HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
28
29
30
31
<<
Januari (2020)
>>


Tjugosjunde januari.

Den tjugosjunde januari 1971 fick tag i den runda pinnen i slöjden, så jag kunde göra armar och ben åt mitt troll. Jag gjorde en platta, som jag borrade hål i, så det kunde stå, och skulle måla det nästa gång. Jag har ett vagt minne av det där trollet, fast det är nästan femtio år sedan. Däremot har jag ingen som helst aning om vart det har tagit vägen. Mitt i kristendomslektionen samma dag kom en man från fritidsförvaltningen (eller vad det kan ha hetat) och gav oss papper med sportlovsprogrammet på. Jag kommer ihåg honom, hur skönt det var med ett avbrott i undervisningen och hur kul jag tyckte det var med det där programmet. Däremot minns jag inte i detalj vad det brukade innehålla eller om jag deltog i några aktiviteter.
Fyra år senare gick jag i sjuan, och den här dagen läste vi fantasi och fakta på svenskan. Oklart vad det innebar. På en håltimme var vi i blomsteraffären. Så skulle vi ha haft två timmars Fritt valt arbete, men vi som hade foto fick ledigt.  Yvonne och jag spelade kort istället. Det är hon och jag på kortet nedan. Det är taget där vi steg på och av skolbussarna. Det som syns i bakgrunden är silorna vid sockerbruket. Jag tror dom revs tjugo år senare. Det serverades leverbiff till lunch denna dag. Jag och en klasskompis blev utkörda från geografilektionen. Så hade vi en annan bok än vanligt i engelskan, tråkigt i kemin och insekter i biologin. På kvällen var det sångövning med kyrkans ungdomskör. Lokalen var tydligen dubbelbokad, för vi fick stå och sjunga för dom som knypplade.

27 Januari 2020  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Någorlunda tysta nätter.

Yrseln har varit värre än vanligt dom senaste veckorna. Jag har visserligen hört att Nybro är ovanligt rollatortätt, men jag väntar gärna med att bli beroende av en sån för att hålla mig på rätt köl. Sånt där kan ju bero på så mycket. En av sakerna jag misstänkte kunde orsaka yrseln var den förhatliga snarkskenan. Den har flyttat runt mina tänder fullständigt och det värker i hela kraniet när jag plockar ut den. Det skulle inte förvåna mig ett ögonblick om jag blir yr av den misshandeln. Dom gånger jag har tagit ut den och somnat om någon timme utan skena, har snarkappen ändå inte registrerat några högre ljudnivåer. Det fick mig att vilja prova att sova utan den en natt. Blev det ingen skillnad på snarkandet kändes det inte speciellt angeläget att ha munnen full när jag skulle sova. Appen var lika motiverande som tidigare. Den visade tydligt att jag hade snarkat som en gris precis hela natten. Dom gånger det inte har märkts att jag har plockat ut skenan får man väl tro att käkarna har legat kvar i samma läge efteråt. Jag har fått med en bit gummi som jag ska bita i när jag stiger upp, för att spänningen ska släppa. En viss procent får ett bestående underbett av skenan, informerade tandläkaren mig om. Jag trodde att jag tillhörde dom, eftersom tänderna inte ser ut som dom gjorde innan, men då skulle jag kanske inte snarka utan skena heller.

26 Januari 2020  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Kalmarposten.

Gratistidningen Kalmarposten är jag väldigt förtjust i. Därför blev jag lite sur när den slutade dimpa ner på min hallmatta. Det skedde i samma veva som jag sa upp pappersvarianten av morgontidningen, så jag anade ett samband. Det borde annars inte finnas något, eftersom KP delas ut till samtliga hushåll. Hur som helst upprepades fadäsen, och jag kontaktade utdelarna vid flera tillfällen. Tidningen går visserligen att läsa på nätet, men rätt ska vara rätt. I dagarna uppgraderade man till och med sin sida till en mer seriös nättidning. Det fick mig bara att bli ännu mera upprörd över att jag inte fick någon papperstidning. Å andra sidan verkar distributionen av den ha uppgraderats samtidigt. Vid tidigare reklamationer har jag på sin höjd fått en ursäkt. Senaste gången jag klagade såg det ut som på bilden på min dörrmatta nästa morgon. Då var det istället innehållet i tidningen som gjorde mig chockad och upprörd. Det var en ung fotbollskille som hade fått ett stipendium ur Peter ”PK” Karlssons minnesfond. PK är jämngammal med mig och jobbar på kära Kährs. Jag har visserligen inte varit där på nästan ett år, men jag hade inte hört ett ljud om att han skulle ha gått bort. Efter mycket googlande fick jag förklaringen till minnesfonden. Det fanns en fotbollsspelare till med samma namn och smeknamn. Han blev mördad för femton år sedan bara 36 år gammal.

25 Januari 2020  | Länk | Media | 0 kommentar
Ibland har storleken betydelse.

När det kommer till kameror har troligen både pris och storlek en viss betydelse. Oftast känns min lilla kompakta kamera väldigt underlägsen särbons stora systemkamera. Han kan zooma in och ta dom mest häpnadsväckande foton även på avlägsna objekt. Delvis har det förstås med fotografen att göra. Jag tog knappast några kort alls innan vi träffades, medan han har tusentals foton sparade. Så är min kamera mer än tio år gammal, så jag misstänker att åldern också kan spela in. Några fördelar finns det ändå med en pytteliten kamera. När mannen i mitt liv får bära runt sin på magen, kan jag enkelt låta min slinka ner i jackfickan. Den är dessutom inte större än att jag kan hålla den med en hand. Det blir betydligt stadigare, än om jag skulle bli tvungen att hjälpa till med min skakande vänsterhand. Ett annat tillfälle då det är extremt smidigt med en liten kamera är om man vill ta en selfie. Eftersom särbon och jag alltid är ute och plåtar på tu man hand, blir korten med mänskligt inslag såna som vi tar på varandra. Någon gång emellanåt håller jag upp min lilla kamera och tar ett kort på oss två tillsammans. Under den senaste utflykten fick jag bevis på hur mycket svårare den manövern var att utföra med en större kamera. Särbon försökte tjugofem gånger, och blev på sin höjd måttligt nöjd med centreringen av motivet och annat. Mellan hans försök slängde jag upp min lilla kamera en gång. Det resulterade i fotot nedan, som jag tycker blev riktigt bra.

24 Januari 2020  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Fynd. (Både mannen och lampan.)

Jag vill gärna se det som att vi är miljömedvetna, när vi handlar begagnat på RIA. Att jag köpte min sängram där berodde annars mest på att det inte verkade finnas några träsängar att få tag i för några år sedan. Alla jag hittade på nätet var såna som var klädda med tyg. Hur som helst traskade vi bort till RIA igår, eftersom mannen i mitt liv var på jakt efter en golvlampa. Plan B var att promenera in till centrum och köpa en nyproducerad lampa i radioaffären. Där hade förstås priset blivit ett helt annat, så det kändes som en ren besparing när vi hittade lampan på bilderna på RIA. Vid en kontroll lyste den visserligen inte, men en i personalen visade med en mätare att det fanns ström överallt. Det var således bara var glödlamporna som behövde bytas. Jag antar att vi hade sluppit göra det själva om vi hade köpt en ny lampa, men nu lyser den i alla fall som den ska. Återstod transporten från butiken och hem. Att ta lampan på cykeln hade förmodligen varit struligare än att bära den. Min förhoppning var att särbon skulle klara att promenera den knappa kilometern hem utan att ta fram kameran. Det sprack direkt. Dom två första gångerna han bara måste ta kort på någonting tog jag över lampan. Sedan gav jag upp och började plåta själv. Eftersom han har betydligt bättre simultankapacitet än jag, lyckades mannen med konststycket att hålla lampan med ena handen och kameran med den andra, som på det första kortet nedan. På det andra har han helt enkelt ställt ner lampan på gatan medan han fotograferar.

23 Januari 2020  | Länk | Nybro | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida