HP MÖTER…
… Paul Larsson som nu slår igen Vallås Zoologiska för gott efter att ha haft djuraffär i 36 år.
Den första butiken var Fågelshopen i centrala Halmstad. Tolv år senare blev en lokal på Vallås ledig och Paul flyttade dit. Vallås var då ett blomstrande område med folk och rörelse och många små affärer.
– Men de senaste åren har folklivet försvunnit till stora delar och jag har haft affären mest för den sociala biten.
Man kan tycka att har man jobbat 65 år av ett snart 80-årigt liv borde det vara svårt att lägga av. Att till exempel inte längre behöva gå upp extra tidigt på morgnarna för att utfordra smådjuren innan kunderna strömmar till, räkna kassan när sista kunden gått eller skynda hem på cykeln till sambon som väntar med kvällsmaten.
Inte att förglömma helgerna, städning av burar och akvarier och hålla sig ajour med nya djurhållningsregler och sist men inte minst den ekonomiska biten som är nog så krävande.
Men Paul har inga problem med att lägga ned verksamheten. Enda kruxet är kunderna som blivit hans vänner. Han skakar lite bedrövat på huvudet.
– Dem kommer jag att sakna enormt.
I nästa sekund brister han ut i ett stort leende, och säger : ”Tänk så många roliga historier jag fått höra.” Han erinrar sig en anekdot han själv brukar berätta som han ber mig fundera lite extra på.
– Till Tylöhus kom många celebriteter på 1940- och 50-talet. Jag minns inte namnen på alla, tennisspelaren Kalle Schröder var en. Men jag kommer särskilt ihåg när vi fick ett besök från Brasilien. I sällskapet fanns en liten söt, brunögd och mörkhårig flicka som hette Silva. De kallade henne så, inte Silvia!
Han tittar pillemariskt på mig och tillägger: ”Jag vet inte om det var hon”.
Egentligen skulle Paul jobba till hösten, men bestämde sig för att njuta av sommaren som nu kommer. Han har många och stora planer. För det första ska han cykla mer. Han älskar att cykla och skryter faktiskt med att han cyklat mellan Sundsvall och Halmstad en gång. Han ska hälsa på barn och barnbarn. Två bor i Stockholm, ett i Sundsvall och ett i Kramfors.
– Jag har dessutom lovat sonen i Sundsvall att jag ska klättra upp för Skuleberget i sommar.
Paul är uppvuxen med djur och har jobbat i hela sitt liv med djur, förutom de första ungdomsåren då han i huvudsak var i restaurangbranschen, både på land och till sjöss. Tiden på Tylöhus, som ”bara” var en sommarrestaurang och inte så fin som till exempel restaurangkedjan Grand, var rolig. Men restaurangjobb var även på den tiden krävande med oregelbundna arbetstider och sena kvällar. Inte minst när han bodde i Sundsvall och hade familj med fyra barn.
– Fast i dag är det ju ännu värre. Då stänger ju inte krogarna förrän frampå småtimmarna. På min tid stängde man i alla fall strax efter midnatt.
Han har alltid varit intresserad av djur. Väl tillbaka i Halmstad efter 15 år i norr tog han upp sitt djurintresse, hittade en lokal i stan och började så smått att göra affärer med fåglar och andra smådjur allteftersom. Inköpsresorna med sin gamla Mercedes ner till Landskrona och Malmö glömmer han aldrig.
– Hela bilen var fullastad med fröer och burar. Jag syntes knappt där jag satt bakom ratten.
Hemma har Paul två svartvita papegojor och kan hända får de göra sällskap av favoriten, den 35 år gamla grå jackon, som alltid varit med honom i affären. Den bästa kundvarnare man kan tänka sig. För när dörren öppnades och en kund kom in visslade han på Paul som antingen pausade i köket eller var upptagen med något annat på lagret.
– Han är speciell och vi brukar kommunicera han och jag.
Lite om Paul Larsson
Familj: Sambo Margareth, fyra söner, tio barnbarn och ett barnbarnsbarn.
Födelsedata: Född i maj 1931 på gården Karlslund i Assarps by, Snöstorps socken.
Husdjur: Två dvärgpapegojor.
Fritiden: Cyklar överallt. Är med i Flottans Män och ska gå med i ornitologiska föreningen i Halmstad.
Saknar mest: ”Mina kunder som blev mina vänner. De har givit mig allt”.
