Väckarklockan ringer och jag fattar inte varför Therese, min rumskompis, stänger av den! Hon skulle ju faktiskt gå upp klockan halv 6 och jag klockan 6! Sekunderna går och alarmljudet blir allt högre. Till slut inser jag att det är ju mitt alarm. Jag fattar ingenting. Therese ligger kvar i sin säng. Ställde jag klockan fel? Nej, klockan är 6. Vaknade jag inte av Thereses alarm? Tydligen inte. Men varför ligger hon kvar i sängen? Något var skumt och jag var väldigt förvirrad, men jag gick upp och stack till gymmet och var där med Martina. Slog cykelrekord när jag cyklade till gymmet. Drygt 7 min. Sänkte mig med 4 minuter.

Det gick väldigt bra igår på acts, vilket var roligt. Jag hade nästan lyckats lära mig min monolog om en mamma som tyckte livet var jobbigt. Och de tyckte att jag gjorde det bra, vilket gladde mig mycket. Jag försökte leva mig in i rollen, även om det kändes jobbigt att framföra den så var det bara att göra det och som man lär sig! När man sedan gjort den första gången, får man höra vad som var bra och mindre bra och sen göra om allt. Det är nästan det jobbigaste, när man tror, "Puh, nu är det över!", men nej då, nu måste man köra allt igen, direkt. Verkligen utmanande!

Fick ett sms idag från jobbet. De undrade om jag kan tänka mig att jobba eftermiddagen på julafton. Jag funderar seriöst på att tacka ja. Det tråkiga med det är att jag firar jul här i Jönköping, ensam. Snart ska jag till Nyhem. Nu ska jag äta.