|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (4) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (19) |
|
| (7) |
|
| (1) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (9) |
|
| (15) |
|
| (11) |
|
| (15) |
|
| (8) |
|
| (18) |
|
| (21) |
|
| (33) |
|
| (37) |
|
| (32) |
|
| (26) |
|
| (44) |
|
| (49) |
|
| (35) |
|
| (28) |
|
| (26) |
|
| (18) |
|
| (26) |
|
| (31) |
|
| (21) |
|
| (26) |
|
| (26) |
|
| (30) |
|
| (38) |
|
| (25) |
|
| (26) |
|
| (31) |
|
| (31) |
|
| (28) |
|
| (13) |
|
| (22) |
|
| (32) |
|
| (46) |
|
| (38) |
|
| (44) |
|
| (31) |
|
| (49) |
|
| (65) |
|
| (76) |
|
| (41) |
|
| (27) |
|
| (14) |
|
| (12) |
|
| (35) |
|
| (38) |
|
| (50) |
|
| (42) |
|
| (29) |
|
| (36) |
|
| (50) |
|
| (2) |
|
|
|
| (4) |
|
| (10) |
|
| (54) |
|
| (24) |
|
| (3) |
|
| (10) |
|
| (36) |
|
| (612) |
|
| (11) |
|
| (109) |
|
| (260) |
|
| (60) |
|
| (18) |
|
| (19) |
|
| (10) |
|
| (7) |
|
| (10) |
|
| (21) |
|
| (15) |
|
| (30) |
|
| (31) |
|
| (5) |
|
| (91) |
|
| (48) |
|
| (123) |
|
| (24) |
|
| (22) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 1667 |
| Kommentarer: 1347 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
..bang
Det känns som att hjärtat skulle kunna skutta ut ur mig vilket ögonblick som helst. Fan. Det är så obehagligt med hjärtklappning...
Jag vaknade imorse efter en sådan där underbar dröm, som nog vem som helst utom jag skulle bli glad och tacksam över att drömma. Jag blev det inte, då det blev ännu en pekpinne som visar hur misslyckad jag och mitt liv är. Hela dagen har varit en balansgång och tankarna har hackat ner på mig som istappar fallandes från höga hustak ner på gångtrafikanterna på trottoaren nedanför. Inte blev det bättre när mamma kom hem tidigare från jobbet heller, jag behöver de där timmarnas ensamhet varje dag.
Sedan lovade jag att dammsuga, men jag satt här och spelade mahjong och förmådde mig inte att sluta, orkade inte göra något.. Mamma blev säkert sur, men hon sade inte så mycket idag tack och lov. Tårar och självhat. Sedan fick jag skjuts att köpa pizza. Det blev en med fläskfilé idag. Och banan och curry. Jättegod. Men inte så nyttig.
Ikväll har jag iallafall fått ihop ett bakverk till visningen imorgon, så jag försöker att inte känna mig totalt värdelös. Men ärligt talat, liksom..
Jag höll en monolog i mitt huvud förut, med Ida som tänkt åhörare. Jag skulle aldrig kunna säga allt det i verkligheten och möta hennes blick, men ändå..
Jag har inga vänner här längre, de vänner jag har bor minst trettio mil bort och inte ens dem känner jag mig särskilt nära längre. Jag är helt ensam och misslyckad, känner mig meningslös. Den vän jag hade här, han dog.. och först nu har jag börjat förstå att han faktiskt är borta. Det får mig att önska att jag fick lämna den här platsen jag med, och komma dit han är.. Jag tänker bara på att överdosera och dö, men jag är för plikttrogen för att göra det innan visningen har varit. Dessutom har jag inte skrivit de där breven än, till dem jag älskar, och jag har inte skrivit ner hur jag vill att min begravning ska vara, eller hur min gravsten ska se ut.. så jag har inte tid att dö. Än. Men egentligen så vill jag inte mer, förstår du?
Efter den där drömmen kom den eviga längtan efter en betydande, trygg famn att nå ytan av mitt medvetande igen. Det gör så ont att vara ensam att jag inte tillåter mig att tänka på det annars, men som med alla andra förbjudna tankar lyckas även de ta sig igenom säkerhetsfiltren ibland.. och jag dör en aning till..
|
|
17 November 2006
| Journalanteckning
| 1 kommentar
|
|
|
 |
|
