Startsidan Blogg Gästbok Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


21 maj 2009.



Det var Emma som skrev om längtan efter att ta hänsyn till någon, tror jag.
Det är en sådan där sak som de flesta har en hel del erfarenhet i min ålder. Utöver sammanboende med mamma och korta resor där jag bott med andra, har inte jag den erfarenheten.
Och det är en sådan där sak som jag verkligen tänker på och saknar numer. Samtidigt som det känns som att jag bott ensam alldeles för länge för att någonsin våga låta någon komma så nära, att bo under samma tak.
Fy helvete vad läskigt, liksom!

Så slog det mig tidigare idag, eller om det var igår kanske, att man ju faktiskt delar vardagssaker om man bor med någon. Inte bara speciella saker. Roliga, tråkiga. Stora som små. Man delar ju faktiskt vardag också om man bor med någon. Egentligen borde det ju inte vara någon aha-grej, men det kändes så för mig då.

Tänk om det fanns någon där som tog hand om disken varannan gång?
Tänk om någon fanns där att skura golvet när jag dammsugit (för jag hatar att torka golv, hur mycket jag än älskar doften av nysåpade golv..)?
Tänk om någon fanns där att laga maten de dagar jag inte har någon lust.
Eller följde med på en promenad när jag inte varit ute på flera dagar; någon som släpade med mig ut vare sig jag vill eller ej.
Att ha någon närvarande när man ser något på tv:n som man vill kommentera. Istället för att säga det ut i tomma intet (till katterna) eller lagra det i minnet för att ta upp när man träffar eller pratar med någon vid ett senare tillfälle, då det egentligen inte spelar den minsta roll längre - kunna reflektera högt och veta att någon faktiskt hörde och kunde ge ett svar tillbaka. Med ord eller bara tystnad.


Det här är egentligen en sak som drabbar mig med jämna mellanrum. Saker som är självklarheter för alla andra slår ner som en slägga i mitt huvud. Och så gör de ont. Förbannat ont.
För att jag för en sekund tillåter mig att bygga upp drömslott, och sedan vaknar jag och sticker hål på drömbubblan med min dåliga självkänsla och obefintliga självförtroende...


Texten i inlägget innan detta hittade jag när jag fick för mig att bläddra lite bland mina gamla texter. Det fick mig att börja tänka på det här igen. Längta efter att dela vardag med någon, att ha någon att ta hänsyn till - som Emma skrev...
Men det känns lika avlägset som någonsin.
Var hittar man en sådan människa liksom?






21 Maj 2009  | Tankar på kammaren | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & sandra linnéa                                             Skaffa en gratis hemsida