Jag såg reklam på nätet för "Dating för singlar över 60 år." Den flög bara förbi som hastigast, men enbart rubriken fick mig att fundera en del. Det var förstås skönt att se att det rentav fanns någonting man fortfarande var för ung för. Å andra sidan lär dom flesta män jag har haft något ihop med genom livet vara över sextio vid det här laget. Då känns det lite exkluderande att dra en gräns där. Dom kanske resonerade som så att det där med åldersskillnad bara ställer till problem. Å andra sidan finns otrohetssajten Victoria Milan, som jag tycker känns enbart som ett sätt att skaffa sig bekymmer i onödan. Fast när jag läste en debattartikel av Dominika Peczynski, som driver den i Sverige, insåg jag att det finns flera sätt att se även detta på. Hon skrev bland annat: "När jag drev Lovesearch, som egentligen var en matchmakingsajt för singlar, var många av våra medlemmar i själva verket gifta. Så är det på alla dejtingsajter. Men på dessa talar man inte om för andra medlemmar att man är gift och lurar således dem man dejtar. Ponera, utan att lägga någon värdering i det, att en människa som söker sig till en otrohetssajt med största sannolikhet skulle vara otrogen i vilket fall som helst. Då kan man ju tycka att det är bättre att det sker utanför arbetsplatsen, där många otrohetsaffärer inleds, av den enkla anledningen att det verkar dumt att förstöra sina relationer med arbetsgivare och kolleger – eller inom den bekantskapskrets man delar med sin partner. Det är inte särskilt snyggt att ligga med frugans väninna. Eller med någon som inte har en susning om att man redan är upptagen på annat håll. Det är lätt hänt att man ”glömmer” att berätta för sin älskare/älskarinna att man är gift. Något som kan leda till att älskaren eller älskarinnan i vredesmod, då de får reda på sanningen, kontaktar den bättre hälften och avslöjar affären. Att vara spontanotrogen på fyllan utan skydd kan också leda till mycket tråkiga konsekvenser i form att könssjukdomar eller oönskade graviditeter. Med tanke på ovanstående kanske vi ska vara glada att det kommer kommersiella aktörer som gör det möjligt för människor att få utlopp för sina drifter och samtidigt minimera riskerna med dem.
Otrohet kommer aldrig att vara bra, eller schysst eller riskfritt. Men med hjälp av otrohetssajterna kan skadorna åtminstone begränsas."