Okej.

Här sitter jag, tom på ord, tom på känslor, och lät min framtid rinna ur mina händer. Varför blev det såhär, undrar jag? Hur kom jag till det stadiet där jag gav upp, gav upp alltihop? 3 underbara år. Eller ja, 5 år om man ska räkna alla åren vi känt varandra.

Det är ingen idé att jag försöker skriva av mig nu, för jag kommer ändå inte kunna sätta ord på det som pågår innuti mig just nu. Mitt liv är just nu i en enda röra att jag knappt kan känna något alls. Att ignorera problem har jag alltid varit en mästare på, tyvärr. Jag antar att chocken lägger sig om ett bra tag o då kommer ensamheten och saknaden smyga sig fram. Först kommer jag fly problemen i vanlig ordning. Jag ville bara säga att snart flyr jag från Sverige. Bort från Sverige och Göteborg som just nu känns främmande. Först ska jag ner till Italien på tisdag som planerat och sen efter 10 dagar där flyr jag med bästis till Turkiet. Vi bokade det idag, jag tyckte att jag behövde det. På måndag börjar 3 veckors semester och jag kommer knappt spendera en dag här i Sverige, det känns för bra för att vara sant. Jag vill bara packa o dra, gömma mig från den mörka verkligheten.

När allting lagt sig kommer jag kunna fråga mig själv vad jag sysslar med, för nu är jag tom på svar. När allting lagt sig kommer jag kunna skriva av mig. Just nu lever jag i en egen bubbla och försöker låtsas som ingenting. Men det svider, det svider som fan.. SKITSAMMA jag är så arg på mig själv, besviken på mig själv. Jag har sårat mig själv och mina löften och det är något jag kommer behöva leva med. Godnatt

Jävlar.

2 veckor har gått sen sist och mycket, väldigt mycket har hänt. För det första har jag firat bästisars studenter, två riktigt lyckade heldagar med tjejerna som slutade med två grymma studentfester, hade riktigt kul. Har även varit på ännu en studentmottagning som var crazy, bokstavligen...

Livet har annars varit kaos dessa veckor. Tårar, lättnad, saknad, oro, ångest, glädje... Allt har funnits där. Det har inte varit så enkla dagar om man säger så, så nu längtar jag ihjäl mig tills jag flyr landet om 2 veckor, till mitt älskade italien! Vill bara komma härifrån nu. Har inget mer o säga, sanningen är den att jag sitter aldrig vid datorn längre, därav blir det knappt någon uppdatering som ni kanske märker. Jaja. Ha det fint, njut av att sommaren !

Hej bloggisen, tider flyyyyyyger förbi och det är skrämmande! Snart är det exakt ett år sedan jag hade en otroligt känslomässig, lycklig och underbar dagen , nämligen när jag tog studenten.

Idag sitter jag här, ett år senare, och förbereder mig inför morgondagen då en nära tjejkompis tar studenten . kan som sagt inte fatta hur tiden går så jävla fort.. Jag är hur som helst jävligt taggad inför imorgon och även inför torsdag då en annan nära tjejkompis tar studenten! Åhh kommer vara så känslosamt :'))

Annars då? Jag knegar vidare på jobbet, hänger med vänner största delen av kvällarna, träffar P och bara chillar. Nu blev jag heeelt plötsligt lite småirriterad så nu ska jag avrunda här haha. Ciaooo!