Startsidan Blogg Fotoalbum Häst, hund och RMH Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2020)
>>


Lördag 2013-02-16 .. tar en liten vila mellan pauserna... :)


Flunsan härjar på Ekedal och jag ville bara titta in och önska er alla en fortsatt trevlig helg innan jag masar mej tillbaka in i sängen...

Veckan som gick har gått i slow motion och inget vettigt har blivit gjort. Det känns som en bedrift att bara ta sej ut i skogen med hunden och jag tackar de högre makterna för min lösdrift. Det finns ingen ork till att göra ett enda jota och fan säger jag om det inte ger med sej snart. Jag har massor att ta igen och tiden bara rinner iväg...

Hästarna mår bra och vi har bara haft en natt med under 10 minusgrader. Vinden har varit lugn och det har absolut varit ett perfekt vinterväder. Så j***a frustrerande att inte orka ut och göra bus med nån av hästarna..

De trivs med att gå ute och Skalman har sett till att han har sitt eget lilla B&B. Lugnt och fint drar han ut en hel hög med hö, trampar runt och så lägger han sej lagom nära höhäcken så han kan varva vilan med en liten mattugga... Whilma och Freja breder helt ogenerat ut sej i ligghallen och det är ett fasligt pustande och stånkande när de vältrar sej i halmen... Deras frisyrer talar sitt tydliga språk... : överösta av halm plirar de sej ut för en stunds mat och promenad i hagen i stilla samspråk med varandra... Det är inte många knop nånstans på Ekedal... :)

Nu ska jag fortsätta kurera mej och säger således "på återseende"...

Så fort jag repat mej lite ska jag blogga igång igen... Men tills dess så får ni vara rädda om er så hörs vi snart igen

kramelikram

//G





16 Februari 2013  | Länk | Februari 2013 | 0 kommentar
Torsdag 2013-02-07 ... semestervarning .. :)


Det snöar på Ekedal idag, och det yr från alla håll med motvind i alla väderstreck.. Halkan kommer som ett brev på posten och Jörgen har precis dragit upp tankbilen från Arla som skulle hämta mjölken. Lite lagom kaos idag med andra ord.. :)

Men annars märks det att vi går mot ljusare tider och att våren trots allt är i antågande. Dagarna är lite längre och i måndags kunde jag höra fågelsång när jag gick en runda med Loona. Så nog kan jag stå ut med lite ruskväder så här i början av februari, våren kommer när den är redo... :) Och ska jag vara ärlig hade det känns konstigt om den var här redan nu...

-------------------------------------------------

Loona ja.. jag blir mer och mer övertygad om att hon inte är som andra hundar, hahaha.. lillaste tokhunden är mycket speciell... :)

Hon ligger i bur på nätterna för att Jörgen inte ska snubbla på henne om nån av mjölkrobotarna skulle larma på natten. Vi har gjort så sen dag 1 och hon går så fint in i sin lilla boning efter kvällens sista runda. Med en liten gobit i munnen snurrar hon runt ett par varv för att sen lägga sej ner och sover som en stock hela natten. Buren är av storlek xxl, så hon har gott om plats...

Men hon har bara haft en liten filt att ligga på och nu när hon kommit upp i över 36 kilo har jag varit lite orolig för att det ska vara för hårt för henne. Burens golv är ju hårt och kallt och självklart vill jag ju att finaste hunden ska ha den finaste sängen.. Mjukt och skönt att ligga på så hon inte får några skavsår eller liggmärken. Hon vältrar ju sej helt ogenerat i vår säng hela dagarna, så hon är ju inte direkt van vid det kalla hårda...

Så häromdagen sprang jagt in på "granngården" när jag ändå hade annat ärende i stan och inhandlade en mjuk och skön dyna avsedd för bur. Den har tvättbart överdrag och fem cm tjock fyllning, så jag kände mej väldigt nöjd med mitt köp. Dessutom var den prydligt dekorerad med små söta hundtassar, så hon kunde inte ta miste på att den verkligen var hennes... ;)

Lite småmallig och stolt över min kanonide´ la jag så den nya mjuka dynan i buren och tänkte inte mer på den. Att Loona skulle provligga den före läggdags föll mej aldrig in eftersom vår säng slår allt annat dagtid... Men efter att ha haft henne liggandes halvvägs i mitt knä igenom kvällens obligatoriska tv-stund, var det så dags att ta sista kvällskissen och natta det lilla djuret i vanlig ordning...

Med gobiten i högsta hugg gick vi som vanligt till buren, jag slängde in hennes godis, hon klev in... och sen f*n var det stopp... Den jäkla dynan både luktade och frångav sej ett litet ynka prassel.. Och tror inte att den lilla hunden skulle ligga på den.. Nope... No chance what so ever.. Med lång hals luktade hon efter sin gobit, tog ett steg in, kände dynan under ena tassen och vips så var hon utanför och glodde stint på mej med sina jätteögon.. Vad har du gjort med min sovplats??? Va f*n är det??? Du kan inte mena allvar???

Hahaha.. hennes min var obetalbar och det stod väldigt klart för mej att hon inte var särskilt imponerad av mitt nyköp... Så vad göra nu???
Jo, det var bara för mej att krypa in i buren och försöka lägga den på tvären så hon i alla fall kom in i buren... Och nu är det ju så att Loona är en snäll hund, så efter lite övertalning så gick hon in, om än mycket tveksamt och jag stängde dörren. Om blickar kunnat döda... :)

Mycket missnöjd över att hennes liggplats var förstörd knyttade hon ihop sej i den del av buren som inte hade någon dyna och under mycket pust och stånk vägrade hon ens titta på eländet. Tänk vad liten hon kan göra sej!!

Men när vi skulle släcka så hade hon fallit till föga och gett dynan en chans och använde den som noskudde. Så långt kunde hon sträcka sej, men inte mer. Att hon var mycket missnöjd med sin situation var uppenbar...

Men på morgonen såg jag hur hon krupit ihop på dynan och snarkade så det ekade i hela rummet... Det var trots allt ganska skönt med en riktigt dyna när det kom till kritan... :)
Jag kan ju tillägga att dyna helt och fullt accepterades och nu njuter hon högljutt nätterna igenom... Men dagtid tillbringar hon fortfarande på rygg i vår säng, precis som vanligt... :)

---------------------------------------------------

Det har varit lite körigt för oss här på Ekedal den senaste tiden och nu har vi bestämt att det är dags för en liten tripp till Göteborg. Ibland måste man ta en time-out för att få distans till saker och ting och för att orka ta itu med allt vad det innebär med eget företag och anställda.

Så i morgon bär det av i dagarna fyra för att se storstadslivet på nära håll. Hotellet är bokat och bilen tankad.. Gården lämnar vi med trygga händer över till Simon och Ellen och det ska bli så skönt att åka iväg och göra absolut ingenting eller allt på en gång. City och Nordstan väntar och vem vet när vi kan göra det igen framöver??

Nästa vecka väntas läkarbesök gånger två och sen vet vi inte riktigt vad som händer... Kanske händer ingenting, och det vore förödande och kanske händer det en massa och det är skrämmande... Allt jag vet är att det kommer göra förbannat ont vilket som...

Men det är nästa vecka det... först ska vi njuta av vår minisemester och lediga tid, sen tar vi skiten när den kommer... :)

----------------------------------------------

Nu kommer snart Simon och Jörgen in och vi ska nog fika lite innan kalvarna ska ha sitt sista mål... Sen blir det lite våfflor med sylt och grädde framför tv... Det ser trots allt ut som om det blir en skön kväll trots ovädret utanför, så jag kanske inte ska gnälla egentligen :)

Ha d gott alla goa vänniskor .. Va rädda om er så hörs vi en annan dag

Puss och kram och lite nyp i stjärten ... ;)

//G


7 Februari 2013  | Länk | Februari 2013 | 1 kommentar
Söndag 2013-02-03 ... Sköna söndag ...:)



Go förmiddag alla goa vänniskor. Hoppas ni har en lika vacker dag som vi här på Ekedal. Solen strålar, vinden är svag och det är bara ett par minusgrader. Snön är ett minne blott och vi har bara lite frostfruset i backen. Tittar jag ut över gården ser jag mina fina tre hästar gå och böka i hagen, åtta rådjur på andra sidan vägen och ett fasligt kackel på de fåglar som flyger mellan buskarna och gamla ladugården.
Att vara stannfågel här på Ekedal innebär garanterat gott att äta och mängder av platser att gömma sej i. Flera av våra pilfinkar har satt i system att krypa under altantaket och söka skydd för väder och vind... Med pigga ögon plirar de ner på mej och katterna när vi tar oss en stund i ett par gånger om dagen för att synda och dricka en kopp kaffe...

Det har trots allt varit en bra vecka och jag har fått tid att leka lite med hästarna. Det kändes konstigt de första gångerna efter att Smokie var borta, men sakta har vi hittat tillbaka till vardagliga rutiner och rytmer... Det är mycket lugnt i hagen och Freja och Whilma har slutit en liten pakt. Tätt går de tillsammans och ser till att få de bästa platserna i lösdriften och de goaste tussarna hö. Och Skalman, som är en klok gosse, låter damerna hållas och trivs med att lite diskret hålla ett vakande öga över dom...

Vi tog en tur bort till skogen härom dagen och det var en mycket lycklig hingst som trippade vägen fram. Men först hade vi lekt lite kontaktlekar och attans om hans poletter inte trillat ner!! Vi började lite försiktigt med lek ett till fyra och faktiskt så höll han en nivå genomgående på mellan tre och fyra... Och jag kunde skönja ett och annat piggt öra allt eftersom han märkte att han gjorde rätt...

Vi började ridturen med tvådelat tränsbett, men med repgrimman på under. Han har lite svårt att inte bli mikrostyrd och kan låsa sej lite mentalt när vi rider bara bettlöst... Men efter bara ett minuter märkte jag att han var mycket mer närvarande och tog helt sonika av honom tränset och så bara det iväg...

Lilla duktiga vackre vän!!!! Vilken känsla det var att känna hur han njöt när vi kunde kommunicera med kroppsignaler och så säker han kändes när vi tog sikte mot framfarten och skogen... Finaste vackra Skalman...

Även jag och Whilma lekte både från mark och rygg och även hon tyckte det var kul att vi var igång igen. Hon bjöd på lite extra bus ibland, men var väldigt närvarande när hon fått tokat sej lite... Med Whilma gäller det ju absolut att ha både humor och tålamod och i lekarna växer henens självförtroende och när jag satt upp var hon 100 procent med... Och vi slutade när det gick som bäst... : samling på volt med väldigt härlig attityd...

Så denna vecka fortsätter vi som förut och bygger vidare på vår kommunikation... Den här formen av träning/lek passar mej och hästarna perfekt eftersom jag är ganska begränsad fysiskt... Men jag och hästarna har så roligt så jag tror inte jag skulle gjort annorlunda även om jag haft ridbana... :)

Att se vackra stora Freja komma slängandes i trav mot mej med manen åt alla håll, ivrig att få belöning för att hon hörsammat ett "stanna" och inväntat ett "kom" kan få vem som helst att hissna över hästarnas vilja att leka...

Eller när Whilma slänger med huvudet så manen fladdrar i ett supertagggat "slalomrace" lös på gårdsplanen...

Vi har så lång väg kvar och är ju precis i början av vår utveckling... men fy attans va vi njuter under resan...

-------------------------------------------------------------

I torsdags var det dags att packa bil och ta sej ner till Småland. På agenda stod kvalitetstid med alla barnen, samt en MR-undersökning...

De senaste gångerna jag varit nere hos barnen har jag valt att inte ta Loona med mej. Det blir lite bökigt med en liten tvårummare och barn som springer fram och tillbaka och en överlycklig rottweiler. För att dela upp det lite har ju ett par av katterna fått följa med i stället. Det har ju passat både barnen och deras småhundar...

Men denna gånger var det äntligen dags för Loona att få följa med och det var en stor lycka att se hur mycket hon mognat de sista månaderna. Visst hade hon bråttom upp för trappen och visst var hon lite taggad när hon luktade runt överallt, men sen bara var hon så duktig. Hon hörde barnen ute på gatan när de gick hem från skolan och hon viftade på svansen så hårt där hon stod över balkongräcket och tittade efter dom... Så lycklig...

Det var faktiskt så länge sen hon gick i koppel, att jag inte visste att hennes halsband var urvuxet... hahaha... improvisation inför kvällsrundan runt kvarteret m a o ... :)

Alla dessa dofter hon kände och alla ljud och upplevelser... och sån stor skillnad från livet på Ekedal... Men Loona är Loona och i ett enda slag gick hon från "certifierad bonna-hund" till sofistikerad lägenhetshund.. Hon förde sej i kopplet utan att dra, lyssnade när vi mötte folk och uppförde sej förvånadsvärt exemplariskt.. Och alla som träffat Loona vet hur oerhört glad hon är i folk och alla vet hur mycket hon älskar barn.. men attans om inte bonna-hunden har en god grundlydnad trots allt och vi kunde lämna Småland igår utan en enda tendens till skandal... :) Fast jag misstänker att tanten med rullatorn som passerade trädgården en gång vi var ute, aldrig kommer glömma den glada, svansviftande mördarhunden... :)

Med alla barnen var det bara bra och som vanligt var tiden alldeles för kort... Men snart är det dags för ytterligare en undersökning och utvärdering, så då ska vi ta igen lite mer tid...

--------------------------------------------------------

Nu, mina vänner, är det snart middag. I ugnen grillas lite karre´och klyftpotatisen ska snart in och bakas... Dags att vispa ihop lite bearnais sås om ett par minuter och baka baka liten kaka till eftermiddagskaffet...

Men innan dess är det hög tid att ta in hästarna, så med det tror jag det får vara bra för idag... Jag hinner inte skriva så mycket mer och jag antar att ni inte hinner sitta här inne och läsa hur mycket som helst... :)

Ha d gott alla och glöm inte att vara rädda om er

Vi hörs snart igen

kramelikram

//G



3 Februari 2013  | Länk | Februari 2013 | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Gisela & Jörgen på Ekedal 3 Norra Härene, Lidköping                                             Skaffa en gratis hemsida