Tid för massage var bokad idag på förmiddagen sedan länge. Långt innan jag visste att det skulle komma en massa snö under natten. Jag hade tänkt passa på att lämna in kvitton för friskvård och synundersökning på jobbet efteråt. Så hade jag frågat om min senaste inramning kunde vara klar tills idag, så jag kunde hämta den på vägen hem från massagen. När det visade sig att det skulle vara med fara för liv och hälsa man drog ut cykeln i det här väglaget ändrade jag lite i planeringen. Istället för att cykla bestämde jag mig för att promenera (eller pulsa då) till och från först jobbet och sedan centrum. I morse sprack den planen också, när min massageterapeut messade att hon måste vara hemma med sjuka barn. Jag kände ändå att jag ville hämta tavlan, som jag hade sagt, så det fick bli en tur till posten och till glasmästeriet. Det är tur att jag gillar pizza. Jag ber alltid att få en stor kasse till den, och dom kassarna fungerar lika bra att bära tavlor i. Resultatet av dom senaste månadernas vedermödor syns på bilden nedan. Jag ansträngde mig verkligen för att inte strula till det, men så mycket fel tror jag aldrig att jag har broderat som på denna tavla. Visst syns det ändå vad den föreställer? Vi kan väl säga att det är konstnärlig frihet. Vad man kallar motivet är valfritt. Jag sa ”älskande par”, när glasmästaren skulle plocka fram den till mig. Den yngre förmågan som tog emot broderiet hade skrivit ”pussande par”.