Efter jobbet i fredags gick jag bort till min gode vän och så småningom gick vi till stationen men lyckades missa tåget som stod inne. Fick 1h att gå och sedan bar det av. Resan upp till Göteborg bestod av skratt.
Vi kom fram och började vela runt i affärer. Men blev snart trötta på det så vi köpte varsin dricka och slog oss ned vid valgraven. Där blev vi vänner med hela vår närhet. På längan satt ett gäng medelåldersgrabbar, två från Bulgarien, två hårdrockare och en kille från Luleå. Den sistnämnde höjde stämmningen. Han lyssnade på Mammas Nya Kille, alltså han låg och log. Sen så kom en kille från Rumänien, som pratade spanska. Fabian var inte så rolig så vi gick till kramzonen.
Där låg en ensam man med sin hund. Han var trevlig. Där satt vi i solen och åt choklad, spelade skitgubbe och gosade med hunden, livet är allt bra härligt.
Med denna inställning bestämde vi oss för att hitta en uteservering och slå oss ned. På väg dit fastnade vi i en park med ett par alkisar. De var väldigt trevliga. Ända tills damen fick reda på att jag var vegetarian, då blev det en himla debat som slutade med att vi accepterar varandras åsikter. Emma blev bortgift med hennes son och Jerki badade i det skitiga vattnet. Vi kom in på ämnet ålder och jag sa att man är lastgamal om man traglar, därmed fastnat. Det gillade inte damen och så var debatten igång igen. Tyvärr så var hon inte lika bra på att lyssna som på att tjöta så jag kände mig väldigt missförståd just där och då...
Orkade inte med dem ngt mer så jag fick med Emma så vi gick. Denna gången lyckades vi hitta en mysig liten uteservering där vi slog oss ned och beställde varsin öl. Riktigt nice.
När denna väl var uppdrucken gick vi vidare och hittar ett klätterträd. Självklart skulle vi upp. Satt och dinglade med benen ett tag.
Vi blev hungriga och ville äta langos. Vi frågar oss fram och lyckas hitta ett ställe som serverar langos men där är stängt. Fy. Men falafel är gott. Åt på ena restaurangen, drack på restaurangen bredvid. Där träffade vi en gubbe med gitarr som han inte verkade kunna spela på. Men han försökte. Där träffade vi även Kaj som tyvärr blev ledsen, hoppas verkligen inte att han trodde vi skrattade åt honom. I så fall blev det väldigt fel, men mannen med gitarr kanske känner honom och förklarar. Vi kan inte mer än hoppas det.
Det hade börjat bli kväll och vi gick till rockbaren. Där var svart en populär färg och det rådde en allmänt skön stämmning. Men sofforna var allt för mjuka så vi blev nog bägge rätt dåsiga ngn gång. Emma lyckades somna. Skönt för henne tänkte vi. Vakten tänkte Henne ska jag slänga ut. Det gjorde han också, bara för hon sov. Illa illa hockeyfrilla. Så jag fick lämna mina nyfunna vänner.
Vi strossade runt. Det händer ngra mindre roliga incidenter och slutar med att vi hamnar i en lägenhet vid rälsen. De är väldigt förvånade över att vi vågar följa med dem hem och den förvåningen gör oss rätt trygga. Så där stannar vi resten av natten. Killen med inslaget öga och sugmärke på halsen går hem efter inte så lång stund, kanske blev han uttråkad av skitgubben? Kvar blir då jag , Emma, Charbel och Albin. Sitter och snackar hela natten, väldigt trevliga grabbar. Stunderna av trötthet, då halvsover vi i stället. Charbel undrar om vi vill spela biljard och vi är på. Han kommer tillbaka och säger att det öppnar 8 och då har han bokat. Vilket är typ om två timmar. Minns att dessa två timmar segade sig fram.
När klockan är ungefär 7.40 säger plötsligt Emma, som sitter i fönstret, "jobbar inte din bror på Wohlins?". Jo, det gör han. "Men då tror jag att han är här". Sprang ut och vem träffar man? Jo, bror min. Surprise, va glad jag blev. Han gav oss desutom glass, åå vad jag gillar min bror.
Så nu blev det glass och biljard. Jag ägde och vann varje gång vi spelade. Det gjorde grabbarna lite sura. Haha, fy vad löjliga dem är.
Emma och Albin hade tidigare börjat ngn form av hatkärlek som aldrig tog slut. De älskade att hata varandra, vilket var ömsom skitskoj ömsom skitjobbigt. Så de ägnade gryningen åt att tjöta på varandra och försöka komma på så mkt skit som möjligt.
Vi bestämde oss för att dra vidare. Så vi tackade för oss och gick. Var tänkt att vi skulle gå i affärer men vi orkade inte, la oss och sov på en varsin bänk i ett varuhus. Då kom vakten och sa till oss. Vi gick till stationen i stället, där sov emma medan jag inte kunde. Men det var ändå väldigt skönt att vila. Vi velar och funderar på om vi orkar vara kvar. Vi är rätt sletna. Vid tolv ringer jag bror som nu är på väg tillbaka till Halmstad. Får vi åka med? Japp det fick vi. Det är extremt segt att åka lastbil, speciellt då man sitter snett. Vi hade mosat in oss på ett säte vilket inte var helt bekvämt. Resan till Halmstad tog en evighet.
Väl i Halmstad var man tvungen att åka buss och då nickade jag till hela tiden och trodde jag skulle missa att kliva av. Men även det lyckades jag med.
Hem. Sov.