Startsidan Blogg Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
28
29
30
31
<<
Maj (2020)
>>


ekvationer utan lösningar.



Eftersom jag bara tänkt gå och lägga mig i sisådär en timme passade det ju fantastiskt bra att börja läsa mina gamla alster på haket... Ramlade in på den här och kände att jag kanske skulle kunna utvinna lite inspiration ur den till något nytt, så den får hamna här nu för att inte glömmas bort tills imorgon.. Trött som jag är.... Den skrevs sommaren 2005, tror jag.


*

Vägen in i framtiden var det
enda jag trodde jag hade
men det visade sig vara
framtiden jag inte visste
något om
Jag minns hans röda hår och
ingen kunde plötsligt få fram
ett enda ord

och lättnaden när
de där få minuterna som
varat i en evighet
äntligen hade passerat

så vi kunde fly åt varsitt håll


.....


Jag glömde dig
och allting tog en konstig
sväng när allt kändes tvärtom



**

Evigheten hösten tog sedan slut
och vintern var sådär kall att
öronen förfryser utan mössa,
kinderna blir röda som tomater
och när benen fört dig dit du ska kan
ingen röra dig ur fläcken
innan värmen hunnit sprida sig
och rimfrosten på halsduken har tinat




***

Så säg den lycka som varar längre
än en kvart
och färga den i lysande färger

- färger som förblindar om du stirrar
på dem alldeles för länge
men som är helt omöjliga att slita
blicken från




****

Jag kommer på mig själv med
att känna saknad efter rösten och
förmaningarna
men jag hatar hela vår historia som
knappt tog slut innan den började om
och slutade med ännu flera fall

Vi flög aldrig men lyckades ändå krascha
och allt som återstod efteråt var spillror
av nånting som aldrig suttit ihop

Jag hatar dig för att du är lycklig
men har redan läst slutet i din bok
och känner ingen ånger för att världen
kommer fälla krokben för dig
när du tar för stora steg




*****

Jag saknar tryggheten som fanns
mellan varje bokstav
mellan varje andetag
och mellan all den tystnad

som var vi

Jag andas i en annan rytm när ingen
sover sådär tätt intill min tanke
När ingen retas när jag faller
för små trick fast inte ens ett barn
skulle låtit sig luras egentligen

Och min värld är inte tillräckligt grön
när du inte speglas i min blick

Men det känns ändå okej
Den glittrar & blänker
och i månljus kan jag fortfarande
höra vänskapen som sköljer
som en våg rakt in i hjärtat




******


. . .




*******

Jag saknar ilningen längs
ryggraden
och bubblorna i magen
när jag ensam räknar stjärnor

för det blir alltid fel
12 April 2009  | skrivna stycken | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & sandra linnéa                                             Skaffa en gratis hemsida