”Ett skifte av mentala glasögon”.
En söndag morgon på tunnelbanan i New York. Människorna satt lugnt, en del läste andra satt i tankar några vilade ögonen. Då kom plötsligt en man och hans barn in i tunnelbane-vagnen. Barnen var så högljudda och störande att hela atmosfären omedelbart förändrades. Mannen satte sig bredvid mig slöt ögonen och föreföll omedveten om situationen.
Barnen skrek kastade saker.De var mycket störande. Mannen gjorde ingenting.Jag blev irriterad, hur kunde han låta barnen uppföra sig så. Tillslut vände jag mig om och sa -”era barn stör verkligen massa människor skulle ni inte kunna hålla lite bättre ordning på dem?”
Mannen öppnade ögonen och sa stillsamt ”jo ni har rätt. Vi kommer just ifrån sjukhuset där deras mamma dog för ungefär en timme sedan. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, och jag förmodar att de inte heller vet hur det ska ta saken.” Plötsligt upplevde jag hela situationen annorlunda. Mitt hjärta uppfylldes av medkänsla.
Stephen R Cove
