Bokstaven dödar, men anden ger liv
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
27
28
29
30
31
<<
Maj (2020)
>>


Hur man gömmer sig i ett manifest

I dagens SvD (180121) finns en artikel undertecknad av 17 personer, de flesta med professors titel. Det rör sig om synpunkter på fritt skolval. Artikeln är till stor del ett bokreferat. Det påminner om min forskartid, när en professor mer än gärna satte sitt namn under en vetenskaplig artikel, som vederbörande ibland inte ens läst ordentligt. Avsikten var att samla ytterligare skrifter till sin långa referenslista. Vi kallade vetenskapliga krior PEK (förkortning för pekoral). Ju flera PEK man stod med på, desto större prestige hade man som forskare och desto större anslag och ära kunde man uppnå.
21 Januari 2018  | Länk | Samhälle | 0 kommentar
Minnen av en musiklärare och en positiv påverkan

Jag står i begrepp att återgå till min gamla kör, Birkakören. Nedanstående stycke ur Andra Testamentet ger en del av bakgrunden till mitt musikintresse:
...
Första gången jag hörde Die schöne Müllerin var på hösten 1956. Som nybliven
realskoleelev i 13, d.v.s den första klassen i den treåriga realskolan, fick jag plötsligt
tillgång till ökade resurser. Vi hade kvalificerade ämneslärare i bl.a. musik. Vår
»sångmagister«, var kort och satt med en grå hårkrans, som en stympad gloria,
nedgliden över nacke och tinningar.
Han var alltid iförd oklanderlig mörk kostym. Han log ofta och tandguldet
glimmade i kapp med den tjocka ring han bar på ena handen, med inskriptionen
»Mor«, som någon av mina skolkamrater uppgav sig känna till. Han placerade
alla pojkar på den främsta raden, i den moderna musiksalen, som liknade en
modern konferenshall med breda svängda rader. Flickorna hamnade följdriktigt
bakom oss och fick i princip ingen uppmärksamhet alls. Han tycktes vara särskilt
förtjust i stillsamma, blonda gossar, vilket betydde att jag lämnades i fred.
Någon av dessa kallades ofta fram till estradens pulpet och fick ibland, med
av blygsel blossande kinder, stå inför klassen och mer eller mindre falskt utföra
solosång, alltid till lärarens fulla belåtenhet, som inte bara uttrycktes verbalt,
utan som ibland kunde förstärkas med en smekande handpåläggning.
Det gick rykten om att en elev nyligen hade relegerats från läroverket, då han
skulle ha slagit ner sångläraren, efter en alltför närgången visad uppskattning.
Egendomligt nog minns jag att eleven hette Reijo Widestedt. Han stod i vår skolkatalog
för höstterminen, men dök aldrig upp. Oavsett sin, på den tiden sällsynt
förekommande, pederastiska böjelse, var musikdirektör Roth en mycket kompetent
musikälskare, som förde många betydande verk vidare till oss elever.
Tillbaka till den vackra mjölnerskan, som via en tidig Dietrich Fischer-Dieskau,
tonade ut ur musiksalens mäktiga proffshögtalare; Trots min låga ålder, knappt
13 år förstod jag exakt vad sångcykeln ville återge beträffande kärlekslycka, besvikelse
och kylslagen klarsyn.
17 Januari 2018  | Länk | Personligt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Thomas Wahlberg                                             Skaffa en gratis hemsida