HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
24
25
26
27
28
29
30
<<
September (2020)
>>


Buset.

Åsikterna verkar gå isär om huruvida det var bättre förr i Nybro eller inte. Min uppfattning är att det stjäls cyklar som aldrig förr, och att dom ligger mer eller mindre vandaliserade lite varstans. Vissa hävdar ändå att det alltid har varit så. Personligen har jag varit i kontakt med polisen fler gånger det senaste året, än vad jag hade varit under hela mitt liv tidigare. 11414 var ett telefonnummer som jag aldrig hade använt tidigare, fast det har funnits i femton år. Telefonkön dit torde indikera att det händer mycket i samhället. Först får man vänta för att ens komma fram till en telefonist. Därifrån ska man ändå kopplas vidare till rätt polisdistrikt, och hamnar i nästa kö. Då kan man åtminstone välja att bli uppringd istället för att vänta kvar. Jag föredrar helt klart att anmäla på Internet. Där kan man visserligen bara anmäla vissa brott, men senast gjorde jag en fuling. Jag hade haft ett taffligt inbrottsförsök i mitt vindsförråd. När jag beskrev vad som hade hänt, passade jag på att skriva av mig allting annat som störde mig samtidigt. Utredaren ringde redan samma kväll, så vi fick göra klart vilket som var vad. Min förra cykel bar dom ut i en skogsdunge och slog sönder. Den nya har jag låst fast, men ifred har den inte fått vara nere i källaren. Nu har jag till slut gett upp och ställt den på balkongen på tredje våningen. Som väl var går det att vika undan den stora mattan i vardagsrummet. Det hade grämt mig lite att behöva dra en skitig cykel över den varje gång jag kommer hem.
23 September 2020  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Öl.

Den enda människa jag umgås med under pandemin är särbon. Han dricker inte alkohol, och när jag inte har någon att skåla med nöjer jag mig också med en öl på lördagen. Jag hade ett hyfsat lager när pandemin startade, men efter ett halvår tog det slut även med den blygsamma förbrukningen. Jag undviker specialbutiker under den rådande situationen. På bolaget har jag dessutom hört om specialarrangemang, där man får köa för att komma in. Kvantum känner jag mig mer eller mindre tvungen att besöka en gång i veckan, och dom har ju faktiskt öl där också. Så hiskeligt mycket skiljer det inte mellan den svagaste starkölen och den starkaste folkölen. Det finns rentav dom som hävdar att det finns god alkoholfri öl, så jag trodde verkligen inte att smaken satt i alkoholen. Nu börjar jag bli tveksam, för den jag har hemma nu smakar verkligen ingenting. Eftersom en sexpack räcker i en och en halv månad nu, dröjer det ett tag innan jag kan byta sort och prova något annat. Det var med hjälp av folköl jag byggde denna vackra (nåja) kropp en gång i tiden. Då verkar jag i alla fall ha tyckt att det var gott. Jag minns hur min salig far hade varit uppe mitt i natten och halsat ur en ölflaska eftersom han var törstig. Dagen efter insåg han att det var en starköl han hade druckit ur, och inte en lättöl som han trodde. Han beslöt sig direkt för att sluta köpa starköl. Han tyckte det kunde kvitta att betala så mycket mera, om han inte ens kände skillnaden.
22 September 2020  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Tjugoförsta september.

När jag var tolv var dom människor jag tyckte allra bäst om äldre kvinnor. En av dom traskade jag helt enkelt hem till och knackade på hos den tjugoförsta september 1973. Hon väntade främmande, som vi sa på Öland på den tiden. Gäster säger man väl numera. Hon hade hur som helst den goda smaken att be mig återkomma kvällen därpå. Då var jag där i flera timmar. Vi drack te och spelade Yatzy och två andra spel. Hon följde mig nästan ända hem efteråt. Såhär i efterhand kan jag undra om det kändes som enda sättet att få ut mig därifrån. Den rara människan gick bort för sju år sedan 86 år gammal.
Tio år senare satt jag hemma hos mamma och virkade, kollade tv och fikade. Min smak när det gäller sånt verkar inte ha förändrats mycket genom åren, för hon hade köpt negerbollar till mig. Gissa vad mannen i mitt liv brukar köpa till mig, när han vill vara extra snäll!
Två år senare inföll detta datum på en lördag, och jag besökte föräldrahemmet på Öland. Jag klippte gräs bland annat. Det var tydligen tröttande, för hemma i Kalmar igen sov jag från nio på kvällen till klockan tio på söndagsförmiddagen.
Kortet nedan är taget den tjugoförsta september 1991. Då hade vi lite fest här innan vi traskade ner till Kristallen, där det var dans. Damerna på bilden hade sina respektive med sig. Det var ett par till förutom dom, så här lär ha varit fullt hus.

21 September 2020  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Medlemsraggande.

Hyresgästföreningen var runt och lämnade lappar i alla brevinkast. Lite oklart om det var en latvariant för att ragga medlemmar, eller dom bara hade pengar över att göra reklam för sig själva med. Det stod en massa om hur bra dom är och vad dom gör, men hade vi inte vetat det hade vi väl knappast varit medlemmar. Längst ner på baksidan av lappen fanns information om hur man kunde bli medlem, om man inte redan var det. I och för sig började informationen med en anmärkning om att många av oss i dessa tider spenderar mer tid än någonsin i vårt hem och i vårt närområde. Det kan ju vara så att man med hänsyn till smittorisken inte vill knacka dörr och ragga medlemmar mera aggressivt. Personligen hade jag nog tackat nej, om jag hade fått en såhär vänlig förfrågan när huset jag bor i omvandlades till hyresrätter. När det stod en kille i hallen och tjatade gav jag med mig. Det kändes ändå aningen mera frivilligt än när jag i tonåren gick med i facket. Den äldre damen slängde bara fram ett papper som hon sa att jag skulle skriva på. I den åldern var jag inte tuff nog för att ifrågasätta en sån order.
20 September 2020  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Motion.

Ute i trafiken finns en massa spännande att se. Något som har fascinerat mig i alla tider är dom barn som visserligen har hjälm när dom cyklar men inget lyse på cykeln. Överlevnaden torde väl öka om bilisterna såg knattarna och kunde undvika att köra på dom. Nyligen kom jag ifatt en hel familj, som hade stannat med sina cyklar. En liten kille stod mitt i gatan, utan att föräldrarna gjorde något för att få honom närmare trottoaren. Jag, som cyklade själv, såg honom i god tid och kunde köra runt honom. Hade det däremot kommit en bil från andra hållet, där sikten var skymd, kunde det ha slutat hur som helst. Eftersom ett par av mina fönster vetter mot en cykelbana, ser jag en del intressant från köket också. Många promenerar med stavar, men dom flesta vet inte hur dom ska användas för att göra någon nytta. Går man mest och drar dom efter sig, kan man nog lika gärna lämna dom hemma. Så finns det en kvinna som uppenbarligen har förstått vitsen med gåstavar, fast hon inte ens har några. Hon pendlar så övertydligt med armarna när hon går, att man nästan tror att hon har osynliga stavar.
19 September 2020  | Länk | Nybro | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida