Startsidan Blogg Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


25 mars



Jag önskar att alla kunde få uppleva det underbara i att upptäcka att man är mitt bland folk, och faktiskt har roligt!

När jag var sjuk hade jag även social fobi och att vara bland människor var då en av de mest energikrävande saker jag kunde göra. Bara att gå till affären var hemskt; jag upplevde att alla kollade på mig, att jag var alltings centrum och att allt jag gjorde var helt fel. Varje gång jag var i sociala sammanhang (även om det var bland vänner) så gick all min energi åt till att klara av att vara där.

Nu, när jag mår bättre, kan jag ibland stanna upp och upptäcka frånvaron av rädsla! Det är en fantastisk känsla att kunna stå bland klasskamraterna (som inte vet om min bakgrund) och skämta och skratta och bara vara. Att i ett sånt läge kunna stanna upp, se sig själv utifrån och känna glädje istället för rädsla och ångest är en upplevelse jag önskar alla!



Så skriver Liv Högmark i SHEDOS blogg;
http://shedoblogg.blogspot.com/2010/03/en-i-ganget.html


Och jag tänker att dit vill jag också nå. Till den punkten där det känns naturligt att vistas med människor man tycker om och kallar vänner, utan att vara så in i nordens onödigt självmedveten och oförmögen att slappna av för att man hela tiden känner sig konstig och i avsaknad av saker att säga.
Jag försöker minnas om jag kände mig så obekväm redan när jag var liten, men jag kan inte göra det. Jag var blyg och minns bl.a. att jag inte tillät mamma att gå från klassrummet min första skoldag när alla andra föräldrar fick gå en guidad tur i skolan medan vi i klassen gjorde nåt annat.. men annars? Njäe. Men i mellanstadiet när jag började känna mig utanför.. kanske jag kände mig konstig? Fast jag minns inte med säkerhet.

Jag har nog alltid varit plågsamt självmedveten och analyserande på något plan i alla fall. Analyserandet kommer jag väl aldrig ifrån, eftersom det är ett sådant utmärkande personlighetsdrag. Men man borde ju kunna bli bättre på att ägna sin tid åt annat tycker jag. Med tiden. På något vis.



Jag var på af i max fem minuter idag. Redan första sekunderna innanför dörren tog luften i mina lungor slut. Efter fem minuter kände jag mig både panikslagen och gråtfärdig. Inser än en gång hur lång väg jag har kvar till den riktiga friskheten än...


25 Mars 2010  | Tankar på kammaren | 1 kommentar
En kram!!! Och ett svar: Det var ju hela poängen med inlägget. Jag dras till det dåliga. :)

Webbplats: http://mijaklang.blogspot.com
Skrivet av Mija den 25 Mars 2010 15:50
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & sandra linnéa                                             Skaffa en gratis hemsida