Allis och jag fick rejält läxa på spåret!
Upp i ottan klev vi upp kl halv fem. Det var kolsvart och kyligt ute. När vi kom fram till Flen var det minus 4 grader ute. Vi var 16 deltagare och allt skulle vara klart vid halv fem ungefär på efm, som det stod på schema. Jag blev lottad som nummer 9. Tävlingsledare informerade om att deras vanliga spårmarken var inställd pga gödslad. Dom fick tag på annat som är fd stubbmarken som hade gröna lavan " växt", så det skulle nog inte bli problem för hundarna enligt han!
Under väntetid frös min rumpan alltstå hade inget kalsonger på mig! Fy tusan, trots strålande vackert väder!
När det var min tur att lägga på spåret som var avskilt längre bort för just nummer 9, övriga spåret var det rad ordning nummer på fälten. 1-8 och 10-16. Men i alla fall började jag lägga på spåret, i första sträckan var det inget problem eftersom det fanns lavfläckar ända till sluten av andra sträckan och vid vinkel till tredje sträckan fanns det inget alls bara hårdfrost jorden, som man gick på "asfalt" där var det med kort klippt vetekorn, men inte täthet utan som gleshet då min deppighet kom fram, men samtidigt tänkte jag att det ska bli intressant om Allis klarar av det, eftersom vi inte har spårat på hård jorden utav något gräs alls! Om det var bara mjuk jord, så vet jag att Allis klarar av det, eftersom det finns fäste av från "skortryck".
På första sträckan släppte jag helt nervositet, Allis gjorde genom spårkärnan precis och första vinkeln också, så hon apporterat fint på de två första pinnar! Där vi kommit fram till andra vinkel och då hittade hon inte sitt tredje spårkärnan och försökte ta fäste på spåret men helt bortblåst för henne, trots hon spårade intensivt efter sista avgörande pinne och gav inte upp alls, som hon vinklade och spårade förgäves runt omkring. Stackars lille gumman! Men till sist bestämde jag att avbryta det, eftersom jag tyckte det tog så lång tid och hon gjorde ett för bakspår själv för det känns inte bra ändå! Sen var det bara aaajööökan! Spåret var avklarat ca halv elva tiden!
Det var verkligen synd! Jag var rätt besviken, men inte på Allis för hon jobbade så helt bra och gav inte upp heller! Jag uppmuntrade och berömde henne i alla fall utav just på marken dom valde men men.. Nyttigt läxan var det!
Efter spåret kom en trevlig mallinosägarinna fram och undrade hur det gick för oss och jag sade som det var och undrade hon vad för ras jag har! Öh?, en hovawart sade jag men då blev hon förvånad nä men en hoffe så var det därför Allis hade "kostym" på sig! sade kvinnan ( ler ). Alltstå Allis förfällde mycket päls! Sen hade vi pratstund och då tipsade hon mig att det skulle vara bra att spårträna på hårda underlag som inte finns någon fäste på det och också med att börja med korta spår, för man vet ju aldrig vad de klubbarrangören hittar på någon för spårmarken! Hrm hrm!! Hon hade mångårigt spårvanan, intressant var det i alla fall!
Till sist får vi deltaga med på lydnad, men vi får ju ingen godkännande för spåret! Och även långa väntade på lydndstävling, så bestämde jag bara att vara med på deras plastliggning! Sen därefter paffar vi direkt upp till Uppsala för att hinna med allting genom att montera upp en tvättställskåp i min dotters lägenhet, tänkte jag då..
Vi deltog på plastliggning och Allis låg snällt kvar trots en schäfer lämnade ifrån platsen med sin tassade långsamt till sin matte. Fick 10+10 för det innan vi åkte iväg till Uppsala.
Kom hem lite före kl 22.00 på kvällen. Det har varit lång dag för oss alla och jag var alldeles slut och hade fruktansvärt huvudvärk. Om vi hade deltagit på hela lydnaden hade vi varit hemma ca ett på natten!
Det är bara att ta nya tag till våren och jag vet vad Allis kan gå för! Som sagt är det ingen som vet hur längre fram ser ut! Nu får sothönan ha en riktigt semester på ett tag! Sen får vi spårträna när riktig frosten kommer. Dagens läge är det ingen alls frost här ute! Vi kommer att börja lära in nya momenter som krypet, rutan m.m under vintern! För säkerhetskull lite förberedelser inför ny kommande säsong!
Ha det så bra till dess!
