Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
2
3
4
5
6
8
9
10
11
12
13
15
16
17
18
19
20
21
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
September (2017)
>>


Don´t lose your soul....

Jag har bara så jävla svårt att förstå.
Förstå var den här otroliga främlingsfientligheten kommer ifrån i vårt land. Vi vinner inget på det. I det stora hela så gör vi verkligen inte det. Vi förlorar stort.
För det vi förlorar är vår medmänsklighet, vår själ.

I vår frustration och förtvivlan skyller vi allt elände på det enklaste och närmaste vi kan...på invandrarna, på denna "massinvandringen" vi tycker sker. 
På tiggarna (romerna), på muslimerna, på somalierna, på judarna....på alla som inte är vita, infödda svenskar som är antingen kristna (även om det också är jävligt fel enligt många) eller ateister. Att vara ateist har blivit något av det finaste och bästa man kan vara i vårt land. För det blir då som en slags "motpol" mot alla "dom andra", dom som "kommer hit med sina religioner som är fel, och sina kulturer som är fel, och sin hudfärg som är fel".
"Det är "deras" fel alltihop! Om "dom" inte var här skulle vårt land vara MYCKET bättre, och allt skulle vara frid och fröjd i vårt kära Sverige!" Anser tydligen så många.
Men om man ser i det stora hela, om man ser "the big picture", så är det en illusion. En bekväm illusion.
Fortsätt att ha den illusionen, så kanske det blir bekvämare för er, men ni förlorar er själ i processen.
Ni kanske tycker nu att "det kvittar väl". Men i längden kommer ni känna av det. Ni kommer förstå längre fram att ni har blivit kallare på insidan. Är det verkligen värt det då?

Det som sker nu (och då menar jag främst i Sverige) är faktiskt inte så långt ifrån det som skedde när Hitler var vid makten. Utrotningen av judarna och andra. Och det var precis det det var. Ett försök till utrotning. Och vad tycker vi om det idag?
Att det var det värsta som någonsin hänt i världshistorien och att Hitler ganska klart måste vara den värsta och ondaste människan som någonsin levat. Mycket möjligt att han är det, ja.
Men han var inte ensam. Han hade miljoner följare, andra som tyckte precis som honom, som utfärdade hans order, blint, rakt av. Vad gör det dom till? Då måste alla dom som hjälpte Hitler med utrotningen också räknas som dom värsta och ondaste i världshistorien. Många var dom. Många.
Det var inte Hitler själv som slängde in judarna, män, kvinnor och barn, i gaskamrarna och ugnarna, och slängde ner dom i massgravar i hundratusentals. Det var Hitlers anhängare, som följde honom och tyckte som honom. Som trodde det han trodde på.

Partiet SD kan liknas vid Hitler, enligt min mening. För att även om dom säger utåt sett att dom "minsann inte är främlingsfientliga"...så vet alla att det bara är struntprat. Hur många gånger har SD och politiker inom SD varit i blåsväder för "rasistiska" incidenter och skandaler? Många gånger. Och hur många gånger har dom sedan försökt förklara bort det? Lika många gånger. Och minsann försäkra att dom bestämt tar avstånd från såna åsikter och yttringar. Men det vet alla att dom egentligen inte gör. 
Dom verkar bakom kulisserna som extremt främlingsfientliga (precis som Hitler) men tar utåt sett "i offentlighetens ljus" avstånd från att dom faktiskt skulle vara det (precis som Hitler). Alla vet det. Det är också därför så många i vårt land som är främlingsfientliga röstar på SD. Det är därför det partiet kunnat bli så stort. Dom tror att dom verkar i hemlighet, bakom kulisserna, men egentligen är deras agenda och intentioner kristallklara för var och en av oss, som är som en öppen bok. Både avsiktligt och oavsiktligt.

Många genom årtiondena har frågat sig hur det är möjligt att Hitler och hans anhängare kunde "mörka" det som pågick, deras försök till utrotning av judarna, som nu kallas för "Förintelsen". Varför märkte inte världen omkring vad som pågick?, har många människor undrat.
Jo, för att Hitler arbetade mycket "bakom kulisserna". Han visste naturligtvis att omvärlden, det vill säga resten av världen omkring honom, inte nödvändigtvis skulle hålla med honom om att utrota ett helt folkslag, och därefter fler folkslag, till bara "den vita rasen" återstod. Därför skedde allt det värsta, dödandet av judarna och den riktiga anledningen till koncentationslägrena, i det dolda. Omvärlden visste verkligen inte att miljoner och åter miljoner människor gasades och brändes ihjäl för att senare slängas i ofantliga massgravar. Hitler och hans anhängare lyckades få omvärlden och tro helt andra saker, till exempel att det var "vanliga arbetsläger", eller där barnen vistades, att det då var olika typer av barnhem och skolor. Helt andra saker. Om dom fick besök av olika organisationer eller liknande som ville "kolla vad det egentligen var", så byggdes hela lägren om, och alla fångarna, vuxna som barn, fick nya fina kläder och leksaker och annat, bara för just den dagen dom från organisationen skulle komma, så att det utåt sett såg hur bra som helst ut. Samma sekund som dom från organisationerna gav sig av, revs allt, fångarna togs ifrån dom nya kläderna och sakerna, och det gick direkt tillbaka precis som det varit innan, helvetet på jorden. 
Om man ser på dokumentärerna om Hitler och Förintelsen, så är det väldigt intressant att se och förstå vad som verkligen skedde.

Med detta menar jag att det finns avsevärda likheter mellan hur SD "arbetar" och hur deras väljare följer dom, och hur Hitler och hans anhängare "arbetade".
Jag säger INTE att Jimmie Åkesson är som Hitler, jag angriper inte herr Åkesson på personnivå, men jag vill att alla därute skall förstå att Hitler och dom många som följde honom, sålde sin själ, för vad dom trodde på då. Var det värt det i slutändan?
Nej, kan alla vi som är vettiga konstatera. det var inte värt det.
För man kan inte bara följa blint, följa den mer "bekväma vägen" och tro på fullaste allvar att roten till allt ont i Sverige är invandrarna och invandringen.
Alla vi individer här i landet, i världen, är ansvariga för hur vårt samhälle, vårt land, vår värld, ser ut och är...oavsett hudfärg, religion eller landtillhörighet.
Lägg inte bara blint och bekvämt över ansvaret på "nån annan", "den där", "dom där". Skåda er själva först.

Vi måste gå ner på individnivå och granska oss själva, inte på massnivå. Bara Du, Du som individ, kan genom dina omtänksamma och generösa handlingar, din medmänsklighet och engagemang från hjärta och själ, göra förändringar i vårt land, i världen.

Hat kan inte sprida kärlek. Du kan inte lösa kaos med mer kaos. Du kan inte få fred med hämnd. Girighet hjälper inte världens lidande. Du kan inte få förlåtelse om du vägrar att förlåta. Du kan inte göra gott med onda gärningar.
Sälj inte din själ till det onda. Sprid istället din själs kärlek och omtänksamhet, acceptans och respekt och vänlighet till alla omkring dig. Invandrarna med. Alla med olika religioner med. Alla med olika hudfärg med. Alla med olika sexuella läggningar med. Alla. På alla platser på vår jord.

Vi måste acceptera, måste acceptera, att vi är alla människor på denna planeten. Jorden själv har gett oss en plats att leva på i detta oändliga, ofattbara universum. Vilken gåva är inte det? Då måste vi se till att ära och sköta den gåvan genom att ta hand om Jorden, och ta hand om varandra, oss alla som bor här, allt levande. Jorden tillhör alla. Alla tillhör Jorden. Alla har rätt att finnas här. Alla är vi individer som bara vill ha ett bra och lyckligt liv.

Kan vi inte anstränga oss lite mer för att sätta vårt ego åt sidan, och bara vara medmänniskor.
Även till dom som vi anser "inte är rätt, inte hör hemma".
för det är det rätta att göra. För vår framtids skull.
Den mänskliga rasen kommer inte finnas kvar här på jorden så länge till annars.
And wouldn´t that be a waste...!?

(Jag kommer säkert får en del skit för detta jag skrivit, men det spelar mig ingen roll. Jag står upp och står fast vid mina åsikter och mina känslor. Jag är en medmänniska, någon som vill sprida förståelse, godhet och kärlek. Detta är mitt sätt.)

Lyssna på denna låten här nedan! Ingen låt kan vara mer passande till det jag skrivit här än denna. Underbar! heart

 

 

Wars for Nothing - Boggie

"Do you know our Earth is a mess?
All the wars for nothing, it never ends.
Everybody deserves a chance.
All the souls, all the souls,
can you hear them cry?

That you live in peace doesn´t mean,
it’s okay to ignore all the pain.
I see children joining the stars.
Soldiers walk towards the dark,
let me ask:

Can you justify all the eyes,
that will never see daylight?
Give me one good reason to hurt
a helpless soul, break a heart,
kill a mind.

Do you know how many innocents,
are hiding from punishment?
For crimes they’d never commit?
All alone, all alone,
do they deserve:

To die for believing something else?
For having a face someone can’t stand?
Do you know our Earth is a mess?
All the wars for nothing,
it never ends.

All the souls, all alone,
hold them tight.
All the souls deserve a chance,
at life."

 

 

 

 

 

 

 

21 Augusti 2015  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
To be strong...

Vad skönt med sommarvädret!

Har kunnat njuta lite grann av det. I tisdags var jag på en liten picknick med min vovve Tindra och min kompis Karin och hennes lilla dotter. Det var supertrevligt!

Fast när jag kom hem fick jag världens migrän...naturligtvis. Så fort jag gör något aktivt, spelar ingen roll om jag gör nåt jag gillar eller inte gillar, så blir jag supertrött efteråt och får migrän. Sån där migrän som biter sig fast, och kan sitta i flera dagar. frown Nåja, nu...2 dagar senare, börjar migränen ge med sig. Mår lite bättre idag.

Som jag önskar att jag slapp lida av denna huvudvärken jämt. Den hindrar mig i allt. Antagligen är det något jag kommer lida av resten av livet, mer eller mindre, har läkarna sagt. Det kan bli lite bättre, men spänningshuvudvärk och migrän, det kommer jag alltid ha, i någon form, vare sig det är en mildare grad eller svårare grad. Kul....

Nåja, jag försöker vara stark och härda ut och hantera det bäst jag kan. Det är jäkligt svårt, jag måste bolla en massa problem samtidigt. Min migrän och spänningshuvudvärk,som jag har nästan dagligen, min depression, min trötthet, mina andra hälsoproblem, min dåliga ekonomi...och en massa, massa annat.

Men jag kämpar på. "I have to be strong, because no-one else is going to be strong for me". Så att säga...

Just nu har jag inte så mycket mer att skriva. Kram på er så länge, och njut av det sista av sommaren! smiley 

 

 

 

 

 

 

 

20 Augusti 2015  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Bättre!

Jag mår mycket bättre nu. Jag har tagit mig ur depressions-svackan jag var inne i...för denna gången. Vem vet när nästa svacka kommer igen...men just nu mår jag bättre. Och det är det viktigaste. smiley

Och sommarvädret har kommit tillbaka också. Just nu iallafall. Precis lagom till att hösten snart ska börja, Men låt oss inte gå händelsena i förväg. Sommaren håller säkert i sig ett tag till, innan löven börjar gulna och falla av träden, och det blir kyligare och mörkare ute.

Jag har inte haft möjlighet att bada ute än. Brukar älska att åka till havet, ligga på standen och sola och bada. Får se om jag hinner med det innan värmen försvinner. Annars finns ju alltid nästa sommar. smiley

Kommer lägga in en av mina absoluta favoritlåtar här, som alltid får mig på bra humör. Det är låten "Lost" av Coldplay, här live med rapparen Jay-Z. Så bra! yes

Kram på er så länge! heart

 

 

"Lost" - Coldplay (feat. Jay-Z)

"Just because I'm losing,
doesn't mean I'm lost!
Doesn't mean I'll stop!
Doesn't mean I'm across.

Just because I'm hurting,
doesn't mean I'm hurt!
Doesn't mean I didn't get what I deserved,
no better and no worse.

I just got lost!
Every river that I tried to cross,
every door I ever tried was locked.
Oh and I'm just waiting 'til the shine wears off.

You might be a big fish,
in a little pond.
Doesn't mean you've won,
'cause a long may come,
a bigger one.

And you'll be lost!
Every river that you tried to cross,
every gun you ever held went off.
Oh and I'm just waiting until the firing stopped.
Oh and I'm just waiting 'til the shine wears off.

[Jay-Z]
Aha, I gotcha, uh...
With the same sword they knight you, they gon' good night you with..
Shit, that's only half if they like you,
that ain't even the half what they might do.
Don't believe me, ask Michael.
See Martin, see Malcolm,
see Biggie, see Pac, see success and its outcome.
See Jesus, see Judas,
see Caesar, see Brutus, see success is like suicide.
Suicide, it's a suicide,
if you succeed, prepare to be crucified.
Media meddles, niggaz sue you, you settle
Every step you take, they remind you you're ghetto.
So it's tough being Bobby Brown,
to be Bobby then, you have to be Bobby now.
And the question is, "Is to have had and lost,
better than not having at all?"
Because I'm...

Oh and I, just waiting 'til the shine wears off.
Oh and I, just waiting 'til the shine wears off.

Just because I´m losing, doesn´t mean I´m lost."

 

 


 

15 Augusti 2015  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
The Damaged Child.

Detta jag skriver nu, kommer jag rikta just till DIG...DU som skadade mig när jag var barn. Du som tog bort min oskyldighet och knäckte mig på en fundamental nivå....som åsamkade mig sån stor skada, att det har tagit hela mitt liv för mig att reparera. Du vet vem du är.

Jag misstänker att du ibland läser min blogg. Av nyfikenhet kanske? Ja. Men av skuld? Nä inte troligt. Du tycker nog inte att du gjort särskilt mycket fel. För allt har ju alltid varit alla andras fel...inte sant? Du är expert på att lägga över skuldbördan på andra. Att tycka synd om dig själv, och försöka få andra att också tycka synd om dig, det är du riktigt bra på.

En viss del tar du ansvar för. Men på ett väldigt luddigt, väldigt fegt och undanglidande sätt. Du medger vissa saker, men inte dom värsta. Dom värsta sakerna slår du bestämt ifrån dig..."Det där har jag minsann aldrig gjort!"

Men...vet du...jag minns. Även fast jag var ett litet barn, så minns jag. Jag har ett utomordentligt skarpt minne.

Du har alltid försökt att rädda ditt skinn från mina minnen om vad som hände, med att "barn, dom minns ju inte så mycket från när dom är små. Det vet ju alla. Tro inte på orden som sägs. Dom kommer från ett barns minne. Det betyder att det aldrig hänt."

Du har så fel, och dom flesta förstår det. Men du kan kanske lyckas slå i några av dom som står dig nära idag, att inte tro på ett dåtida barns ord, nu en vuxens, om allt skulle ställas på sin spets. Men det du inte vet är att vissa saker också finns dokumenterat, som styrker saker och ting...om mitt minne inte skulle räcka som "bevis".

Det du gjorde mot mig när jag var barn, det du utsatte mig för, var vedervärdigt. Fruktansvärt. Oacceptabelt. Ondskefullt. Hade det varit i dagens tider så hade du åkt dit för det så det visslar om det. Men på den tiden när jag var barn var det inte så noga, så uppmärksammat eller så himla allvarligt med barnmisshandel/övergrepp. Det är det idag, mycket mer än förr. Och det får vi vara tacksamma för.

Jag, och min familj, har levt nästan hela vårt liv i skräck för dig. Vi levde i många år med skyddad adress och telefonnummer efter det att vi slapp undan dig. Vi såg oss ständigt över axeln, gick omkring med en rädsla som ett mörkt moln över huvudena. För mig var du monstret under sängen, ondskan personifierad, som man alltid var rädd för skulle komma och ta en. Du var stora skräcken, det ondaste av det onda. Om någon så mycket som nämnde ditt namn, så skrek jag nästan av fasa, och darrade av rädsla. Och detta är ingen överdrift.

Har du någon som helst jävla aning om hur lång tid det har tagit att "kommer över och lägga bakom mig" allt du gjorde, och det monstret som är du? Hur mycket jag har arbetat med mig själv, med bearbetning, insikter, reflektion, perspektiv...och tillslut förlåtelse? Att kunna förlåta. Det verkar nästan omöjligt. Det är nästan omöjligt.

Men förlåtelse handlar inte så mycket om att förlåta en människa för dom hemska gärningar den gjort, utan förlåtelse är först och främst tillåtelse till en själv att släppa taget om allt som gjorts mot en, för att kunna bli fri. För fri blir man först när man släppt taget, och "lagt det bakom sig". Så sant som det är sagt.

Och jag har varit tvungen att göra mig fri. För att jag ska kunna ha en chans att leva ett liv, mitt liv, så måste jag bli fri från den vansinnigt tunga bördan av hat, ilska, förtvivlan och hämdbegär. Och jag har gjort det, jag är fri nu. Så länge det inte händer nya saker. Då blir det helt andra bullar, det kan jag lova.

Men jag har fortfarande en hand med i spelet, glöm inte det. Jag vet hur och var jag kan hitta dig, om jag skulle vilja. I dagens tider är det ganska lätt. Särskilt när i stort sett varenda människa idag har Facebook. Du också. Jag skulle kunna ställa till skada, ställa till det för dig i det liv du lever idag. Om jag ville....

Men du behöver inte oroa dig så mycket. I´m taking the highroad. Jag är färdig med dig, har bearbetat och lagt dig bakom mig nu. För min egna del. Om du bara lämnar mig och min familj ifred, så kommer jag att lämna dig ifred. Det är nog underförstått. Och din son....det lämnar jag upp till honom. Men gör du honom illa på något sätt, psykiskt, känslomässigt eller fysiskt....  Behöver jag säga mer...?

Du sitter där och tycker så väldigt, väldigt synd om dig själv...det vet jag. För sån är du som person. Men vet du vad Karma är? Googla det om du inte vet. Alla gärningar, negativa eller positiva, slår tillbaka till dig själv...på något sätt, förr eller senare. Dom negativa och hemska saker du gjort mot andra i ditt liv, det har slagit tillbaka på dig själv, så att du i gengäld har fått ett helvete i livet. För så funkar det, vare sig du vill det eller ej.

So you see, I don´t have to get revenge. You got fucked by Karma! That´s my revenge. How does it feel?! How does it feel.....?

 

 

 

 

 

9 Augusti 2015  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Stilla, tyst storm.

Tankar och känslor i virrvarr.

Jag har så mycket tankar, hela tiden, om allt, det snurrar i huvudet konstant av tankar. Hur stänger man av? Mest om tankar om sånt som hände förr, men också om nu. Sällan om framtiden. Har inte direkt några framtidstankar. Allting för mig handlar bara om nuet, och det förflutna. Kan knappt tänka en dag framåt, let alone år.

Det känns som att jag glider bakåt hela tiden. Eller står still. Både och på samma gång. Som att jag lever i en annan verklighet, en annan än er. Och det stormar i mig, fast ingen kan se den. Och bara jag kan höra den. Stormen sliter på min själ.

Fasen vad svårt det är att formulera detta i ord. Ibland finns orden helt enkelt inte för att beskriva vissa saker. Men jag gör mitt bästa.

En gång i tiden brydde jag mig om saker och ting, som jag skiter fullständigt i nu. Det känns också konstigt. För det känns som att jag borde bry mig. Bry mig om saker som alla andra bryr sig om. Som kärlek, förhållande, dejtande, och sex. Inget av det betyder något alls för mig nu. Har egentligen aldrig gjort. Det är bara jag som har trott att det gjorde det. Så oväsentligt det är i det stora hela, allt det där med kärlek och sex. Like dust in the wind....

Jag tycker att jag förtjänar att leva peacefully ever after...men ödet säger något annat. Ödet säger att jag har mycken svårigheter kvar att uppleva och genomgå. Och jag trodde det var över med det. Men serru...det är det icke.

Hur fan är det meningen att jag ska kunna klara av att hantera mer oro, mer förtvivlan, mer frustration, mer rädsla, mer sorg....utan att det knäcker mig? Jag vet inte. Jag har inte svaret på det. Många tror att jag är någon sorts allvetare, nåt orakel som har svaret på allt...och det är långt ifrån sanningen. Det är så, så mycket jag inte vet svaret på. Jag vet inte svaret på hur jag ska kunna hantera mina egna svårigheter, och andras, under resten av mitt liv. Hur ska jag kunna veta det? Jag söker förtvivlat efter svar på det. Söker och söker och söker....

"Men man får ta det som det kommer bara"....säger folk. Men det kan inte jag göra. Hela mitt liv har min överlevnad gått ut på att planera för nästa katastrof, så att jag vet vad och hur jag ska göra när det brakar loss. Det är så jag har klarat mig, det sitter i min ryggmärg. Jag kan inte bara "slappna av och ta det som det kommer". Hur fasen gör man det...?!

Jag trodde att den onda cirkeln var bruten, har trott i många år att vi alla skulle slippa ifrån den. Men det har vi inte. Vi har börjar snurra runt i den igen. Hur ska den kunna brytas nu på nytt igen...?

Det förflutna är som en orm som biter i sin egen svans. Like a neverending circle.

Jag vet inte hur länge jag orkar hålla murarna uppe längre. Det som är inom mig som håller allt uppe, som får mig att fortsätta orka.

My ray of sunshine är mitt lilla gullefjun till hund Tindra, och mina familjemedlemmar, och mina vänner. Tack till er för att ni också hjälper mig hålla mig uppe.  heart

Jag fortsätter kämpa på. I min storm,  i min vardag, i en annan verklighet. Perhaps soon I will join yours. 

Här är en riktigt bra låt som jag älskar som jag lägger in här, och som passar bra in på det jag känner.

Kram på er!

 

 

"Silent Storm" - Carl Espen (Norges bidrag i Eurovisionschlagerfestivalen 2014)

"Head too toes.
Flesh and bones.
Should feel whole,
but the void - a silent storm.

I'm here to use my heart and my hands.
Somehow the bruises change my plans.

And there's a silent storm inside me,
looking for a home.
I hope that someone´s gonna find me,
and say that I belong.
I wait forever and a lifetime,
to find I'm not alone.
And there's a silent storm inside me,
and someday I'll be calm.
Someday I'll be calm.

Ask myself,
what comes next?
Will I fly?
Will I fall?
My silent storm.

I'm here to use my heart and my hands.
Somehow the bruises change my plans.

And there's a silent storm inside me,
looking for a home.
I hope that someone´s gonna find me,
and say that I belong.

I wait forever and a lifetime,
to find I'm not alone.
And there's a silent storm inside me,
and someday I'll be calm.
Someday I'll be calm.
Someday I'll be calm."

 

 

 

 

 

 

4 Augusti 2015  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida