Facebook har fått mig att inse hur liten världen är. Det visas ofta vilka gemensamma vänner man har, och ibland känns det som om alla känner alla. Senast råkade jag få se ett foto min granne och hennes mamma. Mamman och jag jobbar på samma avdelning, men jag hade ingen aning om att jag bodde granne med hennes dotter. En av dom yngre förmågorna på avdelningen är sambo med en kille vars namn är så pass ovanligt att jag förstod vem som måste vara hans pappa. Pappan är död sedan länge, men för fyrtio år sedan var han ordförande för Centerns ungdomsförbund i Stenåsa på Öland. Dom ordnade fester och danser som jag brukade besöka i tonåren. Det absolut vanligaste på Facebook är annars att dom yngre som jobbar på kära Kährs är vänner med barnen till mina Facebookvänner.