|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (4) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (19) |
|
| (7) |
|
| (1) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (9) |
|
| (15) |
|
| (11) |
|
| (15) |
|
| (8) |
|
| (18) |
|
| (21) |
|
| (33) |
|
| (37) |
|
| (32) |
|
| (26) |
|
| (44) |
|
| (49) |
|
| (35) |
|
| (28) |
|
| (26) |
|
| (18) |
|
| (26) |
|
| (31) |
|
| (21) |
|
| (26) |
|
| (26) |
|
| (30) |
|
| (38) |
|
| (25) |
|
| (26) |
|
| (31) |
|
| (31) |
|
| (28) |
|
| (13) |
|
| (22) |
|
| (32) |
|
| (46) |
|
| (38) |
|
| (44) |
|
| (31) |
|
| (49) |
|
| (65) |
|
| (76) |
|
| (41) |
|
| (27) |
|
| (14) |
|
| (12) |
|
| (35) |
|
| (38) |
|
| (50) |
|
| (42) |
|
| (29) |
|
| (36) |
|
| (50) |
|
| (2) |
|
|
|
| (4) |
|
| (10) |
|
| (54) |
|
| (24) |
|
| (3) |
|
| (10) |
|
| (36) |
|
| (612) |
|
| (11) |
|
| (109) |
|
| (260) |
|
| (60) |
|
| (18) |
|
| (19) |
|
| (10) |
|
| (7) |
|
| (10) |
|
| (21) |
|
| (15) |
|
| (30) |
|
| (31) |
|
| (5) |
|
| (91) |
|
| (48) |
|
| (123) |
|
| (24) |
|
| (22) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 1667 |
| Kommentarer: 1347 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Vem har sagt att det ska vara lätt?
Ibland känns det bara som om man går totalt jävla vilse, eller sjunker rakt ner i en stor pöl av dy.
Sedan är det de där sakerna som blir som ett knytnävsslag i magen.. eller rakt i ansiktet. Insikter om hur livet förändras, hur människor kommer och går, hur saker kan kännas dåliga just här och nu men i det stora hela är det precis tvärtom. Eller så känns något bra men är det egentligen inte.
Snuss avslutade sitt medlemsskap på haket ikväll.
Det är där vi haft den ynkliga kontakt vi haft den..senaste.. en lång period nu.
Lite på msn också, men msn känns tomt och platt och..
Har vi glidit ifrån varandra så pass att det inte går att göra något åt det?
Jag säger varenda gång vi skrivs att vi måste ringas. Snart. Men tanken på att ringa rinner ut i sanden med känslan att hon är en främling nu. Någon som inte vet något om min situation. Någon som jag inte vet särskilt mycket om, längre.
Jag vet inte ens hennes pojkväns namn? När de blev tillsammans.. hur hon har det på jobbet. Jag vet allt men ändå ingenting.
Det gör ont. För snuss var min bästa vän. Jag vill att hon fortfarande ska vara det, men det är hon ju inte..har inte varit..på länge.
Jag älskar mina vänner, men jag ser hur de fortsätter att bli färre och färre och jag vet inte hur jag ska förhindra det, förändra det.
För jag kan inte få någons hjärta att fortsätta slå (börja slå igen..). Jag kan inte göra så att Engla börjar äta utan problem. Jag kan inte göra någon fri(sk) från sina demoner - det som kommer emellan i vänskaper när man går åt olika håll..
Jag vet att vissa människor bara finns i ens liv tillfälligt. Men vissa var det inte meningen att det skulle bli så med. De skulle komma på mitt bröllop, bli gudmor åt mina framtida barn. Jag skulle ha en anledning att besöka den där staden för resten av mitt liv. Men det lär inte bli så? Eller?
|
|
9 Oktober 2007
| Projekt: Livet
| 1 kommentar
|
|
|
 |
|
