Demonen Tanglesh

Startsidan	\|	Blogg	\|	Fotoalbum	\|	Gästbok
Topplistor	\|	Om mig	\|	Logga in

Må

Lö

Sö

December (2020)

Slutet på kapitel 5, en ny början.

Jaha, så var man 30 år då :P kan inte säga att jag känner mig annorlunda, kan fortfarande slå en bakåtvolt och klättra upp för det mesta ;)
Helgen har varit underbar, om man bortser från försenade tåg, stressande, och en jäkla massa snö, ha ha. Men det var det värt.
Bara att umgås och få utrymme att toka sig, känna sig trygg och omhändertagen. För mig är ni alla min familj, både genom blodsband och vänskap. Jag älskar er.
Samtidigt som jag har upplevt tillräckligt mycket under de här 30 åren för att räcka för tre livstider, så känner jag mig väldigt ung. Kanske för att vissa saker äntligen gått in i mitt huvud.
Allt är på väg någonstans, även om det ibland känns som om det står still.
Är så glad att min mor och äldsta syster har hittat sin kärlek.
Har rannsakat mig själv och är medveten om att vissa val och sätt att göra saker inte har varit de mest mogna eller förnuftiga, inte ärliga. Men jag antar att den insikten kallas för att växa upp. Kanske finns hopp för även mig.
Nu är det vi två kvar att hitta fram i livet systeryster :) Men jag tror att vi är på väg dit vi ska, tror du inte?
De här orden av Brad Paisley tillägnar jag oss ;)
Kram

When I get where Im going
on the far side of the sky.
The first thing that Im gonna do
Is spread my wings and fly.

Im gonna land beside a lion,
and run my fingers through his mane.
Or I might find out what its like
To ride a of rain.

when I get where Im going,
therell be only happy tears.
I will shed the sins and struggles,
I have carried all these years.
And Ill leave my heart wide open,
I will love and have no fear.
Yeah when I get where Im going,
Dont cry for me down here

29 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 2 kommentarer

Just thinking.

Nu har jag haft min systerdotter boende hos mig i två veckor. Känns lite ovant för en ensamvarg som jag. Men vi har haft kul, och snart fyller vi båda år.
Det bästa är att alla kommer att samlas. Vi har alla haft det svårt och jobbigt emellanåt, men när vi kommer samman så är det fest som gäller, och under den tiden existerar inget annat än att ha kul.
När jag ser mig själv i spegeln så kollar jag in i samma ögon som jag sett så långt jag kan minnas. Känner mig inte så annorlunda än vad jag gjorde för 7 år sedan, förutom att jag blivit en hel del visare av erfarenheter. Både på gott och ont antar jag.
Många av de jag känner som är stadgade avundas min livstil. Mitt ständiga flängande hit och dit, mitt för vissa vilda leverne verkar ha gett dem en romantisk syn på det hela.
Vad de inte vet är att när man inte finner det man söker i livet så måste man hitta något annat som gör det hela uthärdligt. Även om jag har sagt annat, så är nog ensamhet den värsta fienden.

Jag gjorde ett litet expriment för ett tag sedan bara för att påpeka en sak.
Gick med i en dejtingsida där jag skrev i profiltexten att jag söker en tjej att slå rot med och skapa ett liv tillsammans med, med allt vad det innebär.
På några dagar hade jag fått 13 brev från olika kvinnor i olika åldrar. Sedan avslutade jag mitt konto där. Det gick en tid, sen gick jag med igen. Men den här gången skrev jag i profiltexten att jag sökte en tjej som hellre ville ut på äventyr och utvecklas i en tvåsamhet än att skaffa barn.
Jag fick många besökare, men inte ett enda brev.
Så de som är stadgande har valt det, men jag har inte valt att flacka omkring, det är bara så.
Det är inget fel på att vilja skaffa familj och barn, men det går inte ihop med hur jag är som människa.
För länge sedan fick jag en fråga av en vän, "Om två personer verkligen älskar varandra mer än något annat, men av någon anledning inte kan få det att funka, när vet man att det är dags att ge upp?" När jag först fick den frågan så var jag inte vid mina fulla sinnen, och var bitter och hämndlysten. Så mitt svar var inte det mest glädjande.
Jag såg en film häromdagen som heter "Dear John" och kom att tänka på den frågan igen. Den filmen berörde mig på nått vis, många begravda känslor kom upp till ytan om min far, och andra saker.
Så som du läser det här så är svaret på din fråga, "aldrig"
Om två stycken verkligen älskar varandra så ger man aldrig upp, oavsett.
Jag har levt länge nog för att veta att gräset inte är grönare på andra sidan, eller att det finns någon som sitter och väntar på dig. Ödet tar dig bara en bit, resten är upp till dig.
Du kommer klanta till det, många gånger också, tro mig. Men man måste få göra det ibland, det är mänskligt. Men har man ändå viljan att forstätta kämpa, så har man också upptäckt vad som är viktigt i livet.

25 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 2 kommentarer

Lullaby..

Hon släckte honom......som en cigarett i midnattstimman
Krossade hans hjärta........
han spenderade hela sitt liv med att försöka glömma.
Vi såg honom dricka bort sin smärta dag för dag, lite i taget.
kunde aldrig bli full nog att glömma hennes leende........tills den dagen..
han satte den flaskan mot huvet och tröck av...........och drack bort hennes minne.......för alltid.
Livet var kort, men större än hans styrka att resa sig igen..
Vi fann honom i sängen, med ansiktet i kudden, en lapp i hans hand
"Jag ska älska henne tills jag dör"
När vi begravde honom under willow trädet, sjöng änglarna hans namn...

Rummet var mörkt........ingen visste hur mycket hon anklagade sig själv.
I år efter år........hon försökte gömma sitt beroende i sina ögon
Drack bort sin smärta lite i taget, skrattade och sjöng medans tårarna rann..
men kunde aldrig bli full nog att tränga undan minnet av honom.......tills den natten
hon tog det sista steget och hoppade..............och till slut drack bort hans minne för alltid.
Livet var kort, men den här gången var det större..... än hennes styrka att resa sig igen.
Vi fann henne på den blöta marken, med bilden av honom.....hårt tryckt mot sitt bröst

Vi la henne brevid honom under willowträdet, medans änglarna sjöng deras namn....

19 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 0 kommentar

Katten i lådan.

Man kan jämföra människor och djur på så många plan.
Kollade på ett naturprogram igår. Om lejon..
När man ser ett vilt lejon så har de en speciell blick. De är vilda och fria på alla sätt.
Slåss för sin överlevnad och följer sina instinkter.
Sen ser man ett lejon som har suttit i fångenskap i flera år, glöden i deras ögon är borta, orken och viljan att leva är borta. De har resignerat.........gett upp.
Man kan till och med öppna buren, ändå flyr de inte. Fångenskapen har blivit deras trygghet..........deras drömmar om frihet är borta.

En forskare från början på nittiotalet hade en besatthet av katter. Han gjorde ett grymt djurförsök där han stoppade ner en katt i en låda tillsammans med en liten maskin.
Och den här maskinen var inställd på att när som helst släppa ut ett nervgift som skulle döda katten.
Under tiden katten var instängd med maskinen så sipprade det hela tiden ut lite...lite gift, bara för att varna katten vad som skulle hända om den stannade för länge i det där trånga fängelset.
Samma med oss människor, det är skrämmande att våran fruktan kan bli en trygghet, att vi kan stanna i ett mönster som med tiden kan döda oss, bara av lättja eller rädslan att kämpa oss ur det.
Testet var för att kolla hur gärna katten ville vara fri och skapa sitt eget öde.
Så ibland kan vi fråga oss själva:
Ska vi stanna inlåsta och slicka oss i arslet tills giftet tar oss? eller ska vi med näbbar och klor klösa oss ur den förbannade lådan?

16 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 0 kommentar

Crossroad blues.

Har nyss tagit mig hem i slasket från Media markt. Sitter och lär mig att använda
min nya dator, färgen är väl inte den jag ville ha men det fanns ingen annan.
Min andra dator dog så väldigt olägligt, utgift på utgift hmm
Men men, jag måste ju ha en.
Kan inte sluta att filosofera över vägskälet jag kommit till. Där jag är nu, där alla vägar uppenbarar sig, och jag befinner mig i mitten. "The crossroads"
Här träffar man alla möjliga människor, gamla som nya bekanta. Olika förslag dyker upp, man rycks i från olika håll. Men det gäller att hålla sig kall och fråga sig själv vad man vill, handen på hjärtat.
Spotify får mina fönster att skallra med kanske en av världens bästa låtar, "Wheel in the sky" by Journy.

"Winter is here again ohh lord
Haven`t been home in a year or more
I hope she holds on a little longer"

Alla tycks tro att min hund kommer att vara en blodtörstig kamphund som äter folk. Undrar vad de har för syn på mig? hmm
Det jag kollar på hos en hund är hur kvicktänkt den är och hur mottaglig den är för
olika sorters träning.
Storleken ska vara en fördel och inte en nackdel, alltså ska den vara betydligt starkare än vad den är stor.
Min hund kommer aldrig att vara ett undantag, reser jag jorden runt så ska den med.
Den måste vara modig och kunna försvara sig. Den behöver inte kunna vinna över en pitbull eller en Amstaff, bara kunna försvara sig tills jag hinner dit och krossa den andra hunden.
Inte långt kvar tills jag får träffa honom nu, lille "Sam"
Min detektivassistent, he he.
Snart är alla mina vänner samlade igen, kommer bli skitkul. Ingen åldersnoja har satt sitt grepp i mig än, kanske för att jag anser att jag alltid kommer vara 25.
Snart kommer jag att få se efter en tonårstjej i 4 veckor, hmm hur det ska gåt ill blir intressant, då jag fortfarande är ganska mycket tonåring själv :P
Första hon ska få är en självförsvars spray. Ähh, det går säkert bra.
Älskar verkligen den här låten, kanske för att den handlar om mig just nu.

"Ohh, the wheel in the sky keeps on turning
I dont know were I will be tomorrow
The wheel in the sky keeps me yernin"

"I have to make it back home"

10 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 1 kommentar

Gökboet

Sannerligen har åren gått hårt åt oss, men tidens grepp kan aldrig sluta sin kalla hand omkring oss. Rynkor ramlar av oss, gäddhänget förtvinar bort, jorden snurrar men vi står still.

Med åren stiger visheten, intelligensen blir skarpare

Njaaa..........NOT!!!!

8 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 3 kommentarer

SHAKING THAT ASS

Med adrenalinet i ständig flöde genom våra kroppar, som en pulserande eld
i våra ådror. Kan endast kallt stål släcka den.
Med styrka och beslutsamhet slåss vi för rätten att finnas till och målet för vår suktan.
En omättlighet som endast kan tillfredsställas av absolut makt.
Forever "The Men Of Steel"

8 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 0 kommentar

BB4L

Regnet piskar ner på oss som helvetesflammor, ödet vill knäcka oss i pinans grepp, kärleken har övergett oss till hänsynslösa rovdjur, kölden vill fördriva värmen i våra själar.
Vi tittar denna djävulska storm i dess avgrundslika ögon och säger:
Ta i så du kräks, vi pallar det

Utkastad från himlen, förnekad av helvetet
Men evigt bundna av vänskap, är vi på ständig vandring........ efter något som även vi kan kalla hem.

De tappra är endast de som ser vad som komma skall, och med eller utan fruktan
går ut för att möte det.
BAD BOYS 4 LIFE

8 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 0 kommentar

Änglavakt.

Ja, då har man överlevt bussolycka samt rånförsök i Jönköping.
När man inte sett sin vän på så länge är det lätt att man tar i lite för mycket på festen. Och det blev en del för oss.
Men kul hade vi, ända tills min kompis skulle ta ut pengar medans jag satt i taxin och väntade.
Chaffören frågade mig om det var min kompis som låg på backen, varpå jag störtade ut ur taxin och sprang bort till min vän. Som tur var så var det en annan kille som han hade slagit ner, efter att ha fått ett hårt slag bakifrån vid uttagningen. När jag kom dit så dök sex killar till upp, såg ut som nå punkartöntar som trodde de skulle kunna skrämma till sig pengar. Men som många andra har fått lära sig, så är jag och min kompis inte rätt killar att ge sig på.
Sen på vägen hem så höll min buss på att först köra av vägen på e4an sen höll den på att krocka.
Men annars har helgen varit lyckad. Snart är det dags för dubbel födelsedagsfest och då ses vi alla igen, ska bli kul.
Nu ska jag lära mig om min nya kamera, ta lite bilder inför kommande bravader.
Ingen dag är den andra lik i mitt allt gåtfullare liv. Men jag tror att jag har ett ganska bra skydd :)

2 November 2010 | Länk | Kapitel 5 | 0 kommentar

hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel

Skaffa en gratis hemsida