Idag när jag cyklade hem från Volvo försökte jag glömma bort att benen tillhörde kroppen. Jag tänkte att jag skulle kunna cykla snabbare då, utan att ens bli andfådd. Jag hade till och med en plan om att kroppen skulle frigöra syre ifrån koldioxid istället för ur luften, men den vägrade.
Det fungerade inte alls och jag är mycket besviken. Jag skyller misslyckandet på att jag visste att den inte skulle gå. En millisekund kändes det som att det skulle fungera i alla fall, och då var jag stark.