|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
Oktober (2020) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (6) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (8) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (6) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (9) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (6) |
|
| (6) |
|
| (7) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (6) |
|
| (11) |
|
| (10) |
|
| (14) |
|
| (18) |
|
| (11) |
|
| (6) |
|
| (9) |
|
| (13) |
|
| (11) |
|
| (10) |
|
| (11) |
|
| (13) |
|
| (13) |
|
| (23) |
|
| (30) |
|
| (56) |
|
| (3) |
|
|
|
| (30) |
|
| (14) |
|
| (3) |
|
| (9) |
|
| (8) |
|
| (11) |
|
| (7) |
|
| (0) |
|
| (4) |
|
| (0) |
|
| (9) |
|
| (6) |
|
| (8) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (11) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (13) |
|
| (7) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (13) |
|
| (11) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (23) |
|
| (10) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (56) |
|
| (18) |
|
| (8) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (13) |
|
| (6) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (11) |
|
| (7) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (10) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 413 |
| Kommentarer: 148 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Tisdag 2011-05-31
Det är lite torka i skallen idag.. så ni som förväntat er en putslustig blogg med små halvtorra skämt.. nja, jag är lessen, men då får ni nog logga ut här i från..
Och ni som förväntar er en väl genomtänkt sida med diverse sakliga framställande.. jag säger det samma till er.. logga ut!!
Nope, idag har jag inget roligt att skriva om... tankar far i huvudet om vad som är rätt och fel... och frågan är väl om det finns rätt och fel.. är det inte bara egna erfarenheter (OBS!!!! här vill jag å det bestämdaste vidhålla att jag INTE har någon egen dokumentrat erfarenhet om detta..) som gör att vi tolkar saker och situationer olika...
Jag bara funderar lite…
Erfarenheter man gått igenom i olika sammanhang.. Ibland har man ju rusat käpprätt åt fanders och hela världen har mer eller mindre rasat... andra gånger kan ju till och med jag ( jo, det är sant, det har faktiskt hänt nån gång!!!!) få till något som närmast kan beskriva som lyckat...
Man genomgår olika faser.. var sak har ju sin tid... jag menar.. en gång när det begav sej hade jag en lysande sångkarriär framför mej... medproducent var Dennis Pop ( han som bl a lanserade Ace Of Base).. detta är ju sen lång tid tillbaka enbart ett underbart minne.. men vad bar jag med mej för erfarenheter efter att det??... jo, att jag kan... JAG KAN ... Så även om jag bara nästan blev artist, så kunde jag... Är det fel att tillskriva sej den, ska vi säga, betydelsen??
Är det rätt att kalla det erfarenhet??? Fast det bara blev nästan...
Jo, jag tycker nog det kan kallas erfarenhet
I mitt liv har människor kommit och gått... alla har de haft nån form av betydelse, beroende på situationen och de förutsättningar som fanns just då... Och alla har de just då varit oerhört viktiga .. . Men tiden och händelser tillsammans med olika händelseförlopp förändras ju hela tiden.. och just det att det förändras... är inte det egentligen något positivt??? Att man går framåt??
Även om en del vänner blir kvar en bit bakom...
Det kanske inte var meningen att vi skulle åt samma håll... För var sak har sin tid..
Rätt eller fel??
När förutsättningarna förändras och i och med det människornas betydelse, hur ställer man sej då till det som händer... och hur ställer man sej till det som har hänt och vad blir rätt eller fel i det som kommer att hända???
Jag har ingen utbildning... jag gick mina nio år i grundskolan och ett år på gymnasiet... men jag har för den skull aldrig slutat lära mej... och i många avseenden har jag varit en flitig elev.. Och det viktigaste jag lärt mej är att inte ta någon eller något förgivet.. och vetskapen om när det är dags att sätta punkt och gå vidare…
Händelser och situationer förändras så snabbt.. ett ord i fel sammanhang… en text som tolkas olika.. Olika värderingar och förutsättningar ställer ju också till det ibland.. och ur press och stress kommer det en hel del ovälkomna uttryck..
Bland de som känner mej lite närmre torde jag lova att de ser mej i de flesta fall som en som ställer upp.. Det kan ju röra sej om olika saker.. men visst har jag lite snabbt rört ihop något till fikat ifall någon sökt min axel att gråta mot... Och visst har det hänt att jag satt koppel på en och annan hund som inte varit min... Jag tror mej minns en gång när jag passade någons bebis vid nåt tillfälle...
Och de som bara känner mej ytterst flyktigt kan nog uppleva mej som någon som gärna tar till skratt, är positiv och kommer med handräckning av olika slag... Nån enstaka skulle nog även kunna kalla mej fyndig... Och minsann om jag inte blev kallad "driftig" en gång.. minns inte av vem och absolut inte när.. troligtvis är det så länge sen att det är preskriberat.. men dock har det hänt och i och med det kan jag lägga det till mina övriga meriter...
Men när man ser krasst på det så blir ju min meritlista pinsamt kort..
Ok, jag har fyra barn och så vitt jag vet är barnen rätt nöjda med det....
Jag är skild... ok, det får nog oxå räknas som positivt.. alternativet var inget kul...
Jag har lyckats ta mej från Rydaholm... ok...DET är en bedrift som heter duga... I över 20 år har jag försökt ta mej därifrån, men av någon outgrundlig anledning har jag alltid kommit tillbaka...
Jag har inga titlar… jag är inte utbildad… jag har inget flådigt jobb… jag har egentligen ingenting…
Eller??
Jag tittar ut över gården…. Och inser att jag är på rätt plats …
Så visst finns det rätt och fel…
Tills vi hörs igen
Va rädda om er
/G
|
|
31 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
 |
|
|
Fortfarande mors dag... :)
Vilken fantastiskt härlig "mors-dag" jag haft.. tror faktiskt den är den bästa jag haft någonsin... och inte en unge i sikte... nope.. jag och Jörgen vi smet från allt vad tradition hette...
Inga blommor... inga gäster som önskar sej hembakat och prinsesstårta.. inga hastigt påkomna presenter... nope inget alls... och jag lovar er.. så fantastiskt underbart...:)
Som jag sa tidigare skulle jag och Jörgen ta en runda om Kvänum och försöka få inspiration till det nya köket...
Men älskade Jörgen hade mer i bakfickan... och lovade att bjuda på lunch på vägen dit..
Och i normala fall borde det bli en god lunch på Ljungs Vägkrog längs med E20... men den finurlige Jörgen fortsatte bara förbi och vidare in i Kvänum, till det nybyggda hotellet LUMBER & KARLE... ja, tydligen hade det varit en vacker träbyggnad som byggts upp igen efter en brand... och nu snackar vi atmosfär... woo hoo va flådigt det var!!
Hrm.. jag undrade ju lite om vi, vanligt dödliga, passade in... och vi som inte ens hade reserverat bord..
Men den vänliga personalen visade in oss till ett av de få borden som var lediga... Och fick vår meny...
Vad sägs om :
"Chilimarinerade kräftstjärtar på salladsbädd med vitlökscreme & rostat bröd" till förrätt???
jo, jag tackar...
Det var lika gott som det låter.
Perfekt marinerat med en lagom touch av chilli... och faktiskt, till min förvåning, en ganska mättande förrätt.. man vet ju annars hur det är i de lite finare kretsarna.. fint folk är ju aldrig hungriga, så portionerna brukar vara pyttesmå..
Men inte då..
Perfekt service och trevlig personal som bara väntade på att få vara till tjänst.. me like!!!
Nåväl.. efter den underbara förrätten så kom då huvudrätten... och vi kunde välja mellan fisk eller kött..
Jag tog fisk eller .. "grillad lax på varm sallad gjord på rotfrukter och ramslök och färskpotatis"
Jörgen tog kött.. "Kalvfilémedaljonger med körsbärssmaksatt rödvinssås, sautégrönsaker & kantarellpotatis"
Och nu snackar vi smaksensation!!!
Laxen med rotfrukterna var en kulinarisk upplevelse utav aldrig skådat slag.. Helt perfekt...
Tyvärr tyckte Jörgen att rödvinssåsen tog överhand på köttet, men han var så nöjd så...
Och återigen var portionerna stora med perfekt service...
Helt ogenerat åt vi upp maten.. och om vi inte suttit i en matsal full av främmande människor hade jag helt klart slickat av hela tallriken för att inte missa en bit...
Ganska mätta blev vi sedan visade in i ett rum vid sidan av matsalen... och där var dom...
.. efterrätterna... ett helt bord fyllt av diverse läckerheter.. paj, tårtor, chokladmousse.. pannacotta med smultronsås... nån fantastisk chokladcreme på en kolabädd.. tartletter med bärfyllning...
Varför i helvete hade jag ätit upp min mat????? Hur i hela friden skulle jag kunna få ner någon av dessa fantastiska konstverk???
Ja ja.. det var ju bara att lite diskret knäppa upp byxorna och ge sej i kast med med en assiett i högsta hugg... som den smålänning man är så måste man ju bara HA!!!!! Och tillika var det ju en buffe´ .. Är det nån som fattar dilemmat??? Proppmätt med bara en liten assiett och alla dessa godsaker?? Det rymdes ju varken mycket på den lilla tallriken eller i min mage
Men med chokladcremen med kolabottnen och pannacottan med smultronsåsen i munnen visste jag att jag kunde dö mycket lycklig!!!
Helt perfekt...
Kostar det så smakar det brukar man ju säga, men i detta fallet var det värt var enda krona.. Och om jag så hade behövt diska i en vecka, så hade jag gladeligen gjort det!!! För hand !!!
Fast nu skulle vi ju iväg och titta på kök!!!
Jag försökte snegla lite åt övervåningen där hotellrummen låg, men Jörgen förstod nog inte riktigt... bara en timme på maten???
Nope... iväg for vi mot köksutställningen en bit bort...
Och om vi säger så här: Om vi saknade lite inspiration till vårt köksbygge innan vi kom dit, så var vi överösta med densamme när vi åkte därifrån..
Har ni en aning om hur mycket kök det finns??? Vilka finesser och tekniska grejer???.. Det var en resa utan dess like...
vi gick från det en köket efter det andra... och alla hade de sin charm.. Men efter nån timmes rundvandring så kom vi på att vi skulle hem och smälta vad vi sett...
Och den vänliga personalen lovade mejla lite av det vi frågat om...
Och vet ni.. det finns en fabrik nånstans som tillverkar en speciell ugn.. ja, den är så speciell att man blir inbjuden till deras kockar och provlaga olika rätter där!!! För att man ska lära sej alla finesser...Va?? fattar ni?? Nope.. inte jag heller .. men en helt enastående maskin var det i alla fall..
Damen erbjöd sej ett hembesök och kunde både rita och hjälpa oss planera...
Det är vad jag kallar service.!!!
men först ska vi rita på hur utbyggnaden ska bli... burspråk??? troligtvis.. inglasad matsal?? antagligen... franska dörrar??.. helt klart...
Som sagt.. det har varit en annorlunda men helt fantastisk mors-dag... och vi är helt uppfyllda av allt vad dagen gett oss...
Och om det så slutar med att det bara blir nya bänkskivor i nuvarande köket, så må det vara hänt... denna dagen glömmer jag aldrig ändå!!
nu ska jsg säga go natt till mina barn... och traditionsenligt ringa min mamma
tills vi hörs igen
/G
|
|
29 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Söndag 20011-05-29... morsdag... :)
Jaha.. .så var det mors dag.. detta kommersiella jippo som återkommer varje år... varför ska vi ha en speciell dag för alla mammor?? en dag där vi uppmanas att inhandla diverse presenter i olik prisklasser för att visa mor hur beydelsefull hon är.. guld och silver.. diamanter.. resor.. lyxweekends... spahelger...
Nej, skippa jippot och gläds åt att mor finns... varje dag... för vad är ett diamanthalsband värt om man inte finns de andra 354 dagarna.. en mors kärlek kan inte mätas i pengar... och en varm kram efter en jobbig dag är värd mer än alla diamanter i världen...
Till Tomas, Sara, Anton och Moa vill jag säga..: Det är er jag ska fira... det är er dag i dag... för utan er vore jag inte mamma... Tack mina underbara barn för att ni finns... Jag älskar er ....
Idag ska jag och Jörgen ta oss en tur till Kvänum och titta på kök... Ekedal är i ett stort behov av renovering och ett riktigt lyft vore ju ett nytt kök... få se om vi blir inspirerade... lite ideer har vi ju...
Sen ser det ut som om någon varit och förlängt gräset!! Fattar bara inte vem det är.. hrm, antar att jag får sätta mej på gräsklipparen en stund idag..
Bilen ser också ut som om man vält en soptunna iden.. fattar inte det heller... så det får nog bli lite med dammsugaren om jag hinner...
Sen hoppas jag att vi kan sätta dit ett par extra längder till corallen så jag kan börja jobba lite mer med hästarna.. T o m Freja ska ju in och traska runt lite i den... hon har ju alla förutsättningar för att kunna göra en riktigt bra vändning... Men det kanske får vänta till i morron.. men oavsett.. kul ska det bli nu när vår roundpen äntligen är här... :)
Så om det ska bli en skön söndag får jag nog ta och sätta fart... den är ju inte hur lång som helst...
Kramen till er alla där ute... även ni är värd en bukett ...
vi hörs
/G
Ps till mina älskade barn... Diverse gåvor av högre valör och värde mottages tacksam ALLA dagar på året.. älskar er... ds
|
|
29 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Lördag 2011-05-28... bebis??
Idag blåser det rejält på Ekedal.. men vad mer nytt?? Tycker det varit halv storm i flera dagar nu.. Inge kul alls!!
Jag har ju helt glömt bort att berätta om besöket vi hade förra söndagen... Och jag vet vad jag sagt tidigare om det där med raser... tror det finns en del av mina vänner fått löfte av mej att låsa in mej på obestämd framtid om de någon gång såg mej med en pudel...
Ha ha ha... ni skulle bara veta!!
Jo, eftersom det blev som det blev med Izzi så blev vi ju stående utan hund bara så där.. Ok, inte helt utan, Rasmus finns ju kvar... men det är ju inte samma sak... han är ju bara här tills husse och matte fixat bostaden.. sen ska ju han tillbaka till stan... och att börja engagera sej i en snart 7årig hane som inte är våran.. ja, det faller ju på eget grepp om man så säger... men missförstå nu inget... det är en jättetrevlig hane som har många förtjänster... men som sagt, han är inte våran...
Redan innan Izzi fick somna in hade vi börjat titta oss om efter en ny hund... Vi vill ju så gärna ha en som kan valla och som kan lätt och smidigt hoppa in i traktorn och vara med Jörgen mer på heltid... m a o ingen rottweiler!!!
Det finns ju en uppsjö av raser som är duktiga på att valla... och det var då som en av de goa vännerna på klubben kom på den genialiska iden att vi skulle bekanta oss med hennes unghund... en ungersk vallare...
Mmmm.. ni med lite raskunskap, ni vet nog redan vart det var på väg... och kort kan jag väl beskriva denne eminente hund som en "garn-mopp med lite bredd"..
Rasen heter puli och fy fan (ooops sorry!!!) säger jag... vilken fantastisk liten hund!!
Full av nyfiken energi rusade han runt och undersökte gården... glatt påhejad av sin kompis pudel-valp..
När det blev så dags att ta en tur i lagårn så blåvägrade den lille trasselsudden... Nope.. går inte in där, sa han... se vilka äckliga djur som står där och glor på mej... inte en chans att jag går in!! och trots upprepade försök att få honom till att gå in bland kalvarna så var det tvärstopp... och matte och husse lockade med både korv och annat.. men nix, inte en meter gick han...
så matte och husse lät han stå kvar därute medans de gosade med kalvarna..
.. och vips så kom trasselsudden på att han vid närmare eftertanke faktiskt var en vallhund, så han tog bara ett skutt in i ladugården och sen fanns det ingen rädsla ellr osäklerhet kvar alls ... och han var så stolt... :) trasselsudden hade hamnat i sitt rätta element...
Och varför var det så bra gjort det här?? jo, den lilla trasselsudden var bara 9 månader och hade faktiskt inte varit med så mycket.. och tillika var han inne i en av de berömda spökåldrarna..
Nu tror jag inte att pulin är en hund för oss.. vi vill ju ha hunden med oss hela tiden.. och jag misstänker starkt att även om vi klipper ner hunden ordentligt kommer den ändå dra åt sej mycket skitdoft från lagården.. och att bada hund varje dag, nja... inte rikitigt min grej!!
men hur som helst.. det var en fantastiskt trevlig stund och båda hundarna var otroligt charmiga.. t o m pudeln...
Tack Ia och för att du kom ut och visade Trasslet!!! det var en upplevelse. :) Nästa gång måste du ta med dej Vilse... vi bara måste få träffa honom!!!
Vad står det mer på tapeten idag då??
Jo, vi hoppas på att få bonusbebis...
Att våran Jacko är gravid vet nog de flesta... och tiden har gått förbi "slut-datum"... men det är lite krångligare än så...
Alla vi som haft den äran att bära fram ett barn, vet att den sista tiden är oerhört viktigt.. då ska den blivande mamman lvila mycket och förbereda sej för det matatonlopp hon har framför sej... jag menar.. bebis vill gärna ut den vägen den kom in... så det gäller att ta tillvara på varje tillfälle till vila...
Tyvärr funkar inte det alla gånger.. och nu är det så att det ser ut som om Jacko ska få ta den största delen helt själv. Nej, hon har inte blivit ensam.. men hennes sambo, och tillika barnets pappa, har fått problem med hjärtat så han har legat på sjukhus för diverse undersökningar.. både här i Lidköpng och på Sahlgrenska i Göteborg.. Mitt i alla stressen med Bebispappan så glömdes Jacko helt bort.. Allt kretsade naturligtvis kring Bebispappans sjukdom.. Och våran Jacko är ju som hon är så hon har bara fokuserat på allt annat utom sej och bebis...
Så nu har vi tagit på oss uppgiften att se till att våran Jacko tar det precis så lugnt som hon ska... Med allt vad det innebär.. :)
så er det ut hos oss just nu..
...hur är det hos er???
Kamar så länge
/G
|
|
28 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
fredag 2011-05-27.. hurra hurra HURRA!!!!!
Äntligen fredag...
Veckan har ju minst sagt varit turbulent, men det är sånt som händer...
Idag fyller min goe lille arabkille 3 år... och jag säger som alla andra "mammor"... vart har tiden tagit vägen??... känns som om det var igår jag hjälpte hans mamma torka honom torr.. så liten och tanig han var!! Det fanns de som kallade honom "Spindeln"...
Men idag är han en ståtlig valack som bär upp sitt arv med stolthet. Han är en smäcker och vacker liten häst... fast jag vet inte om det är läge att kalla honom liten.. han mäter ju strax under 160 cm i mkh.. ganska stor tom för att vara en part breed...
Jag var fodervärd åt ett vackert sto E.Arram/Caracas f. -92. Hon var en trevlig häst som jag mer än gärna önskade ha som mamma till min tilltänkte häst..
Men det var ju när valet av hingst kom på tapeten som många höjde på ögonbrynen...
Va?? en arab?? är du säker ??? du skojar va??? en arab, tillika galoppör, kommer bli rena rama kastastrofen!! varför inte avla vidare på stoets dressyrstam?? Det kommer gå åt helvete!! Du kommer få en häst som kommer sitta mer i taket än på backen... Det kommer inte att gå... Tänk om!!!!!!
Men nu står jag alltså 3 år senare med en häst som motsvarat alla mina förväntningar. Han är tuff och nyfiken, modig och full av humor... Och så fantastiskt vacker... när rundcorallen är på plats ska vi börja arbeta mer utan grimma och sen är det nog bara att kliva upp på honom..
ha ha ha.. om det nu skulle bli så att jag kommer av i en hiskelig fart, kanske ni kan vara så vänliga och inte vidare kommentera min kaxighet!!!
Så grattis till dej min fina häst... tillsammans hoppas jag vi får många härliga år framför oss... det är du och jag Electro.. du och jag...
Denna veckan har varit fylld av påståenden, tyckande och tänkanden... och på många sätt har det varit oerhört jobbigt.. jag tycker inte riktigt om att man ska behöva försvara sina åsikter... men vi lever i ett fritt land...
Men det har oxå kostat på rent fysikt... I söndags kväll kände jag av en yrsel jag inte haft tidigare.. och på måndagmorgonen vaknade jag till densamma.. Allt snurrade och jag kunde inte gå många steg utan att hålla i mej.. snubblade och for runt som den värsta fyllekaja...
Sjukvårdupplysningen tyckte det skulle kollas upp, så på eftermiddagen fick jag träffa en läkare.. EKG togs och trots lite hög puls såg det bra ut... men efter ett kort samtal stod det klart att jag drabbats av "kristallsjukan"....
Jo, det är sant.. det finns en sjuka som heter så... inget hitte-på alls.. och det är en sjuka som kan uppkomma om man har haft en jobbig period och inte lyssnat till kroppens signaler..
...Det har väl knappast undgått någon att jag förlorade min morbror för inte så länge sen...
Tiden efter hans bortgång och därefter hans begravning tog väldigt hårt på mej... Jag kände en så stor sorg och saknad... och lite som om någon bestal mej på min barndom...
det låter kanske lite flummigt, men så kändes det...
Tiden efter begravningen gick åt att försöka se framåt... och jag hade väl precis börjat slappan av och se fram emot våren och sommaren som vi fick ta bort Izzi...
.. och med henne kändes det som om en del av min framtid försvann... Chocken och sorgen gjorde att jag försökte fokusera på det rent konkreta.. jag var tvungen att veta.. tvungen att förstå hur och varför...
Nåväl... ni vet alla hur det gick med det... jag läste och jag förstod.. lärde mej en massa och använde min blogg för att på så sätt få distans till saker och ting... vi är en hel del som vädrat våra åsikter och på vägen försvann ett par vänner sen många år...
(och jag är överytgad om att jag har begränsat mina möjligheter till att köpa valp hos en del uppfödare...En parantes bara!!!)
Men yrseln har ständigt gjort sej påmind och periodvis har det varit riktigt jobbigt... så både i onsdags och i dag har jag fått behandling av Naprapaten.. och om det mina vännner ska jag säg.. :FY FAN !!!!!
Och det är tydligen så att om man känner press och stress så reagerar kroppen på olika sätt...
Jag vet att vissa tycker det är hum-bug, men jag lovar att min yrsel är i högsta grad verklig och min sorg äkta....
Men ibland kan man inte förutse hur man reagerar och vad kontentan av allt blir..
Så vad har jag lärt mej denna veckan:
Jo, stick gärna fram hakan och va beredd på en del smällar.. men se till att du har en "Karlsson" som stöttar och hjälper upp så fallet blir mjukare... Ingen klara en sån här grej helt allena...
Så tack min älskade Jörgen för att du stått ut.. Tack för att du lyssnat och stöttat.. tack för att du såg till att jag kom till doktorn och naprapaten... tack för att du finns med mej hela vägen
Jag älskar dej av hela mitt hjärta...
/G
|
|
27 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Grillning
Grillning
Efter fyra långa månader av kyla och vinter så är det äntligen vår och grillsäsongenär här.
Därför är det viktigt att påminna er alla om hur det går till, eftersom det är den enda matlagningen som en riktig man gör. Förmodligen eftersom det medför vissa risker (tändvätska,eld osv.)
När en man erbjuder sig att grilla händer följande:
RUTIN:
1: KVINNAN handlar all mat
2: KVINNAN gör en potatisrätt,sallad,vitlöksbröd,en eller ett par såser och förbereder efterrätten.
3: KVINNAN marinerar köttet lägger det på ett fat tillsammans med de nödvändiga grillverktygen och eventuella kryddor.Sedan bär hon ut det till mannen som sitter brevid grillen--med en öl i handen
Här kommer det viktiga:
4: MANNEN placerar köttet på grillen
Mera rutiner:
5: KVINNAN tar fram tallrikar,glas,bestick,servetter underlägg osv
6: KVINNAN går ut till mannen och säger till honom att köttet bräns vid.Han tackar henne och frågar om hon kan gå in och hämta en öl medans han försöker och rädda köttet!!
Viktigt igen:
7: MANNEN tar bort köttet från grillen och räcker över det till kvinnan..
Ännu mer rutiner:
8: KVINNAN dukar fram tallrikar,glas bestick ,servetter,sallad,bröd,såserna,och bär ut dem till bordet där hon lagt på en ren duk.
9: Efter maten så dukar hon av o diskar.
Och viktigast av allt:
10: Alla tackar MANNEN så mycket för den utsökta maten och berömmer honom för hans färdigheter.
11: Mannen frågar därpå kvinnan om hon har njutit av sin matlediga dag? När han ser hennes reaktion så kommer han fram till (det han misstänkt länge) att det aldrig går att göra en kvinna nöjd!!!
HA EN FANTASTISKT SKÖN GRILL-SOMMAR!!!!
.
|
|
26 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tisdagen 2011-05-24 dags att gå vidare
Har vaknat lite stilla till en strålande vacker tisdag... solen skiner, men vi har halv storm här på Ekedal idag.. får se om det lugnar sej lite... jag hade ju tänkt göra lite med hästarna lite senare...
Men först vill jag avsluta kapitlet "Ed-belastade rottweiler"
Man väljer ut en valp från en uppfödare som man fått förtroende för och som har bra tikar... Ofta skriver ju uppfödarna att deras mål med aveln är att föda upp friska och sunda hundar..
Men om de då använder sej av belastade tikar/hanar, ja, är det så sunt och friskt då?? Vad bero det på att de använder tiken/hanen över huvudtaget??? Är hon/han snäll?? fungerar hon/han i familjen??? Bra mamma?? Troligtvis stämmer alla tre påståenden till fullo och kanske det är det som är avgörande för om hon/han ska ha valpar efter sej eller inte...
Många hundar lever ett bra liv trots belastning, medans andra får problem med den lägre graden. Men just på grund av RISKEN att en av valparna kan få problem borde vara avgörande för att inte använda tiken. Just den valpen som kan drabbas borde vara så mycket värd för uppfödarna att de ser över sitt avelsval.
Jag tror inte att uppfödarna är elaka människor som bara producerar valpar.. jag är fullständigt övertygad om att deras mål om sunda och friska hundar är deras prioritering.... men varför använder de då ED-belastade djur???...
klart som korvspad i mina ögon.. SKK tillåter det ju... Enligt SKK behöver man bara ha en känd status, vilket inte direkt betyder att de inte bör användas i avel... det är ju upp till uppfödaren att hantera och använda den informationen på rätt sätt...
Rottweilerklubben förespråkar fria föräldrardjur och det gör även de försäkringsbolag jag frågat oxå...
Att dessa två höjt kraven beror på att de sett vad det kan bli om man inte använder fria djur, inte för att jävlas med uppfödarna...
I inlägget stod det att ibland gör man avkall på t ex ed-kravet om tiken/hanen har andra förtjänster... det håller jag med om... om tiken/hanen tillhör den enda i sin kull som är belastad är det mer än väl genomtänkt.... men om även tikens/hanens syskon är belastade med ED-belastning i olika grader.. ??? Hm... ytterst tveksamt val tycker jag..
I mammans kull ser EDstatusen ut så här
Tik 1 : ej röntgad
Tik 2: 2:a
Hane 1: 2:a
Hane 2: ej röntgad
Hane 3 : ej röntgad
Hane 4 1:a
Hane 5: 3:a
Alla i kullen som är röntgade har HD A eller B
som jag ser det kan det inte fastställas att tiken bär på tillräckligt säker status för att användas i avel... 7 individer varav 2 inte är röntgade och de andra har belastning...
Pappan till Izzi kom från en kull med 10 individer, där 4 har 1:or fram, 1 är ej röntgad och resten fria. Alla röntgade med A höfter utom 1 som har B.
Och så här är facit i Izzis kull:
Tik 1: avliden
Tik 2: avliden
Tik 3: Ed ua ( ej röntgad bak)
Hane1: ej röntgad
Hane2: UA
Hane3: ej röntgad
Hane 2 är fri bak och Izzi hade HD C/D. Hundarna i denna kullen är bara 18 månader, men jag tycker det ser lite mörkt ut...
Finns det belägg för att det är den belastande tiken och hanen lämnat den något sämre statusen?? Nope, det finns det inte..Men jag tror det är en lite fingervisning om hur det kan sluta om man inte är mer selektiv i sin avel. Och eftersom SKK fastställt att höftledernas status är starkt nedärvt, varför skulle det inte vara detsamma för ED?? klart det är... vi röntgar ju inte armbågarna för att det är roligt... det görs ju föra att utröna hur belastade aveldjur nedärver sin status till sina avkommor...
Som jag sa i tidigare inlägg så betalade jag bara 5000 för Izzi. I inlägget från Marie kan man bl a läsa: "ÄR MAN MEDVETEN OM VAD MAN KÖPER SIN HUND INFORMERAD OM STATUS PÅ FÖRÄLDRADJUREN SÅ BORDE MAN INTE FÖRFASA SEJ ÖVER DETTA UTLÄGG"
Betyder det att om jag köper min valp för ett lägre pris, så ska jag räkna med en ökad veterinärkostnad???
Betyder det att uppfödaren är medveten om att min valp kommer att ha ökat veterinäbehov???
Hur ställer sej då en uppfödare till sitt motto "frisk och sund".. gäller det sunda och friska de valpar som säljs till fullpris och inte de till reducerat pris???
Och vad är ett full pris?? 8000??? 10000??? 12000??
Jag vet att en liten rottweilervalp med vitt i bröstet eller ett överbett säljs till reducerat pris.. men det är väl enbart för att den inte kan ställas ut.. där rör det sej bara om skönhetsfel.. men min valp hade inga synliga fel.. och trots det skulle jag räkna med ökade vererinära kostnade i och med att jag inte betalat så mycket...
... Marie säger i sitt inlägg att ALLA valparna såldes till reducerat pris, och där ALLA valpköpana var medvetna om tikens defekt...och om så var fallet... räknade uppfödaren med att valparna kunde få problem med lederna????
Jag anser att min uppfödare var seriös när jag köpte Izzi... de talade om att tiken hade 2:or och de dolde ingeting för mej...
Och de avsåg att så snart det var lämpligt att röntga om tiken... och det är där lite av det seriösa rinner iväg... för trots att samma kombination är gjord en gång till så är inte tiken omröntgad
Marie har lovat att se till att tiken röntgas om och att hon är säker på att hon är fri... och för alla avkommornas skull hoppas jag innerligt att hon har rätt
Detta är MINA funderingar.. MINA funderingar som uppkommit i och med att jag var tvungen att avliva min hund. MIN önskan att förstå vad som egentligen hände... och alla antaganden och slutsatser jag gjort kommer av SKKs avelsdata där all information om ovannämnda hundar finns...
Detta är mitt sätt att få ur mej alla de frågor som uppkommit sen Izzi dog... en del pratar med vänner i telefonen, jag skriver..
och som en liten extra not angående avel...
Alla dessa importer gör det omöjligt att kontrollera hur ledstatusen ser ut för den hundens syskon eller föräldrar... Och då är ju risken ganska stor att vi använder oss av avelsdjur där det inte går att fastställa deras lämplighet....
Men nu tycker jag det är dags att lämna hela denna historien till handlingarna... det är dags att gå vidare... på vägen förlorade jag ett par vänner, men vann samtidigt nya och på köpet fick jag en helt ny syns på avel och valpar...
Jag vill avsluta med att önska alla lycka till... och vara rädda om er och era hundar... och glöm inte läsa det finstilta när ni tecknar försäkring för era hundar..
kramar till er alla för att ni orkar med mej och mina "funderingar" guldstjärna i kanten till er alla
/G
|
|
24 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
fortfarande söndag.... och så lessen
Jag blir så lessen...
Som ni har märkt här inne så har det varit mycket som kretsat kring Izzi.. och det är ju inte så lustigt egentligen, eftersom hon var en så stor del av mitt liv...
Men nu har jag trampat på känsliga tår igen och jag känner att det är dags att försöka förklara vad jag har menat...
Inlägget som detta handlar om finns att läsa i sin helhet i min gästbok...
Så låt mej förtydliga vad jag menat.... för som jag sagt i tidigare inlägg... denna sida reflekterar bara MINA tankar... bara MINA funderingar... det finns inga andra baktankar.... och när jag hänvisar till MIN erfarenhet, handlar det bara om den erfarenheten jag lärt mej den senaste tiden... det har inget att göra med hur många hundar jag haft, tränat eller röntgat... MIN erfarenhet av ED-belastad hund är att det gör ont på hunden... MIN erfarenhet säger mej att jag inte vill ha det så igen... MIN erfarehet säger att det finns inga garantier.. men om jag kan öka chanserna till en frisk hund så är MIN erfarenhet att jag bör välja en hund efter fria föräldrar... MIN erfarenhet säger mej att det är tragiskt att förlora en hund i tidig ålder.. men MIN erfarenhet säger mej oxå att det vore än mer tragiskt om vi hunnit utbildas och tränat en längre tid tillsammans...
Marie har helt rätt.. jag visste att tiken hade ED2 och jag tog en chansning... hon hade en väldigt bra stamtavla och var helt underbart bedårande... men jag visste inte att ED kunde ha en så stor betydelse... MIN erfarenhet av ED var lika med noll... Men MIN erfarehet säger mej att om MIN försäkring ska gälla, måste föräldradjuren vara fria.. Jag vet inte hur det är för andra rent ekonomiskt om deras hund drabbas av ED... men MIN erfarenhet är att det kostar ganska mycket...
Jag köpte Izzi till starkt reducerat pris... dock var det inte på grund av tikens ED2... det var enkom för att jag inte hade mer pengar ... pga av tikens ED2 var valppriset visserligen lägre, men inte så lågt som 5000... Och det var helt uppfödarens välvilja som gjorde att jag gick där ifrån med min valp... vilket jag fortfarande är oerhört tacksam för...
Jag hade en önskan om att träna och tävla med Izzi... jag valde ju henne pga hennes framåtanda... det var ju hon som försökte ta sej in i kylskåpet endast fem veckor gammal medans de andra lekte lite stilla på mattan...:)
Och oavsett vad Marie skriver eller vad andra tycker... aldrig att jag ångrar en sekund att jag valde henne... hon motsvarade mer än väl mina förväntningar... sorgen ligger ju i att det blev så kort tid... de planer jag hade med henne vet jag ju att hon hade klarat... mentalt var hon suverän och exteriört fantastisk vacker...
Det var ju bara det här med lederna som inte var så bra...
Och jag har läst och begrundat, frågat och konfronterat och kommer bara fram till samma sak... jag vill inte vara med om detta fler gånger... jag vill inte ha en sjuk hund... det gör ont i min hund och det gör ont i mej... Och om jag har omprioriterat lite bland MINA krav vid nästa val av hund... då måste jag väl i rimlighetens namn kunna få göra det??? Man skyr ju lite elden om man bränner sej...
Och om en av mina äldsta vänner tar det som om jag hoppar på dom för att JAG inte helt delar deras synpunkter i en del frågor... ja, då blir förlusten än större...
och om allt hade varit annorlunda kanske telefonen hade varit ett bättre forum...
Men som en klok människa sa för ett par dagar sen... det är sånt som händer
Va rädda om er där ute ...
... i morron är en annan dag
Kramar
/G
|
|
22 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 1 kommentar
|
|
|
|
Söndag 2011-05-22 jag funderar lite
Som ni har märkt så har det varit väldans lugnt här inne ända sen vi fick ta bort våran Izzi.. Jag har helt enkelt inte kunnat förmå mej att skriva någonting alls. Det har naturligtvis varit en späckad vecka med massor av aktiviteter, men nånstans försvann orken att sitta vid datorn och blogga... Men ni är alla en trogen skara som trots det varit inne här och checkat runt lite... tack för att ni finns...
Så vad har då hänt??
vi har hunnit med att ha en av grupperna på Skara BK här ute för träning i annorlunda miljö. Det var en hop med jättetrevliga valpar/unghundar och alla klarade att gå in på foderbordet ... vi började i lagårn och avslutade med hästarna...
ha ha ha våra hästar är allt bra roliga.. trots att det stod 11 valpar och skällde på dom så kom de nyfiket upp till staketet för att titta på spektaklet.... nervfasta m a o!!!
Jag har fortsatt träna Electro och han blir bara bättre och bättre... vi har beställt fångstgrindar som ska räcka till en flyttbar roundpen, så snart så .... :)
Goa pappsen kom över i onsdags och gu´va kul det var att äntligen få träffa honom under mer avspända former.. sist var ju på Johns begravning... och han var märkbart impad av lagårn och kossorna... och efter att ha sett roboten in action så var han helt såld...:) som väntat med andra ord!!
Jag tog en runda ner till Småland för att träffa barnen... jag saknar mina barn och det är så gott att få träffa dom.
Lite dämpat var det och en hel del prat om Izzi.. ungarna saknar henne jättemycket, men de förstod oxå att hon somnade in för sitt eget bästa.
Nu är nästan alla ungdjuren ute på bete, så vi har inte så mycket att göra i lagårn... vi tar alltid ut dom ett dygn i trädgårdshagen innan de åker till sina beten.. det är för att de ska vänja sej vid eltråden under ordnade former innan vi släpper iväg dom...
Så nu har vi bara de som fortfarande ska ha mjölk kvar inne... och livdjurskalvarna..
Electro var med idag när vi lastade en grupp på 10 djur som varit ute i natt... och om vi säger så här: duktig häst!!!!!! han är allt bra cool..
Jag mitt på gårdsplanen med honom och borstade av honom lite medans Jörgen och Simon körde fram och tillbaka med olika maskiner.. och bara en liten bit från transporten med ungdjuren... de for runt rätt bra där inne, men Electro han brydde sej inte det minsta.. Och innan han fick gå tillbaka till de andra så gick jag runt ungdjuren på väldigt nära håll....skrammel och hop-hop... men återigen..: duktig häst!!!!
Annars har det mesta naturligtvis kretsat kring Izzi... och det är bra med internet... jag har kunnat forska en hel del om armbågarna och höfterna samt röntgen fram och tillbaka... jag har rådgjort med tre olika veterinärer och och haft en hel del diskussioner med min egen... många frågetecken uträtade och jag har fått mej massa till livs. Och jag vet till nästa gång vad jag ska koncentrera mej på.. om det blir nån mer rottweiler vill säga...
Och ju mer jag ifrågasatt och tyckt, desto mer övertygad är jag om att jag inte kunde gjort något annorlunda... Ett tag var jag orolig för om vår träning på något sätt påverkat hennes leder i fel riktning... men enligt de jag pratat med , som alla har hög veterinärmedicinsk utbildning, håller fast vid att man aldrig kan påverka en frisk hund i fel riktning... en hund som har anlagen för HD/ED får det oavsett om du tränar eller inte. Dessutom var de övertygade om att jag fördröjt hennes smärta bak just genom att hålla henne slank och musklad. Izzi satte ju sina muskler bak genom att få springa lös och genom varierad träning i lagom kuperad terräng... hon har ju aldrig fått springa vid cykel t ex som kan vara direkt farligt, utan lös i skogen nån gång om dagen och sen lös på gården för resten...
Sen har jag haft lite samtal med mitt försäkringsbolag. Hela den här historien har kostat oss nästan 5000 och inget av det får vi tillbaka på försäkringen. Det krävs att föräldradjuren är fria fram och bak... vilket inte Izzis mamma var med sin 2:a fram....
och eftersom försäkringsbolagen ställer krav på helt fria djur, kan man ju undra varför SKK har lägre krav. Det krävs fria höfter enligt SKK, men armbågarna ska bara ha känd status... men rasklubben har som krav för att kenneln ska få valphänvisning att föräldrarna är helt fria runt om... så även en 1:a fram räknas i rottweilerklubben som belastning...
Om man tittar på hur en hund är uppbyggd, så ser man att den största belastningen lägger hunden fram... huvudet och halsen gör att ca 60% läggs på frambenen och 40% på bakbenen... varför får man då registrera valpar efter en tik/hane som har ED när det är avelsförbud för ett C bak??? ja, detta kommer troligtvis att ändras, men än så länge förutsätter rasklubben att uppfödarna tar sitt ansvar och bara avlar på helt fria djur... även en 1:a kan ställa till med stora problem för en hund och atros är mycket smärtsamt... Sen ska man tänka på att även om man opererar en artros så kan hunden aldrig bli fri från den.... den är under ständig utveckling och man skjuter bara problemen på framtiden...
Och min erfarenhet är att en rottweiler är så smärttålig att man inte kan utesluta att de har ont även av en lägre grad... Izzi var pigg och glad och älskade när vi gjorde saker ihop, trots att hon haft begränsad rörlighet i alla fyra benen det senaste året...
Jag ångrar inte en sekund att jag köpte Izzi... men jag önskar så att allt varit annorlunda... hon var en så fantastisk hund att hon förtjänade ett bättre öde... Och jag menar absolut inte att hänga ut någon eller anklaga någon för att avla på sjuka djur... jag menar bara att man kanske ska ta reda på varför SKK har bekämpningsprogram för vissa raser och hur det påverkar hunden och när det blir tokigt... Och kontakta avelsrådet om man är osäker på hur resultatet kan bli... Tokigt kan det bli även på friska avelsdjur, men risken är betydligt mindre.... och med min erfarenhet kommer det vara helt avgörande om det blir nån mer rottweiler...
Jag saknar Izzi så fruktansvärt... hon var inte "bara en hund"... för mej var hon början till något fantastiskt roligt som tog slut alldeles för fort...
nu ska jag ta och sätta fart här hemma... om en stund kommer våran Jacko.. tänkte jag skulle se till att hon tar hand om sej ordenligt.. men lite go mat och fika...
Sen kommer en väninna från klubben för att visa sin hund...
Ha d bra där ute och va rädda om er
Kram så länge
/G
|
|
22 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Lördag 2011-05-14 så tomt ..
Det är dagen efter..
En lördag som känns så tung.. vi är alla påverkade av gårdagen och trots att jag intelligensmässigt vet att Izzi är borta så förväntar jag mej att hon ska komma tassande när jag förflyttar mej i huset.. Men hon kommer inte... det hörs inga tassar... ingen rusar till dörren när ungarna kommer in... inga stora mörka rottweilerögon frågar om hon får sista biten på mackan.. Ingen rottweiler kommer och hänger i knät för lite kel... ingen som hänger i Rasmus päls i ett försök att trissa upp honom till lek... ingen rottweiler finns här och det är så svårt att förstå...
I lilla rummet står hennes bur kvar... i hallen hänger min träningsväst med alla hennes leksaker som hon älskade.. bollen... canvaspinnen... gummikonen i snöre... runt ikring huset finns hennes märgben... hennes matskålar... filten... halbandet och kopplet... alla kampleksakerna...
Idag ska jag plocka ihop hennes saker.. västen kommer inte att användas på mycket länge och buren, ja, vad ska jag med den till nu??
Jag har ingen aning om var jag ska lägga alla hennes saker... allt det som påminner om henne vill jag både kasta så långt bort det bara går samtidigt som jag inte förstår hur jag ska orka sudda ut hennes närvaro...
Ni som var med från början, ni vet vad den hunden betydde för mej... ni vet vad Izzi representerade... och ni vet mina mål och varför...
Jag vet inte hur jag ska hantera detta.. Anton och Moa blev så lessna igår och till dom har jag sagt att vi ska fokusera på allt det roliga vi förknippar med Izzi... men själv är jag inte människa till att tänka så... hon är borta och jag saknar henne så ofantligt.. Ia skrev på FB att det är starkt att fatta ett oegoistiskt beslut... det kanske det är, men jag önskar så att jag inte varit så jävla stark.. Att inte få ha min lilla hund hos mej mer ... va fan.. vem bryr sej om styrkan i det?? inte jag i alla fall.. inte nu...
Idag ska jag och Jörgen ta en tur till Skara.. det är westerntävlinga på Axevalla och det har varit bestämt i flera dagar att vi ska dit.
Jag har ingen lust och kunde inte bry mej mindre om nån jävla tävling.. men jag tror det är bra för oss att komma härifrån ett par timmar... och om vi inte står ut kan vi ju alltid åka hem...
till slut vill jag verkligen tacka alla ni som kommenterat både på Fb och här inne.. tack alla för mejlen, messen och telefonsamtalen... att ha ert stöd har varit oerhört viktigt för oss... ert engagemang värmer våra hjärtan.... Tack alla !!!
Ha en bra dag... i kväll håller vi tummarna för söta Eric Saade och i morron vinner vi VM- Guld i hockey..
Kramen till alla
/G
|
|
14 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 4 kommentarer
|
|
|
|
Fredagen 2011-05-13 Izzis sista dag
Fredagen den 13:e.. en otursdag enligt så många... Men jag har alltid hävdat att det är en riktig lyckodag...
Jag föddes ju fredagen den 13 november i en taxi.. och en större lycka än det torde aldrig kunna uppnås...
Men idag är jag benägen att hålla med alla olyckskorpar...
Sorgen här på Ekedal är oerhört tung och vi har fullt upp att hålla oss på benen.. och hela tiden snurrar det i huvudet.... varför??
Idag hade vi tid hos veterinären i Skövde.. och som veterinären i lidköping misstänkte... Izzi hade mycket ont trots att hon verkar symptomfri... och hon var faktiskt halt på alla fyra benen, även om det var höger fram som märktes mest. Så för att göra en lång historia kort, så fick hon genom gemensamt beslut av mej, Jörgen och veterinären somna in straxt efter röntgen...
så jag hoppas ni förstår att det inte blir många rader idag...
Den sorg och saknad jag känner efter min lilla hund kan ingen som aldrig varit i samma sits förstå...
Izzi var älskad av så många... även de som var rädda för rottweiler vågade klappa henne..
Hennes kärlek till träning gav oss många roliga stunder... och hon gick som bäst när man satte lite press på henne...
Jag vet att hon skulle blivit en utmärkt tjänstehund, och att vägen fram dit skule givit oss fantastiska stunder...
Men framför allt var hon en underbar familjemedlem och så trogen sin familj...
Aldrig kommer vi att glömma henne.. Den plats hon tog i våra hjärtan är för alltid vikt åt henne...
vila i frid min älskade Izzi ... må du springa på de evigt gröna ängarna...
Alltid älskad... Alltid saknad
|
|
13 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 7 kommentarer
|
|
|
|
Torsdag 2011-05-12
torsdag idag och jag har ingen inspiration alls att skriva idag. Det vill sej inte och jag vet inte hur många gånger jag raderat texten... Men jag ska ändå försöka få till ett par rader i alla fall..
gårdagen gick i lugnets tecken... Jag och Jörgen lämnade gården i Medhjälparens händer, stängde in hundarna i sitt rum och körde till Kinnekulle...
jisses så vackert det är där.. se bilderna jag lagt upp på "blandad kompott 2011" så hissnade vackert.. Hela Kinnekulle är ju nästan en hel enda stor nationapark!!
Vi åt en fantastiskt god lunch på Kinnekullegården.. har ni vägarna förbi där så stanna till och njut av deras goda buffe´..
vi tog oss upp till utkikstornet och trots att tornet var stängt så var utsikten därifrån häpnadsväckande. Hela Vänern låg spegelblankt och vi kunde se över till bl a Läckö Slott...
Det har brutits en hel del kalksten på Kinnekulle och den kvarvarande ruinen med sin gröna lagun andades historia i stora mått. Enligt informationstavlan var stenbrottet ca 50 miljoner år...
Innan vi åkte hem till tårtan stannade vi till i "Munkängarna", en helt otroligt vacker vandringsled där lövträden växte vilt och gav känslan av att vara i Sherwoodskogen... Och jag tro att hela leden var på nästan 5 mil!! Jag menar... tänk att ha möjligheten att vandra i denna miljö en hel dag...
Och när vi gick där så visste jag att jag måste leta upp ridlederna runt Kinnekulle... Att få se denna natur, med allt vad det innnebär i dofter och synintryck, ridandes på min Electro.. ja, det vore nog det mest optimala... Och jag lovar här och nu att så ska ske...
Vi var hemma frampå sena eftermiddagen och jag skulle ge mej i kast med tårtan... och då var det väl dagens enda smolk i bägaren... Jag hade ju gräddat en botten på tisdagskvällen, men fy vad kompakt den var... lyckliga höns...
Så det var bara att ge sej i kast med en ny botten... Jörgens mamma skulle ju komma vid 20-tiden, så tiden var mer än knapp..
Men när Mona klev in genom dörren la jag sista handen på garneringen och sen kunde vi fira traditionell födelsedag en stund...
Kaffe och tårta i all ära, och visst är det trevligt med uppvaktning, men om jag och Jörgen fått välja så hade vi hellre stannat kvar resten av dagen i den förtrollande skogen...
Men vi kommer tillbaka... Kinnekulle gör sej kanske bäst på vår och sommar.. men jag slå vad om att hösten är en fantastisk upplevelse...
Nu ska jag ta och gå till hästarna en runda... Izzi ska få sej en genomgång oxå lite senare.. det lutar nog å klubben i kväll... och i morron ska hon till Skövde för röntgen av bog och armbåge..
Men nu håller vi oss till torsdag och lämnar fredagen än så länge åt sitt öde
så tack och hej alla goda vänner .. vi hörs nog lite senare
Kramen på er alla
/G
|
|
12 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tisdag 2011-05-10
Måndagen... kan nån säga vad som hände med den??? tror oxå att söndagen försvann i ett nafs.. så det kan bli!!
men naturligvis har vi inte sovit bort dagarna.. det blir lätt så ibland att man inte hinner med datorn alla gånger..
så vad har då hänt här på Ekedal då??
Kan ju börja med att lugna alla i närheten med att all flytgödsel är på plats i både Lommagården och Skattegården... så nu blir det inge mer skitgöra på ett halvår... Enligt Jörgen körde vi ut 1200 ton på fyra dagar.. Det låter kanske inte så mycket, men gårdarna ligger 6 km respektive 8 km från Ekedal, så det blir många spilltimmar bara att transportera mellan gårdarna...:) Tunnan rymmer ju inte mer än 15 kubik och ändå så har vi kört 97 mil på dessa dagarna...) Bra jobbat eller??
Jag har varit ute med Electro lite på dagarna.. bara varit ute på gården och tränat lite var stans... Igår blev det lite maskinträning och han är ju en modig liten häst så det var inga problem...
Idag tog jag hundarna med mej och gick med dom och Electro den lilla rundan bort vid Sörstrands... Inga problem alls.. fast det gällde ju att hålla koll även på hundarna.. bilarna kommer fort här ute på vischan..:)
Att gå på asfalt var en ny erfarenhet för Electro, men när han luktat lite på marken så gick han på som vanligt...
när vi kom på framfarten så blev Roy så glad at han inte visste hur han skulle bete sej!! Han sprang som en tok och ropade på Electro.. som naturligtvis blev lite uppjagad han oxå!! Men trots att han var ungefär 175 cm hög och la hela svansen på ryggen var han inte dum.. lite stor bara.. och med fjädrande arabsteg så kom vi in på gården... När han blåser upp sej så så är han bra vacker..
vi gick en runda i trädgården och öppnade ytterdören för att hälsa på Jörgen som satt vid datorn.. Och här gällde det att vara snabb... med stärkt självförtroende så var Electro på väg in i hallen... och det gick ju inte .. :) men han är rolig den lille modige hästen... ska bli kul att se vad det blir av honom... *kärlek*
Varmt är det nu... och det är nu man inte ska klaga med den långa kalla vintern i färskt minne.. men det gör jag i alla fall... jag såg nu att det var 30 grader i skuggan... hundarna ligger och flämtar ute.. ja, inte Rasmus, han har lagt sej tillrätta under trappen där han grävt en regäl grop... och hästarna har fått gå in i stallet för det är mycket svalare där inne än ute i hagen. Skönt för dom att slippa alla flugor med...
nu ska jag och Jörgen in en runda till stan och handla lite.. jag hoppas ajg kan smita iväg en stund själv... Jörgen fyller år i morron, så det är en liten överaskning på g....)
Men va rädda om er alla goa vänner där ute
vi hörs lite senare
kramar
/G
|
|
10 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
fortfarande en strålande lördag
Ha ha ha... nu är vi hemma från våran träning på klubben, jag och den lilla hunden... och attans va hon jobbade ...) så nöjd är jag.. perfekt "linförighet".. ett säkert "läggande" och klockren "inkallning"... hon seglade elegant över hindret och hade ett par korrekta "ställande".... eller hur var det nu???
Ja just det... förbannade skithund!!!! hon ville inte göra ett enda dugg... men lukta i backen och se frågande ut fungerade ju alldeles utmärkt....:)
Hon var helt klart inte sugen på träning.. om det berodde på att det var varmt eller på hennes framben vet jag inte.. hon markerade lite nu när vi kom hem, men inte så farligt tycker jag... men jag kan ju inte avgöra hur ont hon har..
så den träningen gick helt åt skogen.. slö och loj under "linförigheten" med sneda sättande... om hon satte sej alls vill säga... fast "hopp-över -hinder" gick hyffsat och "inkallningen" gick i galopp, men mer var det inte..
Så jag tog helt sonika den lilla hunden med mej ut i skogen, det fanns inget annat jag kände för att göra.. och hon luffsade på i sin egen takt ... ingen fart alls där heller...
Nu ligger hon utslagen i köket och är rätt trött... få se om hästarna är mer sugna på att göra nåt sen ...
vi hörs lite senare
kram på er
/G
|
|
7 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Lördag 2011-05-07
ville bara titta in och önska alla en fantastiskt skön och solig lördag... för min del blir det lite tränng på klubben med den lilla hunden och sen ska jag ha roligt med mina hästar... bara nöjen idag med andra ord!!
Så vi får höras av lite senare.. men som sagt, ha en fantastiskt skön lördag
på återseende
/G
|
|
7 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Full fart mot helgen... freedag
Nu ska ta en liten stund och summera denna fredag, som varit fylld av diverse träningar och upplevelser..:) Jag har promenerat med Roy, spårat och badat med Izzi och lekt lite med Electro...
Men vi tar det väl i rätt ordning va??
Som jag sa tidigare så ska det köras skit hela helgen.. ja, det drabbar ju inte mej eftersom jag är förskonad från allsköns arbete på gården.. nää, det är Jörgen som står för skitgörat, glatt påhejad av Simon och hans kompis... Och när man har en full gödselbrunn så är det bara att jobba som bara den när tunnan är hämtad.. 1500 ton gödsel ska ut... det är en massa skit det!! och luktar gör det.. :)
Roy tycker att kossorna är lite läskiga, så hans träning idag gick ut på att slappna av utanför kohagen... och nu är det ju så att när Roy ska göra något nytt så måste man har lite tålmod. I de situationerna är han absolut inte nio år gammal.. nio månader kanske..
Nåväl.. på med repgrimma och arbetsrep och påbörja lite "flytta-dej-lekar" varvat med longering.. han var snart med mej helt och det var dags att arbeta sej närmare kossorna..
nu är det ju så att våra kossor fick träffa Electro i går och det mötet hade de inte glömt.. Så full av förtröstan och nyfikenhet kommer de sakta mot tråden... Roy blåser upp sej lite, men svarar på mina kommandon... kossorna kommer yttterligare lite närmre.. nytt snörvel från Roy och avslappning varvat med longering... byter varv och han är helt med.. kossorna står där och glor och bara är kossor... Roy snörvlar på men är fortfarande lyhörd för vad jag vill...
Och till slut så kan han trava i båda varven ett par meter från kossorna som förundrat stå och tittar på utan att begripa ett enda dugg..
Första lektionen i kosseträningen är avklarad och en mycket nöjd Roy får gå in till de andra hästarna.... :)
Vi åt lite middag och sen var det dags för den lilla hunden att jobba lite...
Jag la ett spår ca 300 meter långt med mjuka böjar och näringsstationer som var ca 20 minuter gammalt innan jag släppte på Izzi.. Vi hade det riktigt mysigt i skogen medans spåret vilade... Jag tog lite kaffe och hon låg och väntade med lagom hög förväntan... hon visste ju inte riktigt vad det hela gick ut på..
Men när det var dags för arbete så var hennes loja sätt som bortblåst.. mycket metodiskt gick hon spåret och när hon varit lite för ivrig så stannade hon upp och löste situationen helt själv... hon hade väldigt låg näsa och det märktes hur roligt hon tyckte det var... Måtte nu allt bli bra med henne för spåra är verkligen henens grej.. fingers crossed
Det var ju bra väder så vi stanande till vid dammen och hon fick hämta in canvaspinnen ett par gånger... jag tror inte hennes dag kunde vara bättre..:)
Sen var det hem och ta en liten fika..
När så Jörgen gav sej iväg igen i "lukte-bajs-vagnen" gick jag och hämtade min lille Electro.. Roy och Freja ropade lite efter oss, men när Electro går med mor så existerar inget annat..:)
Vi fortsatte den lilla leken med kossorna.. och nu visste han direkt vad det var frågan om... inte ett enda tveksamt steg utan han traskade på med målmedvetna steg... kossor är kul!!!
Och jag vet inte, men det verkar som om de har ett litet extra öga för Electro.. och det spelade ingen roll hur många kossor som kom mot oss.. det enda problem jag hade var att hindra Electro från att gå för nära tråden... han ville ju hälsa riktigt nära som han gjorde i går på foderbordet...
Jag hade redan bestämt att vi skulle till skogen själva idag, och så fick det bli.. Ja jisses vad han trampar på!!! Pigg och glad och oerhört nyfiken gick vi bort mot Hålltorpsskogen (ja, det FINNS skog här!!) Och trots att det är ungefär ett ha åker mellan kohagen och vägen så följde alla kossor med ända bort till skogskanten.. så himla nyfikna!!
Electro tyckte promenaden var helt galen coh trivdes som attan... visst, han tvekade lite här och där, men det var bara att vänta ut honom.. ett brunnslock vid ett dike var lite läskigt... och sen när vi gick tillbaka kom en bil med skramlande kärra och den var oxå lite läskig.. men han samlar snabbt ihop sej och vi trasksade hemåt i raskt tempo.. Han hade en skön stil och var lagom avspänd... vi travtränade lite och då åkte svansen upp... araber!!
.. och alla kossorna kom med tillbaka.. de hade alltså stått vid sin skogskant och väntat!! galningar...)
Electro är ju en cool kille som inte bangar för något och när vi kom in på gården igen så tog jag med honom bort till kossorna igen.. glatt hoppande kossor mötte oss och då stod han en stund och studerade spektaklet.. men han blev aldrig rädd, bara fundersam..
Jag öppnade in till foderbordet och snabbt som attan var han inne i lagårn och skulle pussa på de kossor som var inne.. kalvarna hoppade runt lite, men det struntade Electro i... men det är lite svårare att pussa på hoppande kalvar... Electro löste det själv... han sträckte ut sin hals och bara stod där och lät dom lugna ner sej så de kunde hälsa riktigt... som sagt.. jag tror denna häst är en på miljonen... ha ha ha.. och han är MIN!!!!!!!!
Nu ska jag njuta av vad dagen har gett mej... för jag känner mej väldans nöjd faktiskt... allt har flutit på ruggigt bra... och det börjar närma sej uppsittning på Electro.. snart snart så....:)
så jag tackar för er uppmärksamhet idag och önskar er en fortsatt trevlig kväll.. med förhoppning om att vi möts i morron igen.. inte samma tid kanske, men väl samma plats
Kramar till er alla därute som står ut med mej och mitt bladder.. va rädda om er...:)
Väl mött /G
|
|
6 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Fredag 2011-05-06
En vacker bild från i onsdags när vi badade Izzi..
Jag plitar ner några rader lite senare... vaknade sent idag så det är dags att plocka fram frukost till Jörgen... gröt och mackor..:)
Idag ska Jörgen och Ronald köra den fantastiskt väldoftande tunnan i Lommagården och i Skattegården... och jag tror de kommer köra hela helgen.. lyckliga de som bor runt i kring dom gårdarna.. Och vi har ungefär 1500 ton gödsel som måste ut så det är bara att njuta så länge det varar!!!!
vi hörs senare
Kramar
/G
|
|
6 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Torsdag 2011-05-05
Ha ha ha.. det blev visst torsdag denna veckan med.. jag menar, om någon hade trott något annat så tji fick ni!!
Det har varit en givande dag.. Jag och Kärleken tog allas Våran Jacko med oss och åkte på visning av en lagård som kommer bli snarlik den vi ska bygga... Mycket intressant får jag lov att säga.. de hade inte riktigt den storleken utan var lite mindre, men bra tänk på olika lösningar även om vi har tänkt lite annorlunda... Trevliga människor och gott kaffe är ju receptet på en lyckad dag!!!
Men sen när vi kom hem så var vi ju lite avslagna... man blir lite luddig i huvet efter allt prat och det hade varit attans så gott att bara slå sej ner och göra absolut ingenting.. ha ha ha.. det funkar ju inte hos oss...
Lagården ska ju görsas fast kossorna är ute och sen skulel Jörgen hämta gödseltunna så den fantastiska doften av kobajs kan spridas över arrenderna i Lommagården och Skattegården... och inte en endaste liten gnutt här hemma..:)
och medans jörgen pysslade med ditt så gick jag till hästarna... och som vanligt när något roligt händer så inte fan har jag kameran med mej...
Coola Electro var så nyfiken på alla kossor som gick överallt så han gav sej inte förräns han fått hälsa på dom.. och den modiga lilla hästen traskade självsäkert upp på forderbordet och pussade på kossorna... jag menar.. detta är en 3-årig arab!! och han tyckte det var så himla kul att han ville gå fram och tillbaka... han vände och gick ut, gick tillbaka igen... fick rygga ut och upp igen... och allt fler kossor kom och ställde sej i kö för att titta på varelsen med den långa halsen.. och allt fler fick arabpussar på mulen!! Och medans de flesta gick in i lösdriften för att se vad som hände, så stor de andra utanför och vrålglodde på honom..:) m a o kossor till höger, vänster, framför och bakom...:)
Jag tror att Electro är en på miljonen... foderbordet är visserligen 4 meter brett, men ladugården är byggd för 90 kor och ungdjuren på andra sidan är ganska hoppiga när det kommer hästar in till dom.. och de gamla kossorna de kan dom med.. det visade de ju i går vid utsläppet.. Men coola Electro bara gillar läget...
nästa gång ska jag ha kameran med...:)
nu har jag blarrat en bra stund så jag tror ni har tröttnat för länge sen...
så det är nog bäst jag släcker ner för idag
Ha en skön kväll och va rädda om er
vi hörs i morron... med bilder!!!!
/G
|
|
5 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Onsdag 2011-05-04
Aj aj aj.. idag blir det inte många knop... inte som det verkar just nu i alla fall.. Jag har haft behandling hos naprapat Svante... och som vanligt är kroppen helt i obalans och försöker förstå vad som hänt...
Men Svante var nöjd idag och vi kom en bra bit på väg.. men attans va ont det gör.. och när smärtan kommer som den gör just nu så ligger inte yrseln långt borta.. reaktionen är heller inget att hurra för.. ha ha ha... tror inte jag är en direkt säker bilförare efter behandling, men peppar peppar, inga tillbud än så länge i alla fall.. Svante han trycker och sträcker och de 40 minuter det tar att ligga på britsen är inget jag önskar ens min värste ovän.. hm... jo, en förresten!!!
Den huvudsakliga behandlingen idag var att lägga överkäken i rätt läge... av någon anledning så hade den flyttat sej... om det gjorde ont?? gissa 3 gånger så vinner du en blå leksak i valfri färg!!!
Så nu gäller det att tat lite lugnt idag och verkligen känna efter hur saker och ting upplevs i kroppen och lägga alla "måsten" åt sidan så länge det behövs... Kroppen behöver lite tid på sej att hantera behandlingen..
Idag fick så äntligen våra kossor komma ut.. och nu snackar vi rodeo!! jisses va de for runt i hagen... En del var ute på ett kick, andra tog mer tid på sej innan de oxå försvann in i det gröna..
Efter att stått inne sen september förra hösten så var det helt fantastiskt att se deras glädje över att få komma ut i solen... De hoppade och for och många ställde sej på knä och gnuggade huvudet i jorden i ren njutning... de väntade inte ens till de var ute på gräset, utan knäade direkt utanför porten...
Och hästarna stod förundrade över vad som for runt i deras gamla hage.. lite hopp och skutt blev det för deras del oxå.. jag menar, kan kossorna så kan ju hästarna! Men efter en stund var ordningen återställd i båda hagarna och vi har nu möjlighet att njuta av synen av både lyckliga kor och hästar...:)
Jag har lagt upp lite bilder på "gården" ..:)
nu ska jag vila lite.. känner att det behövs.. middag med allas våran Jacko är avklarad och nu orkar jag inte sitta uppe mer..
Men vi hörs lite senare igen
Kram kram så länge
/G
|
|
4 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
fortfarande tisdag..:)
nu sänker sej lugnet över Ekedal och vi kan se tillbaka på en fantstisk dag...:)
tidigare idag släppte vi över hästarna till deras nya bete.. ja, nu har de ju inte gått helt lottlösa tidigare heller, men det var skönt att få över dom i den nya hagen så de stackars kossorna kan komma ut...
Jag, Jörgen och Medhjälparen tog tag i var sin häst och ledde dom runt så de visste var gränsen gick.. Electro tyckte det gick lite långsamt.. jag menar.. det var ju 300 meter ner till kortsidan, så varför måste man då gå lugnt och still i grimskaft?? men han lyssnar ju bra fast ha är ivrig, så när vi äntligen kom ner till hagslutet så fick han då äntligen busa av sej lite.. fast då hade han redan kommit på att gräset var väldans gott, så det blev bara ett par skutt... sen gick han med näsan i backen och munnen full.. Fantastiskt härligt att se hästarna njuta av det saftiga gräset.. Freja var mer än nöjd vill jag lova...:)
nu ska vi bara se till så vi får hem ett solskydd till dom innan det blir för hett... De kommer ju sakna sina ekar...
Och så har vi haft Skara Brukshundklubb här i kväll.. Och med trevliga deltagare och hyffsat väder så kan det inte bli annat än roligt.. Jag tror att alla hundar vågade sej in i lagårn... hopaps de vill komma tillbaka..:) Det var full rulle på kaffekokaren och jag tror alla uppskattade fikat..
Och det är nu jag ska skämmas... jag som annars alltid har kameran i högsta hugg, tog inte en enda bild.. inte ens när alla 20 fikade i gräset.. skämmas ska jag.. usch på mej..
nu är det dags att släcka ner för idag.. duschen väntar, sen kudden... är allt lite trötter...
I morron är det dags för naprapaten.. aj aj aj .. vill inte.. det gör så jävla ont...
men det är i morron det... nu får det vara bra för idag...
va rädda om er
/G
|
|
3 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tisdag 2011-05-03
Jag ser det snöar. jag ser det snöar, det var väl roligt hurra!!!! Eller inte... Men det är faktiskt sant. I morse när jag gick en runda med hundarna så kom det faktiskt ganska stora flingo. Såg rätt kul ut med de utslagna björkarna i bakgrunden.. Synd att telefonen var kvar hemma på bordet.. Så det biddede inga bilder...
så var det tisdag och kallt som attan... det var faktiskt läge för både mössa och vantar när jag tog en tur med hundarna.. brrr... inge kul... och så typiskt eller hur?? Det har varit ett fantastiskt väder i mer än två veckor, och just idag när det ska vara kurs här ute hos oss i kväll, ja, då hänger det vidriga moln över hela Ekedal.. Jag får nog gå och plocka iordning lite i stallet, så vi kan fika där inne om det behövs...
Jörgen och våran Medhjälpare håller på och drar tråd till aggregatet så vi kan släppa hästarna på betet idag... Alla fyra hästarna står mangrant och tittar och studerar när de spättar och hackar på framfartsvägen... Och minsann om jag inte såg ett litet leende på Frejas läppar... tror hon vet att hagen är hennes!!!!
Det känns bra att vi fått hjälpe på gården igen.. Den är alldeles förstor för en man.. Och kommer vi i gång med bygget snart så behövs det all hjälp vi kan få. Medhjälparen är framåt och engagerad och han och Jörgen jobbar bra ihop.. snacka om att vara Gudasänd!!!
Igår åkte jag och Jörgen in till klubben.. Jag för att träna Izzi och Jörgen för att gå en runda i skogen med Rasmus... Och nu snackar vi supertaggad hund!!!.. Izzi har verklgein inte gillat den senaste tidens påtvingade vila. Men vi har varit duktiga och gjort som Farbror Veterinären sagt. Och om vi säger så här; Rasmus har varit den som det gått ut över och om Izzi kan börja aktiveras igen lite smått så är ingen gladare än han!! Har vi tur så finns det lite päls kvar i svans och krage tills Rasmus husse ska ställa ut honom i sommar..
Hrm.. var var jag?? jo, träningen på klubben...
Izzi hade väldigt hög förväntan redan innan vi åkte eftersom jag tog på mej västen.. ni vet den som är fylld av allsköns eftertraktade leksaker...:) Och den lilla lyckliga hunden gick "fot" hela vägen till bilen i ren lycka över att få träna..
och när vi så kom till klubben och jag och Jörgen tagit en liten fika, så var det då dags att ta ut det lilla djuret... Aj aj aj vad hon var fokuserad!!! nu snackar vi verkligen träningsglädje!!
vi började med lite "linförighet" och hon trampade på och vi fick till ett jättehärligt tempo.. lite vila efter varje "halt" och så trampade vi på igen.. full fokus och suverän kontakt.. me like!!
Lite vila och så sänkte vi tempot lite och började med "läggandet".. Och den duktiga lilla hunden fick in ett par "dunk" värdiga en vallare..:) hon var så lycklig och ville göra så rätt..
Jag la in ett par "ligg-stanna" och körde med lite retning... men lagd Izzi ligger.. hon blev lite längre i halsen när Malin kom in på plan med sin Inca... men hon gjorde ingen ansats till att gå upp..
Ytterligare lite vila och sen drog vi upp tempot inför ett par "sitt-stanna" och "hit".. och nu snackar vi fart!! In kommer väl den lilla hunden och sätter sej så det skakar i marken... Så roligt hon tyckte det var!! Som vanligt varvade jag med "inkallning" och ett vanligt "sitt-stanna".. inga tjuvstarter m a o!!!
Efter det tyckte jag det kunde vara bra.. vi hade fått till ett par riktigt bra moment och jag ville sluta när vi var på topp...
Jag signalerade att träningen var slut och in sprang den lilla hunden i buren, superlycklig med favvobollen i munnen...
Meningen med träningen var ju att se om hon klarar belastning och kan hålla tempo utan att så upp hältan.. och peppar peppar... inge hälta varken igår eller idag... Så nu håller vi tummarna för att hon är på rätt väg...
Jag nämde ju tidigare att jag gick en runda i morse med hundarna... och faktiskt så hann vi med att gå två små spår.. Och vilken fart hon har!! näsan duktigt i backen och hon har ett bra tempo... tappar hon spåret så är hon snabbt tillbaka och jobbar vidare... och trots att hon tycker det är kul och ligger på ganska hårt, så är hon noggrann...
Men det roligaste idag var ändå efter andra spåret... Med bollen intryckt i munnen sprang hon och tokade sej i största allmänhet.. när vi kom ut ur skogen så skrämde hon upp en hare som for som ett skott över fältet.. vad gör då den lilla hunden?? Jo, hon tittar efter Jösse och tar ett regält bett om sin boll och fortsätter leka!! Rasmus, som var kopplad, blev helt galen och började skälla på Jösse, men Izzi var så lycklig med sin boll att hon inte brydde sej om den skrämda haren... itne heller de andra 5 som oxå for iväg som skott över fältet.. Med det torde det vara bevisat att hon föredrar leksak framför harstek... något hon inte delade med Rasmus, som blev ännu mer uppjagad när han inte fick springa efter de små rackarna!!!
Så jag var faktiskt ganska mallig när vi gick hemåt... min duktiga lilla hund..
nu är det snart middag.. fisken puttrar i ugen och risket är klart... bara att vänta in Jörgen och Medhjälparen... sen ska vi släppa över hästarna till sin nya hage... och det kommer nog bli ganska livat!!
men mer om det lite senare
Ha d gott alla och va rädda om er.. och tänk på att oavsett vad du gör.. gör det av rätt orsak!!
kram/G
|
|
3 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Måndag 2011-05-02
Idag har det bakats både högt och lågt här idag.. i morron kommer kursdeltagare från Skara för att träna hundarna i lite annorlunda miljö och naturligtvis ska det fikas med... fikan tror jag nästan är viktigast!!! Det är så gott att slå sej ner i gräset när man tränat och bara småprata och njuta av att varit duktig med hunden... OBS !! not till mej själv: Kolla fikaplatsen efter hundbajs!!!!
De trevliga eleverna tillhör Jeanettes grupp och går grundlydnaden om jag inte är helt ute och seglar.. så det är unga hundar m a o.. förra gången vi hade ett kurstillfälle här ute gick det kanon och till och med den skälliga schnauzern blev tyst när han kom in på foderbordet...:) Ca 40 glosögda kossor fick honom att inse att det bästa var att inta en neutral postion..:)
men vi får se vad Jeanette vill hitta på här, men jag tror det blir lite miljöträning på logen.. där finns ju både halmbalar och gallerlucka.. sen ska nog krossen igång och det ska blandas fodermix... och jag tror en del vill träna på hästarna... och sist men inte minst.. de ska uppehålla sej på foderbordet och bland kalvarna.. Det ska verkligen bli roligt och kul när de vill köpa fikat här..
Till fikat blir det var sin fralla+ en tekaka, en bulle och en muffins... kaffe naturligtivis.. och saft till de som inte är vuxna nog för kaffe..:) Självklart är allt hembakat.. :)
Idag har vi satt hästhagen.. jag och Jörgen gick ett varv och hjälptes åt... men sen hade jag allt tur..:) en yngre kille hade hört att vi stod utan gårdsfolk och erbjöd sej att ställa upp ett par veckor.. sånt märker man inte av så ofta...) Och han började direkt och han och Jörgen avslutade hagen.. nu är de i lagårn och hjälps åt.. Han verkar vara en reko kille som verkligen vill och kan jobba så det blir nog bra..
Jag ska försöka ta mej inte till klubben och gå ett pass med Izzi dag... Hon är väldigt understimulerad just nu, och Farbror Veterinären sa att vi kunde börja belasta henne lite efter en fyra fem dagar... så det är bara att hålla tummarna för att hon inte kommer in på 3 ben efter nån inkallning... Hon medicineras fortfarande ocxh ska väl in på röntgen nu i slutet på veckan.. Och fram till dess kan jag ju testa henne lite..
Och det blir väl lite då som hennes öde kommer att avgöras.. Ren sällskapshund eller bruksstjärna, ja, det är frågan... Fast det är nog så att oavsett vad röntgen visar så är nog hennes karriär som brukshund avslutad innan vi ens kom igång... Tufft, men life is a bitch sometime... bara att gilla läget... Hon har inte den fysiken som krävs för att hålla i gång i brukset... Synd på en bra hund, men vad göra???
Usch, nej nu vill jag inte tänka på det... idag är det måndag och idag ska vi ha attans så kul inne på klubben.. woohoo!!!!
Så dagen har väl varit ganska bra när masn ska summera den lite... Jag har känt av min sjukdom lite mer än vanligt de senaste dagarna.. men jag tror det beror på allt som hänt det sista... så det ordnar sej nog med det med vad det lider...)
Nu ska jag ta ut hundarna på en liten kiss och sen ska jag ha i mej lite java... och börja förbereda mej för träningen...:)
Ha d gott där ute och va rädda om er.. vi hörs snart igen...
puss och kram och lite nyp i stjärten!
/G
|
|
2 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
|
Söndagen 2011-05-01
Månad ut och månad in....
"Sköna maj välkommen trallalala.. ".. hur i hela friden hamnade vi här alla redan?? vart tog April vägen???
Maj månad... absolut efterlängtad med 31 nya dagar... som vi naturligtvis ska ta tillvara på så mycket vi bara kan...
Idag for vi i väg till Lommagården för att plocka sten.. ja, det vill säga, Jörgen och Simon plockade medans jag satt bekvämt i traktorn och sakta körde framåt med skopa så de kunde tömma hinkarna.. rätt kul faktiskt... det var ju första gången jag körde traktor över huvud taget...
annars har dagen inte haft några större messyrer... den har varit lugn och det har väl inte blivit så där mycket gjort.. lite tekakor och nu en kladdkaka... jag skulle egentligen sprungit runt med dammsugaren, men lustigt nog så vet jag att det finns kvar i morron....:)
Jag tog med mej hundarna och gick en liten runda i skogen för att se hur Izzi klarade det... och peppar peppar... ingen hälta än så länge.. men jag tar inte ut nåt i förskott.. det är ju så här det har varit hela tiden.. hon klarar viss belastning, sen är det kört igen...
Men jag ska ta henne en runda i morron igen så får vi se hur det går... kanske ett litet träningspass oxå... hon saknar aktiviteterna, det märks...
Annars är det väl inget nytt under solen här hemma.. tankarna vandrar mycket kring Izzi och hur det ska bli... och vi pratar mycket om hur det ska bli om och när vi bygger ut lagårn.. Lite andra smådetaljer upptar vår tid men annars tycker jag nog att vi har koll på läget...
Vi har bestämt att inte betäcka Freja iår.. komemr bygget igång så komemr vi ha fullt upp nästa vår och det är kanske inte den bästa tiden med föl då.. Sen har vi en del att göra med de som går här... Risken finns ju att det inte blir varken hackat eller malet.. och så vill vi inte ha det... ordning och reda ska det va på torpet!!
Men som sagt... det händer inte så mycket här just nu så jag tror dessa rader får avsluta för idag.. men jag återkommer i morron igen...)
Så ha d så gott ni kan o va rädda om er
Väl mött
/G
|
|
1 Maj 2011
| Länk
| Maj 2011
| 0 kommentar
|
|
|
