”Jag är säker – det är en björn”

HP har i flera omgångar tidigare berättat om björnen som fattat tycke för det halländska inlandet.

Ända sedan 2008 har det rapporterats om björn, än från Kronobergs län, än från Halland. Rivna får, märken på träd och kraftiga avtryck från tassarna har den förvisso lämnat efter sig. Men bevis i form av foto har vi inte sett. Fast nu är det dags.

– När jag satt och kollade minneskortet från min vildsvinskamera så dök det upp en figur som gjorde mig helt mållös, säger Håkan Gunbro i Sennan. Jag vred och vände på bilden, var det en hund eller... Så förstod jag. Det var en livs levande björn som poserade framför kameran.

– Vad gör man när man ser en sådan bild? Jag trodde inte mina ögon först. Men nu är jag helt säker, det är en liten björn som är framme och förser sig av det foder som var tänkt till vildsvinen, säger Håkan.

Bilden är tagen i påskhelgen, det kan Håkan se på den tekniska informationen som kameran lämnar. Men själva upptäckten via datorn gjorde han helt nyligen. I samband med detta åkte han ut till åtelplatsen några kilometer öster om Sennan och kollade om det fanns andra spår.

Det gjorde det. Förutom tassavtryck upptäckte han resterna av en riven älgkalv. Dessutom påmindes han om ett nedrivet foderbord för rådjuren. Nu förstod han hur det måste ha gått till. Björnen hade av allt att döma ställt sig på bakbenen för att komma åt vetet i rådjurens foderautomat. Men Nallens tyngd blev för mycket och bordet rasade.

Håkan visar HP den exakta platsen där björnen hukar och sätter ned nosen i backen. Vad den äter är svårt att säga, möjligen lite brödbitar som var tänkta till vildsvinen. Håkan tror att det kan vara en björnunge, den framstår som ganska liten till växten.

– Långa perioder har vildsvinen varit helt borta från området. Förklaringen är säkert att de varit rädda för björnen, säger Håkan som är en van vildsvinsjägare men aldrig stått öga mot öga med björn.

Bengt Christiansson är länsstyrelsens rovdjursinventerare och han är inte alls förvånad om det är en björn som fastnat på bild utanför Sennan.

– I två års tid har det på olika sätt kommit in rapporter om björn i Halland, säger han. Flera synobservationer talar också om att det är en liten björn det handlar om.

Bengt Christiansson avfärdar dock tanken att det skulle vara en unge. Det är heller ingen hona. Det är en ung hanne, hans långa vandringar tyder på detta. En hona har inte samma vandringslust.

– Han har säkert övervintrat i området. När han vaknade från sitt ide var han nog både grinig och hungrig. Det första de brukar göra är att ge sig på en myrstack. Myrorna fungerar som ett bra laxermedel, säger Bengt. När tarmsystemet är utrensat passar det sedan ypperligt med ett skrovmål kött.

Så att en älgkalv kan ha fallit offer för en vårhungrig björn förefaller mycket sannolikt.

Nu kommer Bengt Christiansson att studera både bildmaterialet och eventuella andra spår vid åtelplatsen.