B I T T E R F I T T A
Startsidan Blogg Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2013)
>>


tömt kameran

Så för en gångs skull kommer det upp lite (inte så roliga) bilder.


Pärlahäst på julafton. Utspökad och allt. Geggigt, grönt och plusgrader. Julkänslorna haglade...


Ja, täcket är för litet (onesize). Därav den mycket attraktiva placeringen...


Julafton, som sagt. Jag blev väldigt nöjd med både snöängeln och snögubben, men särskilt snölyktorna. Det bästa av allt var att de har hållt enda tills idag... (eller?)


Jul i holsby. Det är så mycket folk så det är knökafullt, haha. (Inte alla på bild.)


Jul i holsby. Farmor och farfar närmast kameran.


Liknande bild men med flera.


Julmat och fika ute i Tabor.


Mimmi och Fidde med dotter var i Jkpg och inhandlade varsin androidtelefon. Felicia måste haft riktigt kul den kvällen, haha. Inte. Fyra "vuxna" (nja) och fyra telefonener. Kvällen var räddad! I lägenheten btw.


Felicia och Emil. Man får ju passa på att fota när han är koncentrerad på annat. Annars är det inte lätt.


Jag och Felicia.


Dito. E: Welsh Mountain U: Halvblod UE: Chess 880.


Helkroppsbild. Dock suddig, men fick ingen bättre...


Inte direkt ful liten häst :]


Oh, min fina! :) Som kunde ha varit min, men som är så långt från min det bara går... Aja, hon lever och mår bra. :)


Brahe som vi påbörjade inridningen utav.


Bild från idag! Kallt och soligt. En helt okej sista dag av det här året.

 

Jag har såklart ridit Pärla idag. Med tanke på alla tusen miljoner smällare och alla skutt åt sidan, tvärnit och kolla, osv, så var det en bra ridtur. Red i skogen för tänkte det var mjukare där. Sen tog vi några varv på en halvstor volt på LP (som gick över förväntan!) och dahlseda hemåt. En tur på 1h 5 min. Gårdagens blev på 1h 25 min. Jag tycker om när minutrarna är på den sidan av "timmen". :) Aja, hon reagerade som sagt mycket på smällar men det visste jag ju. Det är inte direkt en överraskning att hon är stirrig den här tiden på året. Jag var lugn, blandade "inga krav" med "vill du?" (typ) så vi var kompisar hela rundan och jag var lugn. Tyckte det var bäst så. Ingen idé att kräva något en sådan här dag. Men som sagt så arbetade hon på bra de gångerna jag bad henne. Hon har faktiskt blivit himla arbetvillig nu när jag har lärt mig rida. Det gillar jag!

Gott nytt år med då. Så är det överstökat med. Det kommer bli en dyr kväll, med mycket "slösad" soppa. Blir totalt fyra vändor ut till gården - men det är de värda såklart! 

31 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
HAPPY DAY.

ÅH! Folk gör mig verkligen tokig ibland! Igår höll jag på att bli påkörd två gånger! Jag körde inte för fort, gjorde inget fel och provocerade inte. Jag blinkade dock inte eftersom jag INTE skulle ut från rondellen! Båda gångerna var det i rondeller; först en man i en vit halvgammal toyota eller något likande skit. Han kollade vänster och skickade ut bilen. Jag fick stå på bromsen, och bländade honom jävlar. Då, när han redan var inne i rondellen så kollade han åt höger (eller ao, tvärtom...). KRÄK. Nästa gång, så var det en mamma i en minibuss som skickar ut bilen i rondellen. Halvvägs in så ser hon att hon inte hann, och bromsade. Det var en jävla tur det! Åh, jag gav henne fingret. Tänkt om (jag såg ju inte) hon hade barn med sig! Vad är det för ansvar och bilkörning! Då väntar man väl liksom hellre tills det är helt jävla fritt! Bedömningsförmåga, någon?! :@

Sen så fick jag ju det berömda lätet+kroppsspråket, som betyder att man inte är så populär, i byn med. Så det var ju bara att koppla och varva ur bilen lite. HaTe HIm.

Kvällen innan så var ju hovslagaren uppe och fixade hovarna. Så det problemet är numera ur världen, för den här gången. Ridturen var fruktansvärt blåsig, haha. Men jag fick lite sällskap i mitten av rundan. Trevligt! Pärla gick bättre än vad jag trodde med tanke på vädret.

Idag så red vi dressyr (på riktigt = alltså på ridbana). Vad jag är kär i den hästen! :D Hon gick så in i norden sjukt ävla härligt! Åh så kul det känns! Vi kan minsann utvecklas en del ändå, på egen hand.
På vägen dit så värmde vi upp med skritt, trav och galopp. När asfalten kom så blev det logiskt nog bara skritt. Då gjorde vi lite öppna och åt ena hållet blev jag förvånad. Oj, det gick och hon bar sig. Mumma! Men åt andra hållet var det komplicerat, haha.
När vi kom till banan så skrittade vi ett varv, sen travade vi lite och så provade jag att göra öppna längs långsidorna. Det var lite samma sak här; i vänster varv kände jag att nu är vi nära. Typ. Hon jobbade på och bar sig bra. Men i höger varv var det svårare. Dock gick det nog några steg då och då, men jag skulle behöva hjälp. Jag gjorde iaf mitt bästa. Sen att jag inte riktigt vet hur jag ska ha vikten och så börjar händerna fuska och lite - det är inte lätt att korrigera själv.
Efter detta så red vi igenom LB:1-programmet. Traven är GODIS. Hon var så mjuk och följsam. Serpentinerna blev jättebra. Nu sa jag inte att själva storleken blev bra - jag KAN INTE göra jämna bågar... Men jag fick igenom ställningen och jag kunde även ställa henne innan/efter "svängarna". Så jag är näjd med den delen. Det känns som mängträningen saknas vad gäller storlek på saker och ting (även 15 metersvolten). Dock hade vi lite problem med galoppen. Jag vet inte hur jag ska gå tillbaka henne med energi. För ta jag i henne bryter hon av (håll om, håll om, håll om! - Det går inte/Jag kan inte?). Så då blir jag mest passiv för att inte störa så vi tappar den helt. Sen blir våra avbrott från ökad galopp till samlad trav inget alls. Det blir som att klippa av ett band, eller "krock med hörnet-tvärnit-fram igen". Högergaloppen är snäppet bättre (dvs inte lika dålig) som vänster. Så efter genomridningen så tog vi galoppdelen igen. Efter en skrittpaus. Dock blev det väl ingen skillnad. Det som är nästan lite väl bra är att hon blir så himla känslig så minsta lilla jag (som redan sitter snett) skjuter/lägger vikten så flyttar hon i sidled. Det innebär att våra "raka linjer" typ medellinjen och snett igenom blir lite sicksackiga.

Nu är jag bara väldigt petig. Dock så har vi miljoner mer att träna på och jag vill bli bättre. Men det var en av våra absolut bästa dressyrpass någonsin. (Det andra var det förra, hahaha, med Marielle+Morton.)

Det känns som jag har skaffat mig en ny häst. Eller iaf som att vi lär känna varandra som på nytt. Det blir så otroligt mycket roligare att rida med när man känner att det blir skillnad eller att man helt enkelt kan göra mer än att gasa, bromsa och svänga. Det tog mig bara fem år... haha :)

 

Nyår imorgon. Det betyder att runt klockan 22 ska jag stänga in mina rackarungar i stallet (eller iaf försöka...) och runt 02 ska de få komma ut igen. Jag hoppas det kommer gå bra. Dock så förväntar jag mig en svettig och stirrig Pärlahäst, men det är bättre att de står inne än att de spränger staketet, såklart. Lampan ska dessutom vara tänd den här gången. Det har jag inte haft förut.

Jag och Emil kommer vara hos Emelie och Annie med flera och äta gott och umgås. Det räcker så, känner jag. Och inte en jävla raketjävel ska jag uppskatta.

30 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
hovslagaren och raketvisning

Igårkväll kom hovslagaren så nu har även mina hästar snösulor och pärla har broddar. Igår så skrittade Ida ut en kort runda barbacka med henne och skon hade suttit kvar. Men den åkte av i hagen sen för hon hade bara tre skor när det var dags för nya. Stans största fyrverkeriförsäljare hade uppvisning igår och jag fattar inte varför folk inte slutar köpa skiten! De skrämmer djur, är svindyra och så förstör de naturen. Värdelöst är det fan! Jag tänker då fan ALDRIG lägga en jävla spänn på sådan skit. Pärla och jag ska ta en dressyruteritt sen. Mys :)
29 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
sadelgjordsproblem

Igår styrde jag ut i skogen för påbörjande av inridning utan häst. När han var inne i stallet tillsammans med sina kompisar och var borstad kikade vi på sadlar. Jag hade med mig två, varav den ena satt bra med en fårskinnspadd under. Men sen fick vi problem! Ingen av sadelgjordarna passade. Det var inte direkt världens tunnaste kille vi höll på med. :p Efter flera förbrukade hjärnceller kom jag på den briljanta idén att förlänga med stigläder. Haha, det var ju bara typ en halvmeter som fattades xD Vi var tvugna att göra fler hål men sedan fungerade det finfint. På med träns och ut. Han var lugn och snäll och vi tog en sak i taget. När Annika satt på honom och vi gick lite så fick det vara bra. Han gick orent hb så vi tyckte det blev lagom, utan särskilt mycket krav. Tyvärr lär det dröja innan nästa gång pga olika anledningar men nu har han iaf fått känna på det lite. När. Jag kom tillbaka så tog jag en sväng med pärla. Så pass bra verkade ändå skon sitta. Det var ett bra pass. Jag red okej och pärla gick bra. Hon blir bara bättre och bättre i munnen vilket glädjer mig :) Idag rider Ida Pärla.
28 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
omvänt dygn

Det får bli en kortis via mobilen. Så det lär väl bli trångt och jävligt, men ändå. Först och främst så har dygnet blivit mer eller mindre totalt omvänt. Mjo, telefonen är skyldig. Och wordfeud, höhö. Vi åt frukost strax efter tva. Därefter slank säsongens första semla ner och la sig mjukt och fint i magen. Syster med pojkvän och dotter åkte till jönköping innan för att köpa sig varsin androidmobil (inte till ungen såklart). Anledning: för att kunna spela wordfeud HAHA! Jag skojar inte. Det var verkligen anledningen. Lite kul tycker jag. Pärlahäst fick en timmes skrittpromenad vid hand tillsammans med trevligt sällskap. Dagen till ära Jennie och Uma. Den där hemlisen verkar bli av (:D) men imorgon. Det ska bli så spännande! :) Nu ska jag försöka slita mig från mobilen och krypa ner. Klockan rusar!
27 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
det blev en ny telefon

I julklapp, och en kamera, presentkort och lite sådant. Jag är nöjd. Och säkert datorn med för den hinner ju vila lite haha! Däremot går telefonen varm. Idag har den behövts ladda två gånger, haha. Pärla har fått en lös sko, så hon fick helt enkelt stå idag. Usch vad det har blivit mycket mat och fika - precis som nästan varje år. Imorgon hoppas jag att vi ska göra både något som är kul och nyttigt (eller, Jao..). Jag hoppas mitt lilla övertalningsförsök gick hem. Hemlis, hemlis :D Nu ska jag fortsätta se på dokumentären kokvinnorna.
25 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
god jul

" -Fikon? - Håll käften för fan!"
24 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Julkort! :D

Igår var det kalas igen. Men ett ganska kvickt sådant eftersom vi hade tid att passa. Man blir ju inte direkt hårdare av allt firande... :O

Idag klev jag upp skapligt och fixade stallet samt red Pärlahäst. Där det är plogat är det isgata så det lockade inte direkt. Istället red vi runt lite hur som helst på/runt gården. Tre gånger fram och tillbaka på en några hundra meter lång väg till massa åkrar/hagar, red lite på en äng men den var för blöt. Sen var vi även borta vid oljetorpet, gjorde lite volter i skritt (hon skötte sig), red lite på en äng där med och red tillbaka. Sen var vi borta en bit på andra sidan gården med. Så det blev lite annorlunga än vad det brukar vara. Men det var faktiskt helt okej och Pärla gick finfint då och då, men ibland kikade hon efter Mellonie och ibland, där det var halt, så blev det lite stelt och spänt (inte så konstigt och accepterat från min sida). Så då var det bara att försöka hålla sig på kanten eller i mitten om det var bättre där. Vi tog även de välta hindren fram och tillbaka på oljetorpsvägen. Uppskattat! Även om det var en sisådär några decimeter högt. :)

När jag öppnade mailen hade jag fått, jag till min stora förvåning och glädje, ett julkort! Skitkul ju! :D

23 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
slö dag med lite sömn

Igår, efter att emil slutade jobbet, så var vi ute och sladdade lite. Jag körde och det var min bil. Sen så börjar han dörna så in i helvete, haha. Han har ju redan läckt en hel del men nu är det fan helt av. Det låter jättefort! ;)

Efter sladdningen så tog vi kaffe (inte jag, kaffa = bajs) hos Annie och Emelie. Där blev vi sedan sittandes och tjötade massor. När klockan började närma sig halv två så kom jag på att jag skulle upp tidigt idag. Blä! Så hem och sova.

Upp vid sju, duscha och äta ordentligt. Det kändes nästan som man skulle till skolan. (Hemska tanke! Eller? höhö, jorå) Aja, vi hade anmält oss totalt 8 stycken (full minibuss 8+chaufför) för vi skulle på en grej med FI som heter "Jobbchansen" som AF anordnar, denna gång i Eksjö. Men det var bara jag som dök upp. Så vi åkte själva. Det passade mig bättre. Då är det ju större chans att det blir något...

Ögonlocken är sisådär lagom tunga nu. Men om en knapp timma ska vi på kalas. Så vila blir det senare. Troligtvis mycket senare. Det är ju snö ute och halt på vägarna/parkeringarna! Fun, fun!

Jag och Jen9 var ute på promenad igår. Så enormt välbehövligt! Vi tjötade massor. :] Idag så var jag ute på en sväng med Marielle. Det hanns med en hel del snack då med. Sådant är kul, nyttigt och mycket trevligt! Gillart.

På grund av den promenaden och kalaset så valde jag att låta Pärla få två dagars fritt på raken. Imorgon är det planerat att rida. Om det inte snöar mer förstås, alternativt att det är plogat. Vi tar det som det kommer.

Hästarna fick iaf en rundbal idag. Men den här gången innehållandes kornsäd+lite gräs som har blivit lite ensilagerat. Detta för att låta dem tugga och hålla värmen men samtidigt hålla en viss ponnys mage "i kontroll". Samma lilla ponny blev ganska rund (milt uttryckt!) förra vintern.  


Mellannen förra vintern, i början någon gång (läs hösten, typ).

21 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Olympia Horse Show

Eurosport har verkligen gått mig på nerverna i helgen. Och biljard har gjort mig vansinnig. Jag hatar biljard! På grund av att några sega gubbar ska stå och fundera på hur de ska skjuta på några bollar på ett bort (fruktansvärt spännande!) så har sändningarna från Olympia i London blivit försenade. En timme en dag och 35-40 minuter igår. Det kan ha varit så att de höll tiden någorlunda första dagen (har jag för mig det var).

Det har iaf varit kul att se på och jag har fått två nya favorithästar! Efter att Hickstead dog så har jag inte haft någon speciell "favorit". Men nu så har jag fått upp ögonen för två där framför allt en är mumma!

Den jag såg först är skimlen (såklart :P dock flugskimmel och inte gråskimmel som är det snyggaste) Cedric med Laura Kraut i sadeln. Fin hästapålle!

Den andra, som jag faktiskt tycker är snäppet snyggare är Rackel Chavannaise. UNDERBART vackert sto som vred och vände på sig för att hoppa felfritt. Hon är spänstig som en katt och med kapacitet som räcker och blir över. Även om det blev något halvtaskigt läge för Manuel Anon så fixade hon hindret ändå. Säger som speakern: "känns som hon har ett öga i varje hov". Dock är ju inte hon skimmel, hon är brun med halvtunn bläs. Men utstrålning har hon minsann. Någon som vill köpa till mig? (a)

20 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
jaja, såklart

Ibland sviker motivationen och ibland är man sjukt taggad för ett vanligt ridpass. Idag var jag sugen. Men självklart vräker snön ner och hästarna har inte fått på snösulor än (har hört av mig till hovis, så det är på g). Så då får Pärlahäst helt enkelt en vilodag såhär efter en och en halv vecka. Hon förtjänar den såklart, men jag hade gärna tagit en tur i sadeln.

Jag skrev ju om när vi red barbacka sist och hon gick så underbart bra. är jag red med Marielle i förrgår så fick jag loss henne fint i munnen. Hon var så grymt mjuk och det känns så kul! Dock gick hon bättre den förra gången men nu satsar jag på att jobba loss henne i munnen. Igår tog vi en sväng, den som är vanligast nu för tiden, nämligen dahlseda + flugeby. Och gladeligen fick jag loss henne i munnen då med. Det är både kul och motivationshöjande när man känner att man kan komma en liten vart iaf. Jag kommer som sagt fortsätta med detta (när snön lättar/vägen plogas/snösulorna sitter på plats). Sedan kanske jag ger mig på sidorna och sådär. Men jag måste ju börja någonstans och lära mig en sak i taget och framför allt lära känna hur det ska kännas! Just nu är jag nöjd. :)

Tänk, att för ett år sedan så var jag i full gång med att köra in lilla Mellonie eller "Lillalie" som hon har råkat kallas ibland (kärt barn, alltså, haha). Tänk vad bra det gick egentligen. Första gången med rockard så var hon lite väl på och hade lite bråttom, samt tyckte inte om att svänga. Men det gick förhållandevis bra. Tredje gången med rockard tog vi en sväng i byn. Finfina ponny. Nu har hon bara körts lite då och då. Men hon tycker om det och det går alltid bra. Även att möta trafik av lite olika slag, fordon, folk och hundar. Det enda som kan vara lite småfrustrerande är att hon har så himla bråttom iväg så när man ska spänna för henne måste man vara effektiv. Hon vill inte stå där och vänta, så ibland skjuter hon runt rumpan lite. Men det har aldrig hänt något och bara man är bestämd så går det bra.

20 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
haha, och här kom den!

snön alltså! Blandade känlsor, som sagt, men klart det måste vara en vit jul! Dessutom vill jag inte slita på mina dubb. Gissa om det var kul att åka ut till djuren imorse? :D

Imorse, ja. Gick upp i svinottan idag! Klockan sju, typ. Tio över faktiskt. Haha, kändes riktigt tidigt och mörkt var det. Men upp kom jag och ut kom jag med.

Vid nio skulle jag rida med Marielle, och så ville jag mocka och fixa innan. Så tio i åtta någonting så var jag ute. Mockade först och hämtade spån efter det. Sen var det dags att göra iording hästen (efter att hon hade varit på rymmen en liten stund >< busiga häst - ska alltid göra det hon inte får!), för jag brukar typ alltid vara försenad så nu ville jag minsann vara i tid.

Red iväg tio i nio (blev visst bara "tio i/över" idag). Vi red över vägen och tog birgersson först, sedan en sväng på banan. Dressyr stod på schemat idag. Jag måste faktiskt säga att jag är nöjd med lilla Pärlahäst! Särskilt på banan, i trav. Då kändes det stundtals riktigt trevligt. Galoppen kändes tung, men jag sket i att göra något åt det för vi skulle bara vara där en stund. Gjorde lite volter, ett par snett i genom och ett par serpentiner. Finfina häst!

När vi kom hem, efter 1h 45 min, så var det först inget konstigt. Men sen såg jag att det låg en brun hög på "gången"/"uppställningsplatsen" (jag tittade på Pärla och sen stod hon över den, så såg den inte direkt). Mellonie stod i boxen och dörren var stängd, dock inte haspad. Hmm... jag tror jag är helt säker på att jag haspade igen den. (Eftersom Pärla stack på egna äventyr och Mellonie fick vara kvar inne.) Visserligen har hon lyckats haspa upp dörren själv förr (när hon kliade sig mot den) men då var jag kvick att stänga haspen igen för det är nog inte det allra bästa att hon lär sig öppna helt, haha. Då kan man ju inte förvara något på nedervåningen längre. :P

Men hon kan ju säkert ha gjort något liknande och fått upp haspen idag, tagit sig en sväng runt och smakat på alla ikeapåsar (tomma) och därefter traskat in i boxen igen och stängt dörren. Smart ponny. Har aldrig sagt något annat. :) Synd för henne att bajshögen avslöjade hennes hyss! ;)

18 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
snö, snö, snö

...stod det på klart.se igår. Men ser jag någon snö? Nej. Blandade känslor.

Det har blivit en slödag idag. Ida ska/har ridit Pärla.

Emil skulle byta TV (från 52" till 48" 3D = livsviktigt, jag vet... Nej, jag bryr mig ärligt talat inte. 3D är skijobbigt!) och medan han och Fidde bar runt på dem så tog jag med mig Felicia ut till hästarna. Vi mockade och sen fick hon rida barbacka på Mellonie i skritt 15-20 minuter. Pigg ponny som sökte sig fram + ner riktigt bra. Hon vill ut och jobba igen! :) Hehe.

Sen blev det skitmat på Mc.

För tillfället har jag lagt ett bud på den lila bilen. Men hon verkar inte nappa, haha! ;) Vi får se vad som händer.

17 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Tvättäkta bonne!

Mjorå, visst var det ett jobb jag kikade på igår! Trevligt vare och vilken tid det tog! Haha, var där i 3(!!!) timmar. Nu är det bara att vänta och se. Jag håller tummarna (som vanligt).

Dagen ser inte ut på något speciellt sätt idag. Jag ska rida Pärlahäst och Ida ska rider imorgon stället.

Ikväll blir det väl några klassiska varv på staden. Det är ju mer eller mindre tradition på helgen, höhö.

16 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Blä på detta väder!

Svinkallt, regn och blåsigt. Såg fram emot dagens ridpass... men det blev inget vidare. Pärla var ofokuserad till och från. Sen skulle hon kika på massa annat. Jag höll på att bli frustrerad, men försökte behärska mig. Det gick som sagt inget vidare så jag slopade förhoppningarna. Kom senare på att JUSSTEFAN, det är DECEMBER. Tro fan hon inte är sig själv. Det är ju så att hon är väldigt skotträdd och det sitter i, i ungefär 1-2 månader (mer eller mindre) hela vinter/ runt nyår. Folk har redan börjat skjuta smällare här och där, för det har jag redan hört. Så det är inte konstigt att det inte var något vidare bra ridpass. Motion fick hon iaf, och det är huvudsaken.

Ikväll ska jag kika på en grej. Dock har jag lite blandade känslor, men försöka och kolla vad det handlar om/hur det fungerar, det kan man alltid göra.

Nu ska jag göra lite nytta. Det får bli pannkakor idag. Smaskens!

15 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Felicias första RIKTIGA ridlektion

på ridbana, med riktiga hinder.

Jag hade tänkt ut tre "övningar", men var faktiskt lite orolig att det skulle vara för svårt. Men icke! Snacka om att jag blev impad av henne!

1. Cavalettibommar, fyra stycken. Först två koner, därefter bommarna, sedan mellan två hinderstöd och till sist mellan två koner igen. Det blev lite snävt vid konerna ibland och någon gång missade de dem. Men att stå upp över bommarna och styra gick riktigt bra. Båda i skritt och trav, i båda varven.

När jag sa att det var sista gången de skulle springa över cavalettibommarna så säger Felicia: "får jag göra det roliga sen?". Haha!

2. Byggde upp två hinder (ca 20 cm) på långsidan med ungefär 10 m mellan. Den ena lite svängd och den andra rak. Så det blev en väldigt svag (knappt märkbar) bruten linje som innefattade att styra men lockade hästen (alltså Pärla) att ta båda två efter varandra = sjävlförtroende för Felicia. Hon skulle rida mellan konerna den här gången med och det gick riktigt bra. Dock blv det lite samma som innan; snävt ibland och någon miss.

3. Satte upp ett hinder på diagonalen (ca 30 cm). Så hon skulle få hoppa alla efter varandra och alltså få tänka lite mer, styra och koncentrera sig. Det började bra. De sprang runt själva och hoppade lite utan att jag hade sagt till. Men sen när jag sa hur de skulle göra så, efter några språng på det lite högre hindret, så drev hon på Pärla massor så Pärla tog ett riktigt hopp över hindret och Felicia åkte i backen. Upp i sadeln igen och med lite övertalning fortsätta där vi slutade. Det gick bra, men efter smällen tog självförtroendet lite stryk.

Sedan hoppade jag lite. Men med hindren på 80, resp 1m.

Därefter fick Felicia rida hem igen och då var det som innan. Trav så ofta hon fick och en skumpig lättridning. :)

14 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
:D:D:D

 

Idag, nu ikväll, är jag sjukt glad! Vilken ridtur jag och Pärla hade ikväll! :D Kärlek. Så är det bara.

Barbacka. Dahlseda + flugeby, men det var inte det. Det var hur underbar hon var idag och hur underbart hon gick! Jag lyckades "behålla" det vi hade, utan att kräva mer eller tappa koncentrationen/åka = blir inget alls. Jag hade alltså nästan ingenting i handen två gånger när vi travade. Hon bar upp sig så jävla bra och shit, jag hittar inga ord. Jag har aldrig kännt den känslan förut. Aldrig. Underbart, så sjukt underbart var det. Även några längre galopper fick vi till med. Även i vänster. GLAD ÄR JAG! :D

Såg av en slump igårkväll (imorse) att det ska vara programridning 8/1. Tror jag ska vara med. Har ju inget att förlora liksom. Säger inte att vi kommer göra vårt bästa, säger inte att vi ska visa upp något. Men vi ser vart vi är och vi kan få kritik som kan hjälpa oss (läs mig) att utvecklas. Jag älskar min Pärla! :)

13 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
billigt!

Tänk om man hade en sisådär 16,5 miljon över... En liten fråga bara. Närfan hinner de som bor såhär med att jobba? :O För det känns ju inte direkt gratis att leva lyx.

Det är inte direkt fulare på insidan. http://malmohusmaklarna2.capitex.se/pages/bilder.aspx?GUID=3R1RLUECAHA8INAQ&TYP=CMLantbruk

13 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ingen rök utan cancer

Det här med att röka. Att folk inte kan förstå vad de håller på med. Jag vet inte om jag har dragit upp det förut, vilket är mycket möjligt. Men ändå.

Att röka. Det innebär då att man tänder på en rulle papper med smuligt innehåll. Håller den mellan läpparna och suger/drar in luft genom den. Visst både lockar det och låter helt logiskt? Absolut inte.

Sedan om man röker sjuttio cigg om dagen eller en när man "festar". Det är rökare. Är man så kallad feströkare - så röker man. Det finns inget som heter "att feströka". Antingen röker man, eller så gör det man inte. Det är ju inte direkt så att folk frågar hur mycket någon röker om man undrar om någon är rökare. Inte som första fråga iaf.

Så slopa det där med feströkning. Erkänn istället för att "förfina" skiten.

13 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
positivt

Nu känns det något mer positivt igen. Konstigt nog.

I morse (ehm... förmiddags?) så var jag på FI och de snackade lite jobb och sådär. Så det var bara hem och söka. Jag ska ringa ett samtal med, nej, två. Ett till AF med. Sen så är jag klar för idag var gäller jobb.

FI ordnar en resa (lät långt, höhö) till Eksjö (sååå långt, häh) senare. Det var ju bara att anmäla sitt intresse. Det gällde med ett jobb. Fast 4 veckor. Men det kan däremot leda till mycket kontakter.

Så ligger det till just nu.

Nästa vecka, samma tid, ska vi tydligen spela innebandy. Orka det, tänkte jag först. Men sen kom jag på att, varför inte? Bara jag kommer ihåg det i en vecka.

12 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
F R U S T R A T I O N

Nej nu vill jag fan gå vidare!

Jag har min älskade, underbara Pärlahäst. Jag älskar verkligen henne över ALLT annat. Skulle kapa av min högra hand för henne. Hon är mitt allt.

Men vad är hon mer?! En fjording, med en gammal skada, på 21, snart 22 år. Jag vill fan bli bättre snart. Kunna utvecklas. Kunna LÄRA MIG RIDA. Det går inte med Pärla. Det går inte alls just nu. För det första har jag inte råd att träna och jag har ingen häst att träna med. (Är rädd för att Pärla inte skulle hålla + att jag har fått idiotiska kommentarer av tränare om henne/oss som ekipage. Det var "hon kan redan allt vi ska göra, hon gör det så bra, så det är bättre vi inte förstör det" Så fick vi stå bredvid den lektionen. HON ja, men JAG då?! Är det inte JAG som har tänkt att träna kanske?).
Det fungerar fan inte. Det är inte kul att sitta och dörna runt i skogen sex-sju dagar i veckan. Det är fan inte det!!! Jag kan bli bättre, det är inte det. Men jag vill bli ännu bättre. Att självlära sig dressyr så att hästapållen iaf går rätt är ju en sak. Men att ha ett jävla sug på att lära sig något och gå vidare. Skogen duger inte. Jag vet ärligt talat inte vad det är för skillnad på olika saker. Var ska hästen ha sitt huvud och var ska jag ha vikten?! FÖRSTÅ VILKA JÄVLA PROBLEM DET ÄR. Det är inget som går att självlära sig. Inte korrekt iaf.

Mellonie då. Hon har ju snäppet mer kapacitet iaf. Men när jag inte begriper att hästen behöver balans innan man höjer så kan man ju knappast skylla på hästen. OKUNSKAP för fan. Skulle ALDRIG utsätta hästarna för något idiotiskt med flit. Just nu så står Mellonie och jag vet inte när/hur/om jag kan lära mig rida+hoppa bättre med henne. VILL såklart. Men jag har ett storhästsug nu.

Jag kunde få Tola. Kära, fina Tootoolah som jag har haft som min egen i två omgångar. Jag fick henne alltså. FÖRSTÅ HUR SVÅRT DET VAR ATT "NEJTACK, FULLT I STALLET". Sen pluppade det ut en till ur henne. Gissa om jag ångrar mig... Jag kan slita håret från huvudet för det grämer mig så... (Inte för att smutskasta någon, men jag har inte haft anmärkningar på min djurhållning.)

Gissa hur det känns att sitta på samma små runda ponnyer år in och år ut. VUXNA JÄVLA MÄNNISKOR ser ner på mig och tycker att JAG är dum i huvudet på grund av vissa handlingar. Jag kan garva idag åt det jag gjorde förut. Jag är nummer ett som hästmänniska i den här släkten för fan. Någon måste ju börja och någon måste ju gör alla jävla fel!?

Det är intressant att en viss *könsorgan* till vuxen har vissa åsikter om mig. Jag är SÅÅÅÅHÄÄÄÄR nära att hänga ut DIG (vet att du läser ;)) men försöker att hålla mig i skinnet.

Ska vi börja med ålderskillnaden? Det var inte nyligen det började, duvet.
Vad gäller erfarenhet och kunskap så är det ju också något att anmärka på. Du din jävla idiot har fan haft både släkt och vänner som hjälpt och visat dig långt innan jag var född. SKRATTRETANDE, HU?!
Sedan kan vi ju snacka förutsättningar med. Arbete, kontakter, meriter...

Vill du veta en sak? Hade det varit tvärtom hade jag fan tyckt synd om dig. För det jag har, är långt ifrån det du har. Jag har två små billiga, sketna ponnyer (den ena för några tusenlappar, den andra för mina egna surt tjänade sommarjobbspengar). De bor i en föredetta "säbod" på ren bonska. Den är dock något modifierad och helt och hållet godkänd. Utrustningen är ihopknåpad med grejer som jag har fått, eller köpt på någon billig jävla rea där märken har lossnat och andra skavanker har förekommit (eller på ett tredje sätt...). INTE EN JÄVLA KRONA extra har jag fått av någon i min närhet. Det är hovslagaravgiften, en betforsäck och en och annan soppa i bilen när någon av mina föräldrar körde till tävling. Varenda jävla tävlingskostnad betalar jag ur egen ficka. (Månadspeng fram till ungefär 16års ålder: ålder+0 = t ex 15 år + 0 = 150 kr). Från någonstand 16 års ålder = studiebidrag = 1050 kr /mån. Då har jag även haft egen bil sedan två månader efter att jag fyllde 18, och bott hemifrån sedan jag var 17,5 år.

Det är till och med så att jag inte förstår hur det gick ihop då...
Sedan vill jag även tillägga att jag inte har det så jävla dåligt. Inte sämst av alla liksom. Vet flera som har det betydligt sämre än mig men är tusen gånger starkare. Det är inte det som är det intressanta.

Jag tävlar för att jag är en tävlingsmänniska. Det är tävla jag tycker om och det är tävla jag vill göra. Sedan att resultaten är allt ifrån bra till skitåthelvete är ju en annan femma. Men det är som sagt svårt att utvecklas av sig själv. Förr kunde iaf någon följa med och filma så kunde jag se vad jag gjorde för fel. (Oftast ovanor = svåra att bli av med.) Men numera åker jag ALLTID själv. ALLTID. Ingen vill följa med för ingen har tid/tycker det är kul. Jag har inte heller tvingat någon. JAG KAN SJÄLV.

Jag tränar typ, nu ska vi se... ALDRIG. När jag har byggt upp några pinnar och stubbar så är jag alltid själv. (Bra hjälp där med...)

Förstår du inte?! Att du sedan inte ens kan hälsa. UHHH, fan vad jag tycker illa om dig. Det värsta av allt är att jag EGENTLIGEN inte göra det. Men jag försöker, för det är fan inte lätt att låtsas som ingenting. Fegis.

Det är intressant att din äckliga svans vänder kappan efter vinden. Det är mitt nya nöje att följa er "följa john-lek", duvet.

Nu kräks jag snart.

Jag är inte bra på att rida. Det har jag aldrig heller påstått. Men något som jag är bra på, det är att ha kul tillsammans med mina djur. Uppskatta dem och älska dem. Jag vet att de uppskattar mig i olika situationer och jag vet att de har kul och mår bra.

Ser du skillnaderna?! Att du sedan inte kan låta mig få vara på min nivå, misslyckas och lyckas. Ha mina små mål och sitta på mina hästar. Det är äckligt! Kom igen och VÄX UPP FÖR FAN. Vad är ditt problem? Det verkar då vara enormt.

Eller, så kanske du är som jag? Det vill säga sjukt jävla avundsjuk till höger och vänster? Bara det att jag numera kan hantera det och glädjas åt andra. Jag får vara glad för det jag har - som du inte har. Jag tror du vet vad jag menar. Jag har en sista sak att tala om för dig:
FUCK YOU.


Fan, jag skulle ju inte kräkas. Skulle bara, med self therapy-style, släppa ut lite frustration ang att jag vill gå vidare. Men jag sitter fast. Jag vill ha storhäst och börja på riktigt...

Nu ska jag ut och häva med min gamla jävla röda volvobil.

För övrigt så söker jag kompisar. Jag behöver tjöta ofta och länge.

11 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
och snön den bara vräker ner... inte (y)/(n)

Jag har börjat knarka en gammal hederlig låt igen. Det var väl en sådär fem-sex år sedan den gick ofta. Men nu har den återvänt, höhö. Början är helt klart bäst.
Dj Satomi - Castles in the sky

Angående ABS-lampan så sa min kära andra hälft att den tänds när bromsarna (beläggen) börjar ta slut. Åfan. Idag har den inte tänds alls. Men då är det ju bara att planera in bromsbelägg på nästa inköpslista till Biltema.

Jag red min älskade Pärlahäst idag. Precis innan, så gick hon ut från stallet och ställde sig i gången, tittade upp och började skaka. Min tjej :/ Något skrämmer/gör henne nervös. Det är säkert de förbannade smällarna... När vi red så tog vi det skapligt lugnt ett varv runt dahlseda på 40 min. Det var precis lagom. Det var en trevlig tur.

Mellonie och jag sprang runt och lekte på gårdsplanen. Busliga lilla ponnihest! Så glad hon blir när hon får göra något. Och jag tycker inte det är tråkigare precis. :D

De "nya" vinterdäcken sitter nu där de ska och de andra (bästa ><) har jag en sugen spekulant på. Vinterdäck är långt ifrån svårsålda den här tiden på året.

Om en timme ska jag ta mig in till VRF och kika på luciatåget. Hoppas de har knäppt luciahästens träns rätt den här gången...

11 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
alltid ska det vara något...

Mjo, bilen går som sagt. Men direkt kommer nästa problem. Mina vinterdäck. De är skitfina, med bra möster och mycket dubb. MEN... de passar inte på nuvarande bilen. De passade på den förra 745an -88. Varför? För att detta är en -89 och han har ABS = större ok. Så bak passar dem men inte fram. Jippie!

Bara till att kika på blocket och liknande annonssidor och leta jävlar. Chockpriser och/eller långt bort som fan, var allt som fanns. Men jag hittade några skapliga för en femhundrig i Mjölby. Så det var bara till att sätta sig i bilen och åka (och tanka, tanka och tanka..). Så nu har jag dubbdäck igen. Men denna gång på 940-plåtisar (15 tum). De förra är 240/740-plåtisar = 14 tum.

Ett problem ur världen. Men inte ska det vara bra för det. Halvvägs till Mjölby började ABS-lampan lysa. Alltid ska det ju vara något... Hur som helst så är han iaf körbar nu och snaaart laglig.

Jag kom på att VRFs lucia nog är imorgon. Funderar på att kika på den. Kan vara trevligt med lite luciastämning. :)

10 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
casber rullar

Var på en grej innan. Det återstå att se om det kommer göra någon nytta/skillnad. Det leder iaf inte till någon försämring.

Guess what?! Min lille bil fungerar igen! :D WOHO! Dock är han numera olaglig (sommardäck), men skitsamma. Han rullar och jag är nöjd. Han måste dock finjusteras lite då det droppar lite i packningarna vid bränslefiltret, men det är biltemas fel. (De skickade bara med hälften av packningarna.) Länge leve bilen, höhö.

Ser lite halvt på idolfinalen just nu. Käkade ostkaka innan med - mums! Jag har faktiskt några släktingar (tror inte dem är blodsligt släkt, men ändå) som är stockholmare (sa inte det allt?) som inte vågade smaka ostkaka bara för att det heter ostkaka. Idioterrr!

Pärlahäst har fått en välförtjänt vilovecka (mån-fre). Har tänkt rida imorgon men blåser det förjävligt så får vi se vad som händer. Hon är iaf SJUKT understimulerad just nu. Mina söta, bråkstake till tant :) Så fort jag vände ryggen mot dem, när jag skulle fixa+mata dem innan, så gick hon ur boxen (en gång helt, tusen gånger med bara framhovarna). Så fick jag morra åt henne så gick hon in. Sen gick hon ut, såklart, och jag kan inte låta bli att le åt henne. Men inte så hon ser såklart, haha. Måste ju vara konsekvent. Sen räckte det med att jag tittade på henne så gick hon in. Sedan så stannade hon inne. Vissa saker önskar man att man hade filmat som minne. Ikväll var ett sådant tillfälle. Lydiga Mellonie stod bara snällt och väntade, utan att retas, såklart. Det är en go ponny detdär. Finfina, bästaste djur jag har. Älskar dem något enoooormt!

9 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
det ser förjävla ljust ut just nu

¤&%=?&%¤@£$

Blä, snacka om att tappa all motivation. För sent, för sent och för tidigt. Aldrig kan någonting klaffa. Sjukt jävla jobbigt är det och jag är så trött på skiten! Fuckitall

9 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
0 280 212 016

Bilfan startar fortfarande inte. Soppapumpen arbetar som fan men det kommer inte fram en droppe. Så vi var och hämtade ett bränslefilter i biltema (förhoppningsvis är det andra bara täppt...). Men det är så kul att sitta utan bil. Av tre fungerar ingen. Emil behöver en luftmassemätare nr: 0 280 212 016.

En lastad timmerbil med släp tippade i EM-rondellen innan ikväll. Och när det är cirkus ska alla titta. Haha, vi med. Fast det var för att vi hade ärende däråt. Vi skulle ju självklart ha kollat ändå, om vi visste om det och hade minst en biljävlen som fungerar.

Imorgon ska jag minsann roa mig. Det får bli en timmes promenad i snöslasket ut till djuren. Allt för hästarna, såklart!

Nejvafan, nu vill jag få ista bilaset! Så handikappad man är utan bil...

7 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
...and im back in the game!

Nu så har jag jävlar gjort nytta! Nya arbeten är söka och det är bara att hålla tummarna stenhårt.

Första snön kom igår, ganska sent på kvällen/natten. Men min lilla bil står bara och ser ledsen ut... Förhoppningsvis så kommer han iaf starta senare idag. För vi ska kika på tändstiften och sådär. Jag känner inte för att punga ut med massa stålar, men han måååste ju fungera. För fortsätter snön att komma så är det snart dags att fodra hästarna på morgonen med. Cykla? Haha, jodå, i värsta fall. Allt för hästarna! :)

Idag kommer jag gå en promenad vid hand med båda samtidigt. Det blir mys. :)

5 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
det var den kameran det...

Några jävla apa-traktortöntar har tagit hand om min kamera. HAPPY FACE. :D :@ Skitkul känner jag att det är. Särskilt med tanke på att jag inte tömde den innan. Helvetes förbannade jävla skit.

Den här årstiden gör mina händer torrare än vanligt. Trots salva varje kväll så är huden så jävla frasig och sliten. Värst är det när man kommer in från stallet efter att ha bytt vatten, ryktat och klappat hästarna och sådär. Fukt och damm gör inte direkt susen mot torr hy.

Igår åt vi julbord. Det var såklart gott och det var väl inget att klaga på. (Förutom priset... 350:-/pers exkl dricka!) Men som vanligt så blir man för mätt. Jag satsade på ostkakan och tog två små portioner med mat. Men inte fan hjälpte det. Jag blev sjukt proppmätt och orkade bara en liten, liten ostkakebit som jag fick äta saaakta. Jag tyckte jag åt så lite så jag hade egentligen velat äta mer.

Pärla och jag tog en sväng i skogen därefter runt flugeby och avslutade med halva dahlseda. En runda med dressyrinriktning och vi fick till en sådan underbar höger galopp en gång! Oh, kärlek på den! Först hade vi skrittat fram, därefter joggat en hel del och hon fick göra det med lång hals och lågt huvud. Sedan satte jag mig ner i sadeln och så kortade vi traven något men blandade tempot lite. Sedan fattade vi höger galopp, höll den kort, därefter kom en backe så jag ställde mig upp och lät henne galoppera uppför den. Sedan går det något svagt neråt precis när man har kommit upp för den backen, så då satte jag mig ner igen och plockade tillbaka henne. Voala! Det var det bästa på hela rundan. Men resten av svängen blandade vi med trav, galopp, lite skritt och lite olika tempon. Hela ridpasset var snäppet över förväntan faktiskt, även om det går lite bättre och sämre mest hela tiden. Vi har lite att jobba på. Men ärligt talat så tycker jag redan det går bättre. Kul när man känner framsteg!
Mellonies hovar och ben spolade jag av (och torkade med handduk) lite kvickt. Det behövdes! Hon kör ju lite rodeo när man hämtar Pärla och sen kutar hon nerför gången i full fart (GEGGAAA!) och då är inte benen så vita resp bruna längre... När jag hade gjort det så gick och busade vi lite på gårdsplanen.

Jag har inte planerat vad vi ska äta till middag idag. Jag var inne lite på tacos, men det kändes jobbigt. Så vi får se vad det blir. Oavsett vad jag/vi kommer fram till så måste det handlas. För vi har nog ingen komplett maträtt hemma.

4 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
bära eller brista

Jag satsade verkligen allt och det fick bära eller brista, det brast.

KM idag alltså. Regnigt och blåsigt helvetesväder. Jag hjälpte till på banan under förklassen. Det borde jag kanske inte ha gjort? Jag vet inte. För när det var dags att ta ut hästen var det bråttom. Jag startade som nummer 4 tror jag, och när jag öppnade upp till Pärla så hörde jag att första ryttaren red. Jippie. Snacka om bråttom! Vi har nog slagit nytt framrid-/hoppnings rekord idag. In på banan (LC) och det gick helt okej. Nolla och vidare till omhoppning. Jag, och flera med mig, hade missuppfattat proppen. Men det gick att lösa så jag fick hoppa 90 cm som PnJ. Det började bra. Kändes fint, men så gjorde jag en sådan grov miss och satte henne jääääättenära en oxer. Sen kom vi inte längre. Det var i alla fall inte pga höjden vi inte kom längre. Alltid något. Omhoppningen då. Jag provade henne lite på frammhoppningen och kände att vi var ringrostiga. Två snäva svänger ville hon inte alls ta. Men lite halvsnävt var hon med på till 100. Jag tänkte ta en annan väg än den "inbjudande" på banan sen. Men först var vi tvugna att ta oss över räcket; snävt och effektivt. redan där satte jag henne i skiten. Ett stopp. Men nästa försök så satte vi  både hindret och vägen. (Skulle landa till vänster inte rakt fram) och både vägen och nästa hinder satte vi PERFEKT. Vidare till en linje räcke-oxer där jag tänkte kapa ett språng. Men det skulle jag inte ha gjort för det gav oss ett mellanläge och stopp igen. Över på andra och segla över sista hindret. 0+12 fel totalt.

Nu i efterhand så vet jag att det hade blivit en jävla tid om det hade gått! Men jag var orolig över om jag "hade tid" att gå ut mer på tvåan. Det skulle jag ju ha gjort som sagt. För det var en högersväng. Att jag inte tänkte på det då! Jag KAN inte ge Pärla snäva högersvängar... Ajajaj, men det gick ju bra ändå. Men jag skulle ha kostat på att gå ut mot tvåan och sen väntat in oxern. Då hade det varit en riktigt bra runda. Men som sagt, vi var lite rostiga. Pärla gjorde så gott hon kunde och hon tyckte det var kul! Det är ju det som räknas. :)

3 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
dagen

Jag känner mig som värsta knarkomanen med mitt jäkla penicillin alltså. Desutom så har jag blivit varnad för att bli jättejättesjuk (förkylning) i slutet på "behandlingen". Det är ju så att penicillinen dödar alla bakterier - även de goda. Så är man inte lugn och vilar så blir man sjuk. Det innebär att jag redan har börjat förbereda mig på att få en megaförkylning. Vara still och vila är INTE kul. Dessutom har jag nästan alltid något som ska göras med hästarna.

Dagen började med frukost på oskars/maxi. Sen har Emil och jag ägnat några timmar åt hans bil. JÄVLAR vilka bromsar han har nu alltså. De är stenhårda och tar skitbra. Men fyfan vad jobbigt det är att lufta bromsar när man egentligen inte är frisk. Jag satt och bromsade, sten hårt *pump,pump,pump,pump,håll* släpp nippeln på oket, och dra åt den igen. *pump, pump, pump, pump, håll* *släpp nippel på oket. Det är värsta träningspasset för låren. Nu är det iaf gjort så en av tre bilar är användbar. Awsome.

Min tjuriga bil verkar vara lite känslig som Billy var, vad gäller tänddelar. (Liksom, en spricka igenom hela fördelarlocket och en tändkabel som är av - varför tänder inte bilen? HÖHÖ) Nej, men det verkar vara grövre än såhär. Vi ska kolla tändstiften innan vi går vidare längre fram. Då blir det att kolla kamremmen...

Vilken bil jag får ta imån till ridhuset har jag inte bestämt än. Jag ville ta emils men han kommer på undanflykter "men den låter ju" (so? hästarna ska vänja sig), "bromslyset lyser inte på tansporten, det är ju jätteviktigt". (ja, det är det. Men vafan, jag ska åka i 7 minuter, varav 5 är grusväg...) Så det kommer väl sluta med att jag få be pappa lite snällt... 

Idag tog jag ut Lillenie på lite bus på gården. Så kul det är! Haha, hon gör allt för lite käk. Det är så att hon är grovt understimulerad när hon bara står så därför ville jag låta henne tänka lite idag. Vi var bara ute runt tjugo minuter, men det är ju bättre än inget. Vi båda hade nog lite kul. Jag blandade några trick och ledarövningar (backa, gå/springa med osv). Ida red som sagt Pärla och det hade gått bra.

Imorgon så är det KM i ridhuset och jag har tänkt att var med med Pärla. Dock vet jag inte om det blir avd A eller B, då jag inte kan tyda reglerna. Målet är att ha bra känsla och flyt i rundorna. Jag vill inte känna av någon höjdskräck och jag vill inte svika Pärla. Sen hoppas jag att hon kan ställa upp om (när) jag sätter oss i skiten. Låga förväntningar, med andra ord. Det gick så sjukt dåligt sist, så jag vill bara ha det trevligt.

Jag hade en liten fundering på att starta dressyren på söndag. Det är så att mitt mål under vintern är att lära mig rida dressyr bättre. Då hade det varit lite intressant att starta KMet för att få en uppfattning av vart vi ligger. Sen så har det varit en lokal dressyrtävling på våren under vissa år förut. Så då var min tanke att starta där med, för att helt enkelt se om det har blivit någon förbättrning/skillnad. Men pga min sjukdom så skiter jag i dressyren.

2 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
att skrota klippmaskiner...

ojämnt och ryckigt har fått en ny betydelse. Pärlas hals på vänster sida. HEMSKT, säger jag bara. Otålig, stark häst som ibland skrämmer upp sig själv, och tre kassa skitapparater. Jag slaktade alltså nästan alla tre. Den enda som är vettig är pappas stora som han har till korna som jag brukar ta halva hästarna med (nästan hela Mellonie). Men Pärla är inte direkt bästa kompis med den så på halsen, bogen, och mellan frambenen måste jag ha någon typ av minimaskin = inte gjord för hästhår... Åh, jag blir så förbannad på att skiten inte ska hålla. Sedan blir det ju inte bättre av att Pärlahäst pressar tålamodet till max med hennes stampande och nickande. Stark häst. I vilket fall som helst så är hon iaf klippt nu och det är alltid lika skönt att ha det avklarat. Dock har hon ALDRIG sett såhär ful ut på "rätt" sida av halsen. Gah, jag kommer skämmas för henne (läs; MIN KLIPPNING).

Ridturen gick bra och hon var pigg och glad. Imorgon rider Ida.

1 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Jessica Wilhelmsson                                             Skaffa en gratis hemsida