|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (4) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (19) |
|
| (7) |
|
| (1) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (9) |
|
| (15) |
|
| (11) |
|
| (15) |
|
| (8) |
|
| (18) |
|
| (21) |
|
| (33) |
|
| (37) |
|
| (32) |
|
| (26) |
|
| (44) |
|
| (49) |
|
| (35) |
|
| (28) |
|
| (26) |
|
| (18) |
|
| (26) |
|
| (31) |
|
| (21) |
|
| (26) |
|
| (26) |
|
| (30) |
|
| (38) |
|
| (25) |
|
| (26) |
|
| (31) |
|
| (31) |
|
| (28) |
|
| (13) |
|
| (22) |
|
| (32) |
|
| (46) |
|
| (38) |
|
| (44) |
|
| (31) |
|
| (49) |
|
| (65) |
|
| (76) |
|
| (41) |
|
| (27) |
|
| (14) |
|
| (12) |
|
| (35) |
|
| (38) |
|
| (50) |
|
| (42) |
|
| (29) |
|
| (36) |
|
| (50) |
|
| (2) |
|
|
|
| (4) |
|
| (10) |
|
| (54) |
|
| (24) |
|
| (3) |
|
| (10) |
|
| (36) |
|
| (612) |
|
| (11) |
|
| (109) |
|
| (260) |
|
| (60) |
|
| (18) |
|
| (19) |
|
| (10) |
|
| (7) |
|
| (10) |
|
| (21) |
|
| (15) |
|
| (30) |
|
| (31) |
|
| (5) |
|
| (91) |
|
| (48) |
|
| (123) |
|
| (24) |
|
| (22) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 1667 |
| Kommentarer: 1347 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
ovanlig?
Jag insåg när jag just läste igenom mitt föregående dagboksinlägg och den medföljande kommentaren på den att det inte är alla som skriver dagböcker om överdoser och mediciner och får det att låta helt naturligt. Eller ja. Missförstå mig rätt.
Men att något sådant kan bli en människas vardag.. det borde ju inte finnas på världskartan. Och ändå har jag haft tur i jämförelse med många andra. Sassa och Engla är väl de som jag lättast kan relatera till.
Jag dissocierar inte, jag svälter mig inte så jag nästan dör. Mina överdoser har inte gjort att jag slutat andas, jag har knappt ens haft ångest på väldigt länge insåg jag tidigare idag. Jag har varit deprimerad, men inte ångestig - som ju är mitt eget ord på känslan.. Det finner jag en smula överväldigande. Att jag faktiskt inte ens reflekterat över det under all den tiden heller, det är rent märkligt.
Jag såg Ondskan. Och Anna Pihl. Sedan hamnade jag mitt i en dokumentär på TV4 om en pojke med en enorm tumör i ansiktet. Den tog just slut, och efter att ha burit ut missarna från vardagsrummet satte jag mig här. Men nu är det väl dags att sova. Imorgon ska jag följa mamma till soptippen och slänga en massa bråte vi letade fram ur källargömmorna förra helgen. Och en massa kattsandskartonger som jag skar mig på och bröt hälften av alla naglar på innan jag fick isär dem ute i den isande blåsten idag..
Och tidigare ikväll började det SNÖA!!! Jag har inte sett det med egna ögon än, men nu ska jag minsann kika ut innan jag går och lägger mig..
|
|
30 Oktober 2006
| Journalanteckning
| 3 kommentarer
|
|
|
 |
|
