Tottis matte har varit scout sedan 7-års åldern och ett och annat har hon faktiskt snappat upp under alla de åren. Tillexempel kan hon göra upp eld, surra ihop ett långbord, manövrera kanoter och andra mer eller mindre nyttiga saker. Hon har också lärt sig en och annan knop. Hundarna brukar bli uppbundna med en tjusig råbandsknop när man behöver ha koll på vart de är för en stund. Just den knopen har funkat alldeles ypperligt under många år och idag nere på klubben fästes Totti fast vid en lyktstolpe med just en råbandsknop. Men det är väl bara till att konstatera att den hunden är något klurigare än sina föregångare...För plötsligt kommer det en lös Totti farande när man sitter och spikar fast en tunnel. "Jaha, nu har han lyckats gnaga av kopplet", känndes som en väldigt rimlig förklaring. Den hunden gillar ju att ha saker i munnen och gnager gärna lite på dem när de ändå är där liksom...Men si, efter en snabb koll visade sig kopplet vara helt! Kan hundar faktiskt lyckas ta upp dubbelknutar utan att tugga av kopplet..???? Det var jag rätt säker på skulle vara en omöjlighet men jag är nästan 100% säker på att jag faktiskt slog en dubbelknut innan jag lämnade honom vid stolpen å kopplet är faktiskt helt...skrämande!

Anledningen till att vi var på klubben var så klart agility!! För engångsskull var jag ledig en vardag och hade stämt träff med Malin  och hennes flickor nere på klubben. Klass-ett-bana var det som gällde. Visade sig att det var fler än vi som var lediga så där på förmiddagen en helt vanlig torsdag. Blev ett helt litet gäng där nere :-)

Jaha, vi drar de dåliga sakerna först eller kanske de ska kallas att-träna-mera-på-grejorna istället? Den fokuserade valpen Totti är ett minne blott, nu har jag den galna unghunden Totti att jobba med istället. Vilket i och för sig inte är fy skam det heller. Men han är liksom lite mer överallt hela tiden än han var innan. Han springer på egna små äventyr å hittar roliga grejor att belöna sig själv med. Typ kopplet! Förstå ni hur roligt ett koppel kan vara att springa runt med i munnen? eller en pinne..? eller i brist på annat en pappersbit eller ett löv? MEN det kan vara så enkelt att lösningen är att matte jagar upp honom ordentligt innan vi kör. Leka älskar han ju nämligen så det borde jag kanske utnyttja mer och så kan man ju tycka att jag borde vara van vid att man måste köra full satsning från början. Det går inte att matte sätter igång och jobbar efter att Totti dragit iväg på egna rejs! Man måste ju vara på de där hundarna hela tiden, från första hindret till det sista å så en stund innan första hindret å en stund efter sista....det borde jag veta :-)

Så till de positiva delarna, lille vovven börjar dra lite själv på hindrena! Matte måste inte hålla handen hela vägen utan han hittar faktiskt en del hinder på egenhand bara man visar vart han ska. Härligt! Sen glömmer matte ibland bort att han är nybörjare och tror att han ska springa in i tunnelingången bara för att det är hindret rakt fram...men det går inte, man måste visa tyyydligt att det är dit han ska!

Nu ska matte stänga ner datorn och så ska vi ut och träna slalom!! Det är nämligen inte i närheten av att vara tävlingsdugligt! å vi som ska tävla....dags att träna!!