Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
15
16
17
18
19
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2018)
>>


livet om helgen och funktionsnedsättningens påverkan


Denna helg är jag otroligt tacksam över de människor som jag har i mitt liv. Inte bara dem som jag möter dagligen utan även de vänner man umgås med lite mer sporadiskt.
Det har gett mig många glädje ämnen att plocka upp när himlen är mörk och ovädret hänger en i hasorna dag ut och dag in.

Gladast är jag nog att jag känner att jag har möjlighet att ha friheten att umgås med hästarna.
Tack vare att johnatan vill vara med hästarna har jag också möjligheten och denna helg kändes som en lagom helg. vet att det dröjer några dagar igen. Men det gör inget. För då hinner jag vila samla kraft och ork till att vara delaktig igen.

Att ha hästar som intresse fungerar liksom inte egentligen. Det är allt eller inget. Det är inte en hobby utan en livsstil. Jag ja jag saknar verkligen att ha de fyrbenta varje dag. Men jag vet mycket väl att jag inte har styrkan och orken att ha det sju dagar i vecka och samtidigt orka med vardagen och de andra intressena barnen har.

Kanske kan jag drömma om det i framtiden när barnen är utflugna eller mer självgående.
Men tills dess så är detta för mig lagomt. Ja jag vill mer. vill verkligen var mitt i för just när jag är med dessa fyrbenta varelser mår jag bra. Där och då. Men vad händer sedan när jag kommer hem och deras rogivande klopprande hovar har tystnat.

Oftast bara en urviden trasa som inte orkar fixa mat städning osv. När mina barn är hemma måste jag. jag gör verkligen allt för barnen och lite till. Skulle inte komma tanken på något annat.
Men sanningen är att det äter upp min energi och glädje lika mycket som det ger tillbaka,
att hitta en balansgång som fungerar med mitt liv och bagage är tufft och en daglig utmaning.
För man vet aldrig vad Bioplären eller adhd har att servera till frukost. Varje dag är ett pussel och en kamp för att gå vinnande ur striden. Kostnaden att alltid ha minus på energi konton.
Jag jobbar för att kunna skratta och njuta. När jag gör det så läker ett sår för att i nästa stund öppna ett nytt.

Jag är glad att dagens vetenskap och vård har kommit så långt. det ger mig en vardag att fungera på gränsen. Ja just det gränsen. Den där avgrunden är alltid där. den jagar en varje dag. Men varje dag låter jag mig inte fångas. jag är inte ett byte eller mina diagnoser jag är en människa som vill göra min dag lite ljusare och andras lite lättare.
27 Augusti 2017  | Länk | dagens tankar | 0 kommentar
Glädje

Jag är så glad. Ja faktiskt. Livet har varit en riktig utmaning i år. Den har nog mest beståt av ljusa stunder. För jag har bestämt mig för att ur varje skapat positivt ögonblick kommer två osv. Så även om man stöter på en tung dag så kommer det man bär med sig att överskugga det tunga.

För varje delat positivt inlägg. Leende. För varje gång jag ger. Tacksam över vad jag har och får desto större blir lyckan i livet. Jag må hända inte vara den rikaste eller den med bäst psykiska och fysiska förutsättningar. Men jag har en krigares själ och hjärta.

Ljuset finns i mina ord och de är även min ventil när något blir mig övermäktigt.
Jag har många utmaningar som behöver mötas och övervinnas. Det kommer helt enkelt bjuda på dans. Men jag ska ta ett steg i taget och möta dem med ödmjukhet och kärlek.

Små steg i taget. Så hittar man rätt i den mörkaste dag och djupaste dal.
Kram mina vänner och en riktig bra kväll.
22 Augusti 2017  | Länk | Mitt liv | 0 kommentar
where are u

I need you.
I want to shout out.
I have no clue where you are.
Looking everywhere

In the city,on the roads
under the rocks, everywhere.
Trying my best to find you.

You are my mystery
and the love of my life.
Don´t know
why are you hiding.
What´s keeping you away.

I put out my heart and soul.
Cooking baking singing,
everything I can think of.
Trying to be on the right spot

You are out there
I know.
It´s not funny
Please come home
I´ll be waiting forever.
16 Augusti 2017  | Länk | Dikter | 0 kommentar
längtan är star

Längtan är stark.
Ligger ensam i sängen
blundar och andas in långsamt.
Öppnar upp mina sinnen för
vad som rör sig i mitt sinne.

Låter mina tankar leka.
Fyller upp med bilder.
De kommer sakta först
lite otydliga.

Men allt efter som jag slappnar av.
Blir både de och mina sinnen skärpta.
Kan både bygga luftslott broar och trädgårdar
De finns där.
Precis som du.
Kliver in i min dröm.
Du ler sträcker ut din hand.

Jag kan känna din doft och höra din röst.
Jag talar till dig, vi skrattar och njuter av nuet.
Så glad att ha en plats att komma till.

En plats där jag inte behöver vara ensam.
En plats där jag får vara tillsammans.
Dela allt med någon.
även om det bara är ett ögonblick
En dröm.

Väcks av ljudet från väckar klockan.
Känner fortfarande av drömmarna
i min kropp när jag vaknat.
Försöker behålla känslan så länge jag kan.

Sätter fötterna på mattan för att slippa
det kalla golvet.
Plötsligt är jag ensam igen.
Bara vardagen kvar.
Suck. Ja det är snart kväll igen.
Kanske ses vi då. Vem vet
15 Augusti 2017  | Länk | drömmar | 0 kommentar
Mamma Mia

Mamma Mia is a beutiful story about love and life. There are lot of songs with deep message in them. As a singel mum I can recognise what she´s going thru when the guys are comning back in her life.

Strong mind. Doing what she always don in her life. Even if it´s not easy.
But there are strong minded men who are clear. They Know and can tell her the way to go.

Almost getting jelous because I have friends who remind me of these guys in my life. Even if they are my friends. there is no way I can now if there hiding something more or less for me.
And from time to time. When someone passes by one my road I have no clue if there are any conections at all. Getting blind for a life time.

Dreams are there, hopes are there. But all of my time is up to everyday things and do what ever I can to give my kids a ground to stand on for the future.

So If you ar walking by och hiding something. You need to wake me up. Because thats the only way.

Strong loving and caring. I need you but I´m to stubbern to admit to my self. Need to be more young again More brave and bold. Trust in the future and that there is something and someone out there for me.
13 Augusti 2017  | Länk | dagens tankar | 0 kommentar
Prince charming.

For some time. My mind are making a lot of noises. Some time ago I meet someone I reely would like to get to know better.
But in normal way, when someone are making an impact on me. I go in hiding mood.
And build a lots of wall around me.

Mostly because of some past happenings that is hard to let go of.
And I have been doing it for some time now. Start defending my self.
Rather say something so they don´t get to close.

I know I have a huge job to do. I´ve all ready started. But I don´t know if I´m learning something new, it´s so easy to do what you allways have done.
I really want to meat my prince charming.
And I do have someone in my mind that maybe can be close.

Still I´m scared. I think I also need the man to see through all of my fear so we can walk together. In to something new.
Are you ready and out there. I will jump so it´s time to chatch me
11 Augusti 2017  | Länk | dagens tankar | 1 kommentar
.-.-

Samlat mig hela dagen. Tankarna har vandrat hit och dit. Men egentligen har jag inte hittat något som kan få mig att börja skriva om det jag allra helst vill.
För att skriva med känsla är nog det bästa som finns.

Det är svårt att även skriva om vardagen. För den är väl ganska intet sägande här hemma.
Det som slår mig är att när man var yngre så längtade man efter att vara en svensson.
Men nu vet jag inte. Ser inte så många svenssons i dagens läge.
Inte som när en annan var ung när skillsmässor var mindre vanliga och människor hade en annan respekt och interaktion med varandra.

Hela samhällsklimatet är annorlunda. Ibland vill man bara springa och gömma sig för det är många saker som är skrämmande och många saker som förändras fortrare än vad man kan tro.
När jag var liten så kommer jag ihåg att jag hellre önskade bo i en stuga på landet. lite livegen istället för att bo i samhället. Ja nog känner jag så lika dant idag. För det som skrämmer mig mest är tekniken och den kontroll över våra liv den har. De som har råd med tekniken har mycket makt i sina händer.

Sådan makt som alltför lätt kan utnyttjas till fördel för dem som har råd. Skrämmande likt många av de scienfiction filmer när man var yngre. Mycket av det är redan här.
Den starkaste överlever. Men också den som faktiskt har kunskapen att överleva utan all teknik. För teknik kan slås ut på så många vis. Den är lika sårbar som stark.

Ja lyssnar på händelse utvecklingen på tvn. Det är ingen godnatt saga direkt och det lämnar övrigt att önska Det ska till mer mörker innan ljuset får ta över igen. För det är just ljuset och kärleken till varandra som kommer att segra. Kanske inte i morgon. För var sak har sin tid. Tänker inte ge upp. För ljuset finns i tunneln. Vi måste bara hjälpas åt att ta hit det i tid.
9 Augusti 2017  | Länk | alltmöjligt | 0 kommentar
.-.-

Samlat mig hela dagen. Tankarna har vandrat hit och dit. Men egentligen har jag inte hittat något som kan få mig att börja skriva om det jag allra helst vill.
För att skriva med känsla är nog det bästa som finns.

Det är svårt att även skriva om vardagen. För den är väl ganska intet sägande här hemma.
Det som slår mig är att när man var yngre så längtade man efter att vara en svensson.
Men nu vet jag inte. Ser inte så många svenssons i dagens läge.
Inte som när en annan var ung när skillsmässor var mindre vanliga och människor hade en annan respekt och interaktion med varandra.

Hela samhällsklimatet är annorlunda. Ibland vill man bara springa och gömma sig för det är många saker som är skrämmande och många saker som förändras fortrare än vad man kan tro.
När jag var liten så kommer jag ihåg att jag hellre önskade bo i en stuga på landet. lite livegen istället för att bo i samhället. Ja nog känner jag så lika dant idag. För det som skrämmer mig mest är tekniken och den kontroll över våra liv den har. De som har råd med tekniken har mycket makt i sina händer.

Sådan makt som alltför lätt kan utnyttjas till fördel för dem som har råd. Skrämmande likt många av de scienfiction filmer när man var yngre. Mycket av det är redan här.
Den starkaste överlever. Men också den som faktiskt har kunskapen att överleva utan all teknik. För teknik kan slås ut på så många vis. Den är lika sårbar som stark.

Ja lyssnar på händelse utvecklingen på tvn. Det är ingen godnatt saga direkt och det lämnar övrigt att önska Det ska till mer mörker innan ljuset får ta över igen. För det är just ljuset och kärleken till varandra som kommer att segra. Kanske inte i morgon. För var sak har sin tid. Tänker inte ge upp. För ljuset finns i tunneln. Vi måste bara hjälpas åt att ta hit det i tid.
9 Augusti 2017  | Länk | alltmöjligt | 0 kommentar
när frustrationen gör en sittande.

Frustrerande. Denna vecka är nummer tre i förkylningen. Men eftersom doktorn inte såg någon antydan till halsfluss förra lördagen ombads jag vänta. Men hesheten sitter som biten och jag fick ge med mig och inte åka på den vecka barnen och jag har som semetervecka varje år.

Helgen gav vi oss dock en liten tur till min Bror och hans sambo. Vi hade en natt i fredriksberg med lite äventyr innan vi tillbringade natten i karlstad. Jag åkte hem på söndagen och lämnade grabbarna kvar. Så de kunde ha praktik och sedan ta tåget hem.

Måndagen så sov jag nästan hela dagen och sedan jagade jag både huvudvärk och kurerade mig mot förkylningen. Jag hade verkligen sett fram emot att börja göra något denna vecka.
Men känner mig lite slagen då det lilla uppdrag jag var ut på idag tor luften ur mig.

Kämpar med att det bara är en förkylning då jag varken haft hosta eller snuva egentligen utan bara ont i halsen och heshet. Men feberkänslan och lätta kvalmningar håller mig fast i soffan.
Att slåss mot livets berg och dalbana är jag van med. Men det finns stunder som jag känner att det faktiskt är övermäktigt. Kämpar med att fastna i negativa tankar.
För det finns så mycket fantastiskt i mitt liv.

Mycket som jag gör i och runt barnen. Saker som får mig att må bra dåliga dagar om än bara för just där och då.
Att skriva om alla dåliga tankar och djupa dalar. Ger visserligen mig en ventil utåt. Men det är inte den jag känner att jag är innerst inne. Inte heller vill jag att mina läsare vänner och familj behöver hela tiden tänka. Vad nu.

För jag håller strikt fast vid de positiva och försöker ge det plats i mitt liv.
Mycket för att jag inte ska gräva ner mig. Utan för att jag ska kunna fylla på mina batterier med energi så jag kan vara den jag faktiskt är.
En mamma en kvinna som har fått skin på näsan. Som gör det jag vill göra.
Men visst är det lätt att fastna. Både här och där.

Många gånger vill jag göra något. Är rastlös i den mån att jag istället blir sittande
görandes ingenting och blädrandes i tvkanaler och på internet.
Det ger mig inte det jag vill och inte heller vad jag behöver.
Fullt medveten om det. Jag har bara inte förmågan att sparka mig upp och ut.

Många gånger kommer paniken och självkänslan sjunker ner till noll.
För öppnar jag dörren. Det finns ju så mycket att upptäcka och uppleva där ute.
Men jag gömmer mig när paniken finns där. Rädd för att ångesten ska blomma ut där ute.
Mycket för att jag känner att jag skäms över att jag inte kan vara trygg ute bland människor i grupp. Inte så att jag känner panik för att något specifikt ska hända utan som en fobi när man är rädd för sin egen rädsla.

Många gånger kan jag lyckas övervinna den. Men många gånger behöver jag hjälp av någon bara som är där. Jag har gjort så många resor och äventyr i mitt liv att det borde vara lätt.
Men jag jobbar konstant med att hantera de bitar av mig som håller mig fången.
Jag har visserligen god kontroll på mina funktionsnedsättningar och hur de påverkar mig.
Men vissa dagar äter de upp mig och andra dagar är det jag som är vinnaren. Önskar dock att jag inte behövde vara uppäten av det så ofta som jag är.
Men även medecin och läkarvetenskapen är inte så komplett att den kan göra mig till svensson alla dagar på året.
8 Augusti 2017  | Länk | Mitt liv | 0 kommentar
writing is important.

Trying to find enough inspiration to write something.
I can talk about my everyday life.
All about what I have in my mind.
But I don`t know where to start or what would give me best reaktions.

I rather just do poems. From the bottom of my heart.
But I have lot of ideas but when I do not feel them.
I can not write them down.

Stressing in every way because writing for me. Is giving away the feelings inside that sometimes brokes my heart and soul.
And sometimes it put me on pink clouds dancing in the rain.

A colour full soul with milions of ideas.
Stuck in middel of nowhere.
Maybe I should start to copy som of the old ones.
It may help to start write again.

I just have to find a carrot big enough to put me out on the road again.
8 Augusti 2017  | Länk | dagens tankar | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Mirandel Öjerteg                                             Skaffa en gratis hemsida