Startsidan Blogg Fotoalbum Häst, hund och RMH Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2020)
>>


Tisdagen 2013-05-28 ... opererad och klar.. :)


jo, det var ju en bra rubrik... opererad och klar!!

Om det vore så lätt ändå... Det är ju nu det börjar... :)

Idag är det en vecka sen jag la mej på operationsbordet och lät överläkare Peter Fritzell sätta kniven i mej... Och så här långt har det gått väldigt bra... Ja, enligt vad man kan förvänta sej i alla fall... :)

Det var ganska motigt att vakna upp ur den behagliga narkosen och jag fick tillbringa ett dygn på IVA och njuta av en av de längsta sovmornar jag någonsin upplevt.. Det var först på onsdagen jag fick komma tillbaka på avdelningen och sen var sötebrödsdagarna över och operation rehab startade...

En hölj och sänkbar gåstol tilldelades mej och i tre dagar var den min bäste vän... Den och min väl tilltagna dos av morfin...

Den inneliggande vården efteråt beräknades bli 5 dagar, men under torsdagen la jag på ett extra kol och lyckades få komma hem redan på fredagen, bara tre dagar efter operationen.. Ganska bra jobbat tycker jag.. :)

Vem vill ligga på sjukhus när rapsfälten blommar och hela gården ljuder av liv??? Den bästa rehabiliteringen är ju ändå där man har sin själ och sitt hjärta...

Av förklarliga skäl blev det ju inte så mycket träning av hästarna innan operationen, men lite gjorde jag allt.. Och jag la mest fokus på avslappning och acceptans... Och vet ni vad???
Det var jäkligt smart gjort av mej!!

Redan på fredagskvällen var jag ute och hälsade på mina underbara hästar i hagen och alla lyssnade så bra på handtecken och tog det lugnt och fint fast jag stod där med mina kryckor och var allt annat än som jag brukar.. Electro var ju den som var mest på som vanligt, men även han lyssnade efter lite upprepningar och när jag valde att gå i från dom så stod de alla kvar utan att tränga sej fram eller böka runt... :)

På lördagen fick jag hjälpa av tjejerna att ta in dom och sen blev det en bra stund i stallet med pyssel och mys... Och vilken lycka att kunna leda ut Electro till hagen trots att jag mer eller mindre bara hasar mej fram och måste använda båda kryckorna.. Det blev lite tokigt i bland, men han lyssnade bra på handtecken och rösten, så vi kom dit vi skulle till slut .. :)

Igår blev det bara lite mys i hagen och vi passade på att leka lite alla fyra... Hästarna stod i en ring och fick backa en och en för att slutligen få komma in och bli belönade ... Electro var ju lite mer allert om man säger så, men med tålamod och tydlighet så stod även han och väntade på sin signal...

Så det är väl så min träning av hästarna kommer se ut under den närmsta tiden... :)

Och lilla underbara finaste Loona... Ni som känner henne vet att det är en dam med fart och fläkt... Med en aldrig sinande ström av energi tar hon hela sitt liv med ett enda stort leende... Så hur skulle hon ta detta med ytterst begränsad matte??

Och det är nu jag egentligen inte vet vad jag ska säga... Rottrobis Loving Loona är en helt outstanding hund och den kärlek jag känner för denna underbara varelse går inte att beskriva i ord... När vi kom hem undersökte hon mina kryckor, la nosen på gummibotten och la sej ner och inväntade klick och belöning...

Jag har inte kunnat träna traditionellt med henne och skulle vi ut på en lydnadstävling så skulle vi kamma noll på det mesta... Men under det senaste halvåret när jag varit ganska dålig har vi fokuserat på det som jag anser vara viktigt och det som jag antog skulle behövas när väl operationen är klar.. I fredags, när jag kom hem, insåg jag hur rätt det var...

Hon är så lyhörd, uppmärksam och samarbetsvillig att jag nästan blir tårögd.. På väg hem från skogen på mornarna, som blir dagens enda promenad, väntar hon in mej, söker kontakt och håller mitt tempo på vänster sida som om vi aldrig hade gjort annat än knagglat fram med kryckor... Jag behöver inget säga, hon bara är där... sen när vi kommit in på framfartsvägen ökar hon takten och tar ett snabbt race för att sen följa med in och äta frukost...

Under dagen är hon där jag är.. lugnt och stilla följer hon efter mej och ser till att hon vet var jag är.. går jag till hästarna ligger hon en bit från hagen och har uppsikt och när jag är klar och linkar hemåt igen, så kommer hon stilla efter och se till att jag är inne i huset innan hon själv går in... när jag lägger mej ner för att vila ligger hon vid soffan och ska jag sätta mej en stund ute, ligger hon i skuggan utan att bry sej om nånting...

Det som jag trodde skulle bli en svår och jobbig period har blivit precis tvärt om... De förberedelser jag gjorde innan operationen har verklgien fungerat och även om det gör förb****t ont och jag är delvis fullpumpad av morfin, totalt oförmögen att använda min kropp på rätt sätt, så kommer detta bli en mycket lärorik sommar...

Och jag kommer fortsätta träna mej själv och mina djur efter min egen övertygelser tillsammans med människor som tror på samma som jag... : kommunikation, tålamod och förståelse..

Hej hej sommar... nu är jag redo

va rädda om er så hörs vi snart igen

//G






28 Maj 2013  | Länk | Maj 2013 | 1 kommentar
Söndag 2013-05-19 Sista natten med gänget.. :)

Oooop... som det blev... Efter en snabb blick på datumet ser jag att det är nästan tre veckor sen jag plitade ner lite rader... Tre veckor??? Ajajaj.. inte bra... Sorry alla fina vänniskor där ute, som trots allt kommer in och kikar till oss. Kram på er, ni är guld värda!!

Så vad har då hänt på Ekedal sen sist då?? En faslig massa kan jag berätta... :

Våren har övergått i försommar och det grönskar vackert överallt.. björkarnas skira färg står i vacker kontrast till ekarnas fortfarande kala granar.. vitsipporna i nederkanten av gräsmattan slåss om utrymmet i gräset som börjar bli misstänkt högt ... Kossorna är ute och svalorna har kommit... Som sagt, det är försommar på Ekedal... :)

Men den största behållningen i denna lite kaotiska tid har varit Electro.. Min underbara lilla häst har kommit hem igen och det är så härligt att se honom gå med Freja och Whilma i hagen.. Ibland busar dom och drar en repa i full fart för att i nästa stund gå tätt tillsammans och äta i fullständig harmoni. Han har snabbt kommit tillbaks mentalt och acklimatiseringen har gått helt smärtfri. Han trivs med att vara tillbaka och det syns att flickorna är glada över att han är hemma igen :)

Jag har lekt från marken med alla hästarna och även om det inte är så avancerat så har vi kommit fram till en nivå där det fungerar mycket bra.. Alla svarar fint på minimala hjälper och handtecken och de gånger jag höjt kraven svarar de glädjande nog med just glädje... :)

Att leka med hästarna är ett underbart sätt att kommunicera och för varje gång vi går av vår lilla lekplats har vi stärkt vår kommunikation allt mer.. Alla klarar de att gå slalom både framåt och bakåt i grimskaft likväl som helt lösa... flygande varvbyte på handtecken i båda varven i skritt och trav med avslutande ryggning mellan bommar är oxå en rolig lek... att backa in i stallet på enbart handtecken kan vara lite knixigt, men alla tre svarar fint och är med på noterna....

Och när vi är klara att gå ut i hagen är Whilma den fasta punkten och finner sej i att ha Freja och Electro på släp med mej på ryggen... Ibland blir det nån extra runda på gården för att rätta upp ordningen... att styra henne med bara grimskaftet kan vara lite knivigt om Freja inte är på humör... Men skam den som ger sej och till hagen kommer vi alltid i väl samlad trupp.. :)

Annars har de sista veckorna varit väldigt lugna för min del. Jag har varit väldigt trött och haft känningar av framför allt min högerarm... Det har blivit väldigt begränsat med aktiviteter och jag har fått finna mej i att vissa saker inte funkar just nu...


Den 8 maj var jag på Ryhov för inskrivningsmöte. Sex timmar tog det att gå igenom operationen och prova ut en del hjälpmedel... Jag fick en liten hum om hur rehabiliteringen ska se ut och vad jag hade att förvänta mej de första månaderna efter operationen... Och den första chocken kom väl när det stod klart att nån bilkörning är det inte tal på förrän efter tre månader... och ingen bilåkning alls de första sex veckorna...
... och inget annat heller för den delen...

Så här sitter jag nu... Jag har varit nere hos barnen denna helgen och passat på att umgås och det börjar bli dags att dra sej tillbaka till Ekedal... Så här nära inpå känns det som om jag kunde försökt hunnit med lite mer, men jag vet att det egentligen inte är sant..

I morron bär det av till Ryhov för inskrivning och tisdag morron är det dags för operation... Hur det känns???

Förjä***gt.. Jag är skit rädd och vet att detta inte komma tillhöra mina bästa minnen... Det kommer göra ont under väldigt lång tid och om jag ska vara riktigt ärlig så gillar jag inte smärta alls... Inte ett jäkla jota faktiskt... Och ändå finns det ingen annan utväg.. ont ska med ont förgöras sägs det ju...

Så jag skulle uppskatta om ni sänder mej en tanke eller två under den kommande veckan... För trots allt känner jag sej väldigt liten inför det stora jag ska vara med om... Ett stort ingrepp som jag inte kan påverka eller styra... jag lägger över allt ansvar till någon annan och operationen kan aldrig bli ogjord när väl snittet är lagt...

Nu är det dags att ta ut den lilla hunden, packa ner det sista i väskan och se till att barnen har med sej sitt hem igen...

Ekedal hägrar och jag har ett dygn kvar innan allvaret börjar.. Ett dygn jag tänker nyttja till fullo..: kärlek, hästar och hockey vm... :)


Va rädda om er så hörs vi en annan gång

Kramelikram

//G



19 Maj 2013  | Länk | Maj 2013 | 0 kommentar
Onsdag 2013-05-01... Maj, maj måne, jag kan lura dej ...



.. till Skåne, och plocka spåne, din dumma fåne.. :)

Jupp, en liten ramsa från min barndom.. Kanske inte den roligaste, men lite söt är den allt.. :)

Sköna maj välkommen!! Och tusen tack för den goa värmen Du tog med dej... Och va skönt att Du tog hand om vinden, den har verkligen inte varit och leka med.... Igår, Valborgssmässoafton, ven det i knutarna och april månad avslutades i precis samma takt som den började... Så gissa hur välkommen Du är!!

Nu äntligen är vi igång med vårbruket för fullt och harven sliter i den mjuka jorden så det ryker om det... till helgen ska vi så om det vill sej som det ska, och äntligen ser det ut som om även vi får gjort det vi ska runt om våra marker... Det tog sin lilla tid när våren var så sen, men nu ser det ut som om det ordnar sej... :)

--------------------------------------------------------------


Förra veckan rasslade förbi i en aldrig sinande ström av blandad kompott. Kroppen sa ajaj till en del och jaja till annat. Frustrerande till max när det inte får flyta på, men det är bara att erkänna sej besegrad och gilla läget..

De bra stunderna tillbringade jag med hästarna och Skalmans sista vecka med oss blev lite vemodig... Det var allt tur att inte hästarna kunde läsa mina tankar...

Han och jag tog lite extra mys i stallet och en och annan extra dutt med pälsglansen borstades in... Blank och fin med tydliga markeringar i den svartvita hårremmen fick han komma tillbaka till sina flickor i hagen..Och Skalman är Skalman och som tack för mitt slit la han sej ner och gnuggade in sej i leran så det stänkte om det... hahaha... Så lycklig.. :)

Jag har tömkört Freja en del och hon är så pigg och glad... Denna stora vackra häst har en samarbetsvilja och arbetsmoral som står i väldigt hög kurs.. :) Lyckligast är hon när vi går i skogen, men även när vi busar är hon på hugget och slänger sej in i våra aktiviteter med liv och lust.. :)
Jag hoppas det kan bli ett par ridturer nu när vädret verkar så lovande.. :)

Whilma har oxå fått sin beskärda del av aktiviteter och för varje gång växer min beundran för denna häst. Hon har en väldigt stark horsenality och hon inbjuder hela tiden till en blandning av lek och allvar. Med henne gäller det att lägga ner prestigen och leka sej fram till det man vill...


Och så i måndags var det då dags..

Det var så underbart att få hem Electro.. Att ta ut honom ur transporten och gå bort med honom till hagen intill Whilma och Freja... Så glad han var.. Denna vackra underbara varelse.. Så saknad av oss alla här..

Men det innebar oxå en så stor sorg och saknad... Skalman har för alltid satt sej i mitt hjärta och ingen kan fatta hur oerhört stort tomrum han lämnar efter sej... En liten del av mej dog i samma stund som transporten lämnade gården...

Lycka till min svart-vite springare... Lycka till..<3

i hästhagen är det salig lycka och både Whilma och Freja är glada över att Electro är hemma igen. De har snusat och luktat och det märks väldigt tydligt att de trivs tillsammans... Det har inte varit några sura miner alls och i går tog jag in dom alla tre på en gång... Det är som om han aldrig varit borta...

Men som sagt.. Jag är så otroligt glad över att Electro är hemma igen och att han så snabbt funnit sej till rätta igen... men saknaden efter Skalman känns och det kommer ta ett tag innan det släpper. Vissa hästar fastnar bara, så är det...

Men nu blickar vi framåt.. Solen skiner, det är varm ute och jag har tre vackra fuxar gåendes i hagen...

Va rädda om er så hörs vi snart igen... :)

puss o kram på er

//G





1 Maj 2013  | Länk | Maj 2013 | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Gisela & Jörgen på Ekedal 3 Norra Härene, Lidköping                                             Skaffa en gratis hemsida