¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
Idag är en sån där seg dag. Göteborg är extra grått och dimmigt idag, nästan som en spökstad. Jag vill inte påstå att jag är låg idag, jag mår faktiskt bra, men omgivningen och livet erbjuder inget roligt alls.
Idag är en sån där dag då tankarna lätt svävar iväg på gamla underbara minnen, till tider då man mådde som bäst.
Sommar. Värme. Fest. Människor.
Mina tankar fastnade återigen på sommaren förra året. Jag är förundrad över hur bra jag faktiskt mådde trots omständigheterna. Faktum är att jag aldrig mått så bra innan, åtminstone inte tillsammans med någon annan. Det var som att jag hittade hem, i famnen på min soulmate. Aldrig tidigare hade jag klickat så bra med någon, känt sån attraktion till någon eller velat vara så mycket med någon. Aldrig tidigare hade någon heller aldrig fått mig att känna mig så levande. Jag älskade varje minut.
Men det där är längesen nu. Och tiderna förändras hela tiden. Likaså vi människor. Jag är inte längre ledsen för att det aldrig blev vi. Sanningen är att jag inte ens reflekterar över det längre, förutom dagar som denna. Du har ditt liv i huvudstaden och jag har mitt här i Göteborg. Det är svårt sånt där, när man är på olika ställen i landet..
Idag är en sån dag då dimman är tjock över staden, regnet piskar mot rutan till och från, jag tänder levande ljus och kryper ner under täcket. Kanske inte egentligen för att jag känner för det, för egentligen är jag full av energi, men därför att livet ger mig inget mer idag.
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨