|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
|
Mars (2024) |
|
|
|
(1) |
|
(1) |
|
(2) |
|
(1) |
|
(1) |
|
(2) |
|
(1) |
|
(2) |
|
(1) |
|
(4) |
|
(2) |
|
(2) |
|
(1) |
|
(7) |
|
(5) |
|
(1) |
|
(1) |
|
(5) |
|
(5) |
|
(2) |
|
(1) |
|
(4) |
|
(5) |
|
(4) |
|
(1) |
|
(1) |
|
(2) |
|
(1) |
|
(1) |
|
(19) |
|
(7) |
|
(1) |
|
(7) |
|
(5) |
|
(5) |
|
(9) |
|
(15) |
|
(11) |
|
(15) |
|
(8) |
|
(18) |
|
(21) |
|
(33) |
|
(37) |
|
(32) |
|
(26) |
|
(44) |
|
(49) |
|
(35) |
|
(28) |
|
(26) |
|
(18) |
|
(26) |
|
(31) |
|
(21) |
|
(26) |
|
(26) |
|
(30) |
|
(38) |
|
(25) |
|
(26) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(13) |
|
(22) |
|
(32) |
|
(46) |
|
(38) |
|
(44) |
|
(31) |
|
(49) |
|
(65) |
|
(76) |
|
(41) |
|
(27) |
|
(14) |
|
(12) |
|
(35) |
|
(38) |
|
(50) |
|
(42) |
|
(29) |
|
(36) |
|
(50) |
|
(2) |
|
|
(4) |
|
(10) |
|
(54) |
|
(24) |
|
(3) |
|
(10) |
|
(36) |
|
(612) |
|
(11) |
|
(109) |
|
(260) |
|
(60) |
|
(18) |
|
(19) |
|
(10) |
|
(7) |
|
(10) |
|
(21) |
|
(15) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(5) |
|
(91) |
|
(48) |
|
(123) |
|
(24) |
|
(22) |
|
|
|
|
Inlägg: 1667 |
Kommentarer: 1347 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lenergie
Jag skrev i min dagbok inatt att det kändes som att energin började komma tillbaka lite igår, då jag faktiskt inte bara satt rakt upp och ner hela dagen utan faktiskt tog initiativ till att försöka tvätta lite (även om det nu misslyckades), och lagade ordentlig mat. Känslan rent allmänt var en aning mer lätt, helt enkelt.
Idag när jag vaknade var det likadant som innan igår. Ändå har jag lyckats göra rent toaletten och putsat handfatet inklusive blandaren så det blänker och diskat nästan hälften av all disk. Sedan beställde jag boxarna 5 och 6 av Gilmore Girls på cdon. Men plötsligt är energin döddöddöd och jag känner mig helt översvämmad av tomhet.
Det slog mig nyss hur ingenting plötsligt kändes meningsfullt. Så ensamt har jag inte känt mig på evigheter. Människor har försvunnit, men jag har ändå inte riktigt känt någon panik så som jag brukar. Men så alldeles nyss. Känslan av total värdelöshet. Varför försvinner de? Vad har jag gjort?
Och en sådan töntig sak som att kommentarerna i bloggen har minskat så på sistone, det blir plötsligt ett tungt bevis i den inre kaosiga domstolen.
(osynlig?)
I feel like a ship beneath the waves A child that lost it’s way A door without a key A face without a name I feel like a breath without the air And every day’s the same Since you’ve gone away
|
21 November 2007
| Solförmörkelse.
| 3 kommentarer
|
|
|
|