Nytt försök att minska vibrationerna
Nu hoppas Trafikverket ha hittat lösningen på problemen med vibrationer från tågtrafiken förbi Furet. Om planeringen håller ska en ny metod med spontvägg i marken vid spåren prövas till hösten.
Små vibrationer märks
Vibrationer mäts i enheten millimeter per sekund. Banverket tog i samarbete med Naturvårdsverket fram Riktlinjer för buller och vibrationer från spårburen linjetrafik. Riktvärden togs fram för god miljökvalitet (0,4 mm/s) vid nybyggnation. Vid ombyggnation gäller en millimeter per sekund.
Enligt riktlinjerna ska åtgärder alltid övervägas då riktvärdet överskrids, men de ska vara samhällsekonomiskt lönsamma.
Nivån när människor upplever minsta märkbara vibrationer ligger kring vibrationshastighet av 0,1–0,3 millimeter per sekund.
Källa: Riktlinjer för buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik
– Metoden har funnits med som ett alternativ, men det har saknats dokumenterade resultat som visat att sponting kan dämpa vibrationer. Men nu har man noterat positiva effekter i bland annat Surte, där en spontvägg slogs i annat syfte, säger projektledare Anders Nilsson vid Trafikverket.
Även i Finland har man noterat lägre vibrationer efter spontning och i Norge utreds saken. En spontvägg är en stödkonstruktion av stålplankor som drivs ner i marken.
Trafikverket har i många år grubblat över hur problemen i Halmstad ska lösas så att de som bor i husen intill dubbelspåret ska slippa skakningar när något av dygnets cirka 25 godståg passerar. Ibland har man sett ljuset i tunneln och trott att lösningen var nära, men lika ofta har det kommit bakslag.
– Vibrationer är ett komplext fenomen och deras utbredning beror på hur marken är beskaffad. Det ena området är inte det andra likt, säger Anders Nilsson.
De positiva signalerna från andra håll gör nu att Trafikverket anser det motiverat att utföra en avskärmande spontvägg i Furet. I första hand görs en kortare sträcka för att man ska kunna utvärdera effekterna. Sedan tas beslut om metoden kan tillämpas för hela den aktuella sträckan.
– Det är mycket spännande att se om man kan använda spontning för att lösa problem med störande vib-rationer, säger Anders Nilsson.
På den bansträcka som går parallellt med Rönn- vägen lyckades dåvarande Banverket för fyra år sedan halvera vibrationerna genom att lägga polystyrenskivor under sliprarna längs en sträcka på cirka 300 meter till en kostnad av fyra miljoner kronor. Därmed löstes problemen för flera husägare och Banverket slapp lösa in fastigheterna.
Men när man byggde vidare med samma metod på en provsträcka mellan Wrangelsleden och Linnégatan blev det tvärstopp. Här hade metoden över huvud taget ingen mätbar effekt, vilket troligen beror på att det fasta sandlagret är tunnare här än vid Rönn- vägen.
Sedan dess har Trafikverket jobbat med att försöka uppfylla miljödomstolens dom från 2002 om att vib-rationerna ska minska till högst en millimeter per sekund nattetid vid husen i Furet, vilket är det krav som ställs vid väsentlig ombyggnad av järnväg.
Genom åren har man gjort olika försök, varav ett var att sänka hastigheten. För godstågen sänktes den så långt som till 40 kilometer i timmen utan att några förbättringar noterades. Ett par försök att bygga om det som på fackspråk kallas bankroppen, det vill säga marken under rälsen, har förkastats redan innan de påbörjats på grund av allt för stor osäkerhet om resultaten.
Bekymren med buller och vibrationer uppstod på 1980-talet då Västkust- banans sträckning ändrades. Tidigare passerades Furet endast av Halmstad–Nässjöbanan med fyra–sex godståg och några rälsbussar per dygn. När Västkustbanan blev dubbelspår ökade antalet passerande tåg kraftigt och är nu 115 per dygn
