Sune och syrran Kotten, mamma och mormor det dyker upp en annan svart långhårig annan tant och en farbror helt utan hår. Kunde inte hon långhårstanten delat med sig lite?
De var mycket snälla och satt på golvet och kelade med mig och mina syskon och min mamma. Hon, morsan alltså fick sitta i knät fast att hon är jättestor det tyckte jag var en bra egenskap hos de där Mjölbyborna som kommit för att hälsa på. Efter en stund visade det sig att de inte bara var där för att hälsa på. Hux flux satt jag i nått stort svart som rörde sig, tror de kallade det för bil. Skitläskigt. Det spelade ingen roll att jag visade att jag tyckte det var otäckt de bara fortsatte åka i den här bilen. Långhårstanten som jag har förstått heter Ingela hon klappade mig och sa att det inte var någon fara att hon skulle skydda mig och att jag inte behövde vara rädd, det kändes bra och efter en liten stund vågade jag lita på henne och då blev jag så trött så jag somnade.
När vi hade åkt i den där bilen i flera timmar så stannade vi och då sa Ingela till mig att jag hade kommit till mitt nya hem. Jaha? Nya? Var det nått fel på det gamla?
Det var en massa nya lukter ett jättestort rum, på golvet stod en hundsäng-till mig. På golvet fanns det lite olika leksaker. Jag smög runt lite i det där som kallades mitt nya hem. Det fanns ett ben att gnaga på. Jag provgnagde lite- det funka. Jag pinkade på golvet- det funkade också! Ingela och han utan hår som heter Morgan satt på golvet. Då och då gick jag fram till dem och la mig i deras famn en stund så höll vi på så där.
Plötsligt öppnades dörren och in kom två stora människobarn de verkade jätteglada över att äntligen få träffa mig och jag kände direkt att jag tyckte mycket om dem. De hade med sig några gamla människor också- som kallades mormor och morfar. Tydligen ska de vara mina nya extra människor som kan gå ut och gå med mig. Jag vet inte riktigt vad ut och gå betyder men de verkar glada över att vi ska ut och gå tillsammans så det är säkert trevligt!
Alla satt på golvet och jag gick runt och kelade lite med dem allihop.
Så åkte de gamla hem och då var det människobarnen som heter Ludvig och Oskar, jag och så Ingela och Morgan kvar. De sa att jag hörde till deras familj. Det kändes mysigt på nått sätt även om jag inte vet riktigt vad en familj är. Flock vet jag vad det är. Jag tror att familj är en slags människoflock. Nu när jag har bott i den här familjen är jag helt säker på att en familj är en människoflock.
Den här människoflocken är alltså min - jag ska lära dem allt jag kan!
De har en del regler, man får inte bitas i händerna när man leker och man får inte gnaga på det de kallar soffa eller köksbord eller andra möbler- skitlöjligt!
Jag tänker att man gnager där man ligger- har man tur ligger det ett ben i närheten och gör det inte det då tar man ett bordsben- hur svårt kan det va?
Jag har börjat träna lite också på olika saker som mitt namn. Första dagarna var jag inte helt säker på om jag hette, kom, lillevän, sicken sötis, gullegull Uno eller hej.
Nu vet jag att jag heter Uno. Jag lärde mig det jättesnabbt. De sa mitt namn- jag tittade på dem och så fick jag en godis. Skitenkelt!
När jag var säker på mitt namn så började de ropa Uno kom!
Jaha? Har jag fått ett efternamn nu tänkte jag först? Men sedan fattade jag att när jag hörde mitt namn och så det där andra ordet efteråt så betyder det att om jag springer till dem då så får jag också en godis- skitenkelt!
Eller ja det är skitenkelt så länge det inte finns nått annat som jag just då tycker är lite roligare- men jag blir bättre och bättre på att komma när de ropar- de blir så glada och klappar mig och så får jag godis och de andra grejerna på golvet de ligger ju kvar!
Jag har fått träffa några andra hundar också- rätt hyggliga en heter Ossian och en heter Milou- Ossian och jag lekte mycket det var skoj, jag tror att han kan lära mig ett och annat, Milou var inte riktigt lika förtjust i att leka med mig han ville mest springa och det orkar inte jag - jag blir ju jättetrött jättefort, framförallt tyckte han inte om när jag försökte klättra på honom han blev arg och morrade så jag slutade jag gör ett nytt försök om några månader när jag har vuxit till mig lite tänker jag.
Det finns andra människor som inte hör till min nya människo-flock men som ofta kommer och hälsar på andra små människobarn och deras föräldrar det är trevligt att träffa nya människor.
De blir glada när de ser mig och så klappar de mig och gosar med mig.
Jag blir också glad men gladast blir jag när jag träffar de där fyra som hör till min flock.
Det är ett mysterium som jag måste lista ut.
På kvällarna så där runt 21.30 så försvinner de där stora människobarnen Morgan och Ingela blir kvar och så bär de mig upp för nått konstigt som kallas trapp, de påstår att jag ska lära mig att gå i den själv så småningom - aldrig i livet- det är väl skitbra att de bär mig tänker jag! Lite gos och färdtjänst på en gång liksom - varför ska vi ändra på det.
Ingela säger att jag kommer att bli för tung för att bära- det är väl inte mitt problem som jag ser det, det är ju inte jag som bär!
I alla fall när vi väl har kommit upp så somnar vi alla tre, människobarnen är borta men så hokus pokus så kommer de fram på morgonen igen.
Jag har ingen aning om var de tar vägen under natten. Ingela säger att de sover men jag ser dem inte i hundsängen eller på golvet eller i soffan. Ingela säger att de sover bakom dörrarna till sina rum men jag vet inte det jag.
I går träffade jag en häst. En stor vit häst. Jag luktade på den och han luktade på mig. Sen satt jag en stund och tittade på honom.
I går var jag i en affär också och köpte mig ett halsband och ett koppel. Det där är märkligt. Ett snöre som gör att jag sitter ihop men Ingela när vi är ute och koppel-tränar.
Vaddå tränar? Hon går och jag följer efter och hon blir så glad när jag tittar på henne så då ger hon mig godis. Jag trodde att människor blir glada av att få godis men Ingela blir så glad när jag tittar henne i ögonen så då får jag godis, när vi står vid ytterdörren, eller hon ska lyfta ur mig ur bilen eller när jag får min matskål om jag tittar henne i ögonen då så blir hon så förtvivlat glad och säger snälla saker och klappar mig och ger mig godis- skitenkelt. Det var nån som sa nått om lördagsgodis men det kanske bara gäller människorna själva.
Ja nu har jag bott här snart en hel vecka och jag trivs bra.
Första dagen sa de att jag inte skulle få va i soffan- yeah right!
Nu måste jag sova lite igen - jag blir så trött av att växa och leka och blogga.



       
29 Januari 2016  | EN NY DAG | 1 kommentar
wow kul med en ny liten familjemedlem! Förhoppningsvis får vi hem en ny liten familjemedlem till sommaren (en jack russell) och då kommer vi gärna och hälsar på och leker lite - kanske kan snappa upp några hunduppfostringstips ;-) Kram Bea
Skrivet av Bea den 31 Januari 2016 11:26
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Ingela Svensson                                             Skaffa en gratis hemsida