|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
Mars (2021) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (10) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 32 |
| Kommentarer: 19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Semester!
Ja nu har vi tagit semester! Åkte till Sverige i fredags, Linköping blev första stopp och här stannar vi till imorgon innan vi drar vidare till mitt älskade Värmland <3 Nästa onsdag blir det Eskilstuna och på torsdagen 25/6 åker vi till Portugal i 10 dagar!
Så detta med bloggandet faller bort lite, prioriterar att umgås med nära och kära, så får det hellre bli en uppdatering in imellom :)
Ha en trevlig midsommar på er!!
|
|
17 Juni 2015
| Länk
| Vardag
| 0 kommentar
|
 |
|
|
Bil
Ja som jag skrev om tidigare så har ju vår bil ett fel, nämligen kopplingen. Trodde vi! Igår gick vi till Hege där vår bil stått i en vecka pga detta, vi skulle hämta lite saker ur bilen. Men när vi var där så bestämde vi oss för att testa att köra bilen hem till oss, så att vi har den hemma liksom. Och det gick utan problem. Bilen gick inte upp i varvtal (onormalt mycket) på hela turen hem. Efter lite råd så tog vi en körtur senare på ca 30 min där vi verkligen ansträngde bilen till det yttersta, bara för att se om den slirade på kopplingen, men inte någonting hände. Den gick som vanligt. Mycket märkligt då den förra veckan inte klarade att köra på en enda växel utan att slira iväg. Det enda som är, är att det fortfarande luktar lite bränt när man kört, typ som bränd gummi tycker jag. Vi ska ta turen inom en verkstad idag så att de kan få känna på lukten och kanske ge oss lite ideer om vad det kan vara. Efter alla våra tester så är det iaf högst otroligt att det skulle vara kopplingen. Förhoppningsvis är det något som går ner några tusen i prisklass :)
För övrigt idag så blir det ut på lite träningsaktiviteter, vad det blir idag har inte bestämts än så vi får se vad vi känner för :) Fint väder så det blir utomhus iaf!
Ha en fin dag!
|
|
9 Juni 2015
| Länk
| Vardag
| 0 kommentar
|
|
|
|
Korten på bordet
Ja imorn är dagen då det här hemma verkligen ska tas tag i detta med vikt, träning och kost. Så nuä r det fullt fokus på detta i sommar. Ikväll har vi suttit och planerat första veckans aktiviteter till punkt och pricka, och jag tror det är bra. Iaf nu i starten så tror jag på att ha ett schema med tider för när allt ska ske, så man har lite överblick. Så småningom ska ju detta gå på rutin, men som det är nu så är vi långt ifrån att ha rutin på det här... Jag har försökt att få till det här under hela våren, men jag ska vara helt ärlig och säga att det har gått käpprätt åt h-vete! Det är svårt det här, svårt att utföra och svårt att prata om.
Jag har alltid haft problem med att erkänna för andra när jag har misslyckats, och kanske för mig själv också. Har försökt dölja det med dåliga ursäkter. För att vara helt ärlig mot er och framför allt mot mig själv så ska jag nu säga det: jag har misslyckats med att gå ner i vikt. Jag har misslyckats big time som ens tillät mig att gå upp så pass mycket i vikt att jag nu idag är där jag är. Så nu var det sagt, och helt ärligt så dog jag inte och ingenting annat hemskt hände heller genom att erkänna att det faktiskt är så läget är. Jag tror att jag kunnat leva på dåliga ursäkter inför mina nära och kära det sista året för att jag bor så pass långt bort. Det är ingen som kan kontrollera att det jag säger eller ger skenet av att göra, faktiskt är på riktigt. Ja förutom när vi ses då, handlar det om vikt så ser man ju med blotta ögat om personen i fråga lyckats eller ej. Tidigare när jag bodde hemma i Karlstad, så försökte jag med dåliga ursäkter ändå, men då lurade jag nog bara mig själv.
Jag har tränat under våren, en period var jag riktigt duktig och tränade 5-6 gånger/vecka. Andra perioder har det varit 1-2 gånger och vissa perioder ingenting alls. Jag vet vad jag inte ska äta, det säger sig självt att man inte ska äta godis, chips och hamburgare om man vill gå ner i vikt, det vet jag. Problemet är att det är svårt att stå emot. Man får suget efter dessa saker, och tillslut ger man efter för det och äter de här "farliga" sakerna som man så väl vet inte är bra. En annan sak är mängden mat man tar, en normal portion ska vara mat nog åt en vuxen kvinna. Två eller tre portioner med extremt mycket mat på, är för mycket. Är det märkligt att man inte går ner i vikt? Inte så värst va? Som ni märker så vet jag vad felet är, men det hjälper inte. Detta är ett så stort och svårt problem, det är sjukligt, det är ett beroende, ett missbruk, ja kalla det vad ni vill. Poängen är att det här gör man inte på egen hand. Man behöver så mycket stöttning från omgivningen, man behöver puschar, men framför allt så behöver man vara ärlig och erkänna för sig själv och för andra att man har ett problem. Endast då kan man ta sig ur det. Acceptans över hur läget faktiskt är.
Så nu har ni det svart på vitt. Nu har jag det svart på vitt.
Jag är överviktig och jag har ett stort problem med vad jag äter. Detta måste det bli ändring på, och det kommer vara mycket enklare nu när korten är lagda på bordet, för nu kan jag inte lura någon längre. Nu vet ni, och jag vill inte stå där i slutändan med skammen över att detta var för stort för mig och att jag misslyckades med den resa som kan vara den viktigaste i mitt liv. Kampen mot kilona!
Tack för att jag fick dela detta med er. Tack för att ni läste. Och tusen tack för att ni finns där! <3
|
|
7 Juni 2015
| Länk
| Vikt och Träning
| 0 kommentar
|
|
|
