Äntligen får jag kanske säga. Jag har haft min data tillbaka, men det har varit så mycket runt omkring så jag har inte hunnit med mycket kan jag säga.
Men idag så träffades hundekipagen vid Sisjöns skytteförening. Kl 09.00 var samligen. Jag hamnade i grupp 1, jag och en tjej vid namn Eva. Även hon en schäferägare :-). Vi jag och Zingo gick som hund nummer två. Vi började med en patrullering. Nästan med en gång fick Zingo som inte hade kopplats igång, en ljudmarkering. Klockren, det var ju kul. Särskilt som det är nytt för mig och Zingo att gå som följehund. Men det visade ju sig att även om jag inte hade startat honom för patrullering, så jobbade han ändå. Eva och hennes hund gick stigen fram och innan vi bytte till Zingo, tog hennes hund upp vindmarkering.
Zingo startades och vi körde på. Det märks att man inte har tränat på ett litet tag. Glömde att göra lite halter inför öppet fält, SOLO kallar man visst när man vill söka av framför en. I sittandes ställning. Han tog vindmarkering på ett ställe, men det var inte helt lätt, det var mellan berg och halvöppet fält. Och vinden snurrade väldigt. Men han fixade det i alla fall :-)
Sedan skulle vi söka av en bil. Bilen var inte i verkligehet, men det var linjer och Zingo skulle söka av för att se om det fanns spårupptag från den sk bilen. Han hittade två spårupptag. Zingo fick det ena och Evas hund tog det andra.
Gick galant faktiskt, rätt upp för en bergsknalle så klart. Och det känner vi ju igen från ett väldigt tidigt spårarbete med en kompis vid namn Guldlock. Tror även att det finns ett fint foto på mig när jag strandar som en val. Kunde liksom inte ta mig upp för slänten..Halt och slirigt. Och en ivrig hund som undrade vad jag höll på med...haha
Sedan som avslutning fick vi ett rätt så gammalt spår. Maria och Saoron hade gått detta spåret först, men gått det igen och lagt tillbaka apporterna. Någonstans i mitten hände det något, och vi fick ringa och fråga hur spåret gick. En väldans massa velande fram och tillbaka. Men till slut kom vi efter mycket om och men till slutet. Och när vi frågade sedan hur Maria hade gått, så kom förklaringen.....Zingo hade gått helt rätt från början SUCK
Det har varit en väldigt rolig och givande dag för mig och Zingo. Han liksom jag är väldigt trötta nu. Kom ju hem lagom till melodifestivalen...
Måste också säga att jag såg idag den största rottisen i mannaminnet. Stor som ett helt hus. Det gjorde ju inte saken bättre att matte var lite kort i rocken *fniss* Men jösses sicken bit. Hon hade ändå bantat honom 10 kg säger hon. Och om jag inte helt minns fel, så vägde han 67 kg.......
Så nu är det
MANÖVER SOLDATER....
Men jösses måste ju säga så här
Min son Marcus fyller ju hela 6 år idag....hur kunde jag glömma att nämna detta, fy skäms mamma