|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
December (2019) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (6) |
|
| (6) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (5) |
|
| (3) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (7) |
|
| (9) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (8) |
|
| (8) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (9) |
|
| (6) |
|
| (5) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (7) |
|
| (9) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (9) |
|
| (10) |
|
| (8) |
|
| (14) |
|
| (15) |
|
| (5) |
|
| (7) |
|
| (10) |
|
| (8) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (6) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (8) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (6) |
|
| (5) |
|
| (8) |
|
| (10) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (12) |
|
| (5) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (7) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
|
|
| (10) |
|
| (0) |
|
| (2) |
|
| (42) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (126) |
|
| (2) |
|
| (8) |
|
| (5) |
|
| (1) |
|
| (16) |
|
| (5) |
|
| (20) |
|
| (49) |
|
| (66) |
|
| (53) |
|
| (82) |
|
| (19) |
|
| (0) |
|
| (16) |
|
| (76) |
|
| (0) |
|
| (3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 611 |
| Kommentarer: 88 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Om att vara vallonättling
Många ”etniska” svenskar anser sig ha härstamning från valloner. Det skulle då handla om släktskap med en grupp om något tusental personer som kallades till Sveriges järnbruk under stormaktstiden och strax dessförinnan. Anledningen till en beredvillighet att medge släktskap med dessa invandrare, är det utomordentligt goda rykte som valloner har haft i alla tider.
I mitt hem fanns ett gammalt uppslagsverk, Nordisk Familjebok anno 1918.
När jag slog upp ordet valloner, fann jag en panegyrik över dessa järnhanterares osannolika förtjänster. De förenade de allra finaste egenskaperna från de ur historisk synpunkt ledande tre europeiska raserna, de romanska, germanska och keltiska. Det borde inte vara illa att vara ättling till dessa underverk av duglighet, hederlighet, begåvning och sundhet! Vad som i uppslagsboken skrevs om ”negrer” och ”zigenare” vill jag inte fördjupa mig i här, men det var ingen lovprisning.
Min farfars mor, som hette Johanna Lundberg, härstammande från sju västmanländska bergsmans- och smedsläkter. Jag grävde djupare i dessa anor genom tillgång till min farbrors släktforskning och sökningar via nätet. En av smedsläkterna kom uppenbarligen från Liègetrakten. Han hette Stockhaus och kallas ömsom för tysk och ömsom för vallon. Utspädningseffekten över de fyrahundra år som gått sedan dess är betydande. Min ursprungliga vallonska härstamning skulle genetiskt sett motsvara endast ungefär 1/1024 del. De sju nämnda smedsläkterna har säkert bevarat en del vallonska gener. Smedsdöttrar gifte sig som regel med smedssöner. Många etniska grupper, som under de senaste årtiondena har kommit till Sverige, kommer antagligen också undvika att blanda sig med andra nationer.
|
|
30 Januari 2013
| Länk
| Samhälle
| 0 kommentar
|
 |
|
|
Persuasiva definitioner i dagens debatt
Under senare delen av sextiotalet läste jag filosofi vid Stockholms universitet främst för att få extra poäng till ansökningen till Karolinska Institutet. Detta ledde till att jag kunde börja läsa medicin vårterminen 1966.
Filosofistudierna har varit värdefulla för allmänbildningen men också för analytiskt tänkande. I dagens förvirrade politiska debatt strös påståenden och definitioner ut till höger och vänster, som ofta okritiskt anammas av mediamanipulerade medmänniskor. Vi lärde oss i den praktiska filosofin, som handlar om moraliska system och värderingar att se upp med persuasiva definitioner vilka består av laddade eller omtvistade termer innehållande emotiva utsagor.
Från vänstergrupper och många liberaler omhuldas begrepp som:
”Främlingsfientlighet” vilket diffust syftar på en etnisk grupps negativa uppfattningar om en annan grupp. Dock anses olika minoriteter inte kunna utöva främlingsfientlighet mot etablerade svenskar.
”Papperslös” betyder ofta att en individ som fått avslag på asylansökan och gått under jorden inte anses behöva följa svensk lag.
”Ensamkommande flyktingbarn” är kanske det starkaste uttrycket för en persuasiv definition. Det består av tre starkt känsloladdade uttryck. Trots upprepade exempel på att det handlar om vuxna individer leder begreppet till att många svenskar anser att ingen i denna kategori av asylsökande kan utvisas.
Från högerkanten finns samma tendens till att använda persuasiva definitioner.
Några exempel: ”Fulmedia”, ”Asyleländet”, ”Gangsterstaden” (Malmö), ”Islamiseringen”.
Dessa termer behöver knappast någon djupare analys.
|
|
26 Januari 2013
| Länk
| Filosofi
| 0 kommentar
|
|
|
|
Till Jämtland i liggvagn
Med ett dussin gamla vänner fån studietiden vid Karolinska institutet till Edsåsdalen. Vi bor ståtligt i en arkitektritad anläggning från femtiotalet med plats för 25 personer. På dagarna skidsport utför eller på längden. På eftermiddagen bastu, öl och ljugarbänk. På kvällarna avancerad trerätters middag som ordnas i matlag. Skapliga viner, allsång och sällskapsspel. Inte mycket att klaga på, men tågresan i liggvagn för en bortskämd pensionär är en liten prövning med obekväm trångboddhet pch dålig nattsömn. Mitt gnäll över detta fastnar i halsen vid association till transporter i godsvagn i bitande kyla, utan mat och vatten och med destination ett koncentrationsläger.
|
|
22 Januari 2013
| Länk
| Resor
| 0 kommentar
|
|
|
|
Att åldras med skönhet?
Bifogar en betraktelse på hexameter i början av min sångcykel Beredskapsövning (2010), som utmynnar i en något skrämmande framtidsvision. Åtskilliga andra versmått används, bland andra ottave rime, sonettformen och blankvers.
...
Slutligen högsta krönet bestigits, där branta backar
har fordrat sin möda. Tiden som gick flög hastigt som
lyckan en sommar. Dags stanna upp för att delsummera.
Framåt igen efter kortare vila, där vandring i
utförsbacken kan ha sin tjusning. Vyerna vidgas vackert
och vilsamt. Luftens tätnande syre kan lättare andas.
Resans börda blir enkelt buren, när pilgrimssånger
stärkande klingar. Vägarna framför vindlar sig vackert.
Valet av färdväg klarnar allt mera. Dagar som räknats fångas
i flykten. Blicken riktas mot fjärran och söker
en frihet, den som kan vinnas och det som alltid har varit.
|
|
13 Januari 2013
| Länk
| Litteratur
| 0 kommentar
|
|
|
|
Att åldras med skönhet?
Bifogar en betraktelse på hexameter i början av min sångcykel Beredskapsövning (2010), som utmynnar i en något skrämmande framtidsvision. Åtskilliga andra versmått används, bland andra ottave rime, sonettformen och blanvers.
...
Slutligen högsta krönet bestigits, där branta backar
har fordrat sin möda. Tiden som gick flög hastigt som
lyckan en sommar. Dags stanna upp för att delsummera.
Framåt igen efter kortare vila, där vandring i
utförsbacken kan ha sin tjusning. Vyerna vidgas vackert
och vilsamt. Luftens tätnande syre kan lättare andas.
Resans börda blir enkelt buren, när pilgrimssånger
stärkande klingar. Vägarna framför vindlar sig vackert.
Valet av färdväg klarnar allt mera. Dagar som räknats fångas
i flykten. Blicken riktas mot fjärran och söker
en frihet, den som kan vinnas och det som alltid har varit.
|
|
13 Januari 2013
| Länk
| Litteratur
| 0 kommentar
|
|
|
|
Försvar mot yttre och inre fiender
Historien upprepar sig, ett banalt men ändå sant påstående. De som kan vår nutidshistoria minns trettiotalet och hur ”fredsälskande” länder avrustade lika snabbt som aggressiva diktaturstater förberedde sig på anfallskrig. Sverige har återigen nedrustat. Vår försvarsminister Karin Enström är nöjd med att vi kan försvara åtminstone en del av landet i en vecka (!). Som försvarsläget tycks utvecklas skulle landet i en inte alltför avlägsen framtid kunna omstörtas i en statskupp genomförd av extrema inre politiska krafter med allt annat än demokratiska ideal. En framtidsvision av ett sådant scenario har jag beskrivit i Beredskapsövning. Den kan gratis lånas med lånekort via landets bibliotek eller www.elib.se
|
|
10 Januari 2013
| Länk
| Politik
| 0 kommentar
|
|
|
|
Drömmen om den stora tipsvinsten
England var det land som jag kände störst sympati för som mycket ung. Den sitter ännu i, om än något mildrad och relativiserad i ljuset av decenniernas erfarenheter. Till och med hasardspel skulle ske via engelska organisationer. Jag spelade varje vecka på fotbollstips via det engelska spelbolaget Vernons. Den tipsform som var mest spännande handlade om att försöka pricka in åtta matcher som skulle sluta oavgjort. Man fick välja bland alla lag som spelade i division ett till och med fyra i den engelska ligan och ibland fanns matcherna i den skotska ligans två högsta divisioner med.
Det vara många lag att hålla reda på och informationskanalerna var färre för femtio år sedan. Tidningen Vi Tippa (observera den gammaldags böjningen av verbet) var min huvudsakliga källa för kunskap om spelare, lag och dagsform. ”Eight draws” var ett fascinerande spel. Det kunde bli mångmiljonutdelning på alla rätt, som jag faktiskt hade en gång. Detta meddelades fader Bertil, som var med på tipssystemet, men jag glömde tala om att det hade varit en synnerligen lätt omgång. Däremot berättade jag om föregående veckors utdelningar som uppgått till tiotusentals – ja hundratusentals pund. Bertil firade vinsten ute på sitt landställe, men ringde snart upp och berättade med bruten stämma att utdelningen uppgick till drygt 240 kronor. Han hade ringt till Vernons sent på lördagskvällen och tagit reda på sakförhållandet.
Drömmar kan vara kortlivade …
|
|
7 Januari 2013
| Länk
| Personligt
| 0 kommentar
|
|
|
|
När man talar om rasism...
Hur ofta används inte ordet rasism i debatter, via sociala media och i omgänget människor emellan? Det finns en underton av självgodhet och uppfostraranda när tillmälet kastas fram, för uttrycket rasist har ju knappast en entydlig och objektiv mening. Som ordet används tycks det betyda att den som brukar det är ädel och fördomsfri till skillnad mot dem som anklagas. Vidare är det infödda svenskar som i allmänhet åsyftas, medan andra etniska grupper inom Sveriges gränser synes befriade från den klandervärda inställningen, som innebär att fördomar och/eller kritik riktas mot andra "raser" eller nationer. Troligen finns det en mycket hög procent rasister om inga negativa synpunkter på andra grupper får förekomma i någon form. Antiraster, som blir bestulna, rånade, svindlade, misshandlade eller våldtagna av någon som kan kopplas till en annan nation, riskerar att framså som motsatsen i ett svagt ögonblick. "Den som är utan skuld kaste första stenen".
|
|
4 Januari 2013
| Länk
| Samhälle
| 0 kommentar
|
|
|
|
Ge inte Sverigedemokraterna monopol på kritik av flyktingpolitiken
Den 2 januari skriver två miljöpartister i DN debatt om det välkända problemet med arbetslösa flyktingar. Arbetsförmedlingen har ju ansvaret under de första två åren. Därefter tar kommunerna vid och får stå för höga kostnader beträffande försörjningsstöd under den period, under vilken flyktingen ännu inte fått arbete. I många kommuner är den totala tiden 7-10 år enligt utredningar från kommuner och landsting. Att kalla en stor grupp av dessa flyktingar med permanent uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap för ”nyanlända” är inte seriöst. Kostnaderna vältras alltså ganska snabbt över på kommunerna och därmed deras skattebetalare. Den ökande strömmen av outbildade flyktingar från främst Somalia och Afganistan kommer sannolikt att kraftigt öka det totala behovet av försörjningsstöd.
Debattörerna anser att staten har det övergripande ansvaret för flyktingpolitiken och därmed bör ta över ansvaret för försörjningsstöd efter två år. Kostnaderna, som är sakfrågan i inlägget, blir ju inte mindre av denna åtgärd. Skattebetalarna blir däremot jämnare belastade för de enorma utgifter samhället tar på sig, utan att politikerna försöker dra i nödbromsen. Debattörerna uttrycker ingen ytterligare kritik av den nuvarande flyktingpolitiken, vilket är typiskt för majoriteten av riksdagspartierna i dagsläget.
Det vore ärligare om väljarna fick ta en tydlig ställning till invandringspolitiken vid nästa val. Sverigedemokraterna borde inte få behålla initiativet i frågan, som medborgare från vänster till höger säkert har starka åsikter om.
|
|
2 Januari 2013
| Länk
| Politik
| 0 kommentar
|
|
|
