Idag var jag på biblioteket och skulle lämna tillbaka lite böcker. Försent naturligtvis, det är lite så jag fungerar. Jag är ingen höjdare på det där med att hålla tider. I alla fall så var jag rätt säker på att jag hade skaffat mig en ansenlig skuld och kände att det var dags att betala tillbaka den. Så när jag lämnat min cd-skiva i inkastet bekände jag för bibliotekarien att jag misstänkte att jag var skyldig dem en hel del pengar och att jag ville betala tillbaka dessa.

Då kan man tänka sig att hon ska berätta för mig hur mycket jag ska betala, ta emot mina pengar och kanske till och med säga "ha en bra dag". Men inte! Istället börjar hon sucka och visa sitt missnöje över min slarvighet. "Oj, hjälp. Ja, din skuld är uppe i 105 kronor. Det var inte bra det här". Jag lägger fram pengarna på disken och väntar mig att hon ska ta dem. Istället fortsätter hon, "Ojdå, 24 kronor var visst på skolbiblioteket, dem kan inte jag ta emot. Det är synd om dem däruppe nu"!. Jag börjar bli lite otålig och biter mig i läppen för att inte säga nåt, fortfarande väntar jag på att hon ska ta de jävla pengarna. Slutligen, efter ännu fler förmaningar och 84 kronor fattigare, får jag gå därifrån.

Pengarna är inget problem för mig. Jag vet att bibliotekslån inte är min grej, och att jag i princip tjänar på att köpa böckerna istället. Det jag inte förstår är varför de både ska skälla på mig och ta mina pengar. Liksom göra en stor grej det. Det är väl bra att biblioteket får in pengar? Det måste ju i alla fall vara en del av det som betalar deras löner? Dessutom vet jag att de böckerna jag lånat inte precis tillhör Topp-tre av de mest lånade böckerna. Ärligt talat har jag svårt att föreställa mig att någon annan på skolan går och längtar efter att få låna Atomfysikens grunder: Del två. Synd om skolbiblioteket? Ärligt talat, get a life!