Startsidan Blogg Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
5
6
7
8
9
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
November (2019)
>>


17:33



Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva, men fingrarna längtar efter att motionera lite på tangenbordet (=P).

Jag läste ut nyaste allt i hemmet i förmiddags, satt med huvuddelen av den igår och blev hjärntvättad av fina hemma-hos-reportage och en stor köksspecial. Det börjar med drömmar om drömhemmet. Sedan går tankarna oundvikligen vidare till hur det skulle bli genomförbart. Man köper inte hus ensam, så är det bara. Alltså, inte när man är ung och inte har ett jobb med jäkligt bra betalt iallafall. Så. Familj? Det är så jobbigt att tänka på sådant.. jag hoppas väl innerst inne, men samtidigt känns det som en omöjlighet att det någonsin kommer att hända.

Jisses.

Jag sa till danil att det skulle bli en etta, men nu blev det ju lite större.. Hursom, det ändrar inte kontentan i det hela; ensam, möglig ost.

och hans löfte

Han skulle inte försvinna, jag skulle inte vara ensam.


Jag vet att jag aldrig skulle kunna bilda någon riktig familj med honom, jag vet ju det. Han ville inte ha barn. Han är sjuk. Han borde inte få barn. Men ja..


Egentligen tänker jag inte så mycket på d längre. Jag saknar honom inte så ofta heller, det är bara sådana där akuta anfall, och de kommer alltmer sällan. Visst tänker jag på honom, men inte mer än flyktigt. Jag är uppriktigt småchockad över att jag till och med kan skriva det såhär, för den trettonde maj trodde jag att jag aldrig skulle kunna göra det. Å andra sidan trodde jag att vi skulle förbli vänner och det var vi ju tills ganska långt efter det att han och Em gjorde slut.. men men..

Någonstans undrar jag nog ändå om vi kommer hitta tillbaka till någon slags vänskap igen. Tänker jag på honom från den synvinkeln saknar jag honom kopiöst mycket. Han var en bra vän.. han var en mycket bra vän..





Inatt får jag äntligen nya pengar. Ska nog vara vaken tills dess och betala alla räkningar så det är gjort..om jag orkar. Annars får det väl vänta tills imorgon. Jag har bestämt mig för att fortsätta ställa klockan och vakna "i tid" om dagarna framöver. Inte lika obarmhärtigt tidigt som i helgen, men vid nio, tio sådär. Med anledning av min gamla kära dagboks avsked (den har varit med ända sedan hösten 2003!) bestämde jag mig för att verkligen arbeta mig tillbaka till Livet. Det låter så dramatiskt, och det är ju inte så att jag inte försökt tidigare.. men nu ska det verkligen gå. Om jag fortsätter skriva lika mycket privat dagbok i fortsättningen som jag gjort i sommar och fram tills nu kommer jag kanske inte hinna så långt med mitt projekt, men med den rooosa dagboken kommer jag börja vandra iallafall.


Det låter så platt att skriva såhär, men jag vet inte hur jag annars ska uttrycka mig. Och jag ville gärna dela med mig av mitt..hm. Projekt, är nog det bästa ordet faktiskt.. Projekt Livet.


17 September 2007  | Tankar på kammaren | 1 kommentar
Det är klart man kan skaffa hus ensam.. Kanske inte en lyxvilla,men visst kan man bo i hus ensam. Men ett jobb kan juh vara en start. ;) Jag känner/vet om iaf två kvinnor som bor ensamma i hus - nu är visserligen de mycket äldre än oss och har väl kunnat byggt upp en bättre ekonomi,men ändå - nog går det! Förresten nu när jag tänker efter vet jag om en ung tjej som också har ett eget hus. Nog funkar det... Och annars så är jag säker på att du någon dag kommer finna någon,som du kan bilda din familj med,och flytta in i ett hus... Men än så länge bor du väl fint? Jag tycker din lägenhet är 1000000 gånger finare än "min".

Webbplats: http://wwww.nattfrost.se
Skrivet av Madelene Nattfrost den 18 September 2007 10:16
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & sandra linnéa                                             Skaffa en gratis hemsida