En tröst när livet inte är på topp är att det sällan är mer än halvjävligt. Det finns antagligen fler som har det värre än man själv, än såna man kan vara avundsjuk på för att man tycker att dom har allt. Många har råkat ut för olyckor, sjukdomar, våld och annat. I slutet av åttiotalet gick en tv-serie som hette ”Svenska hjärtan”. Det jag minns bäst från den serien är att en av kvinnorna där hade hårddragit det här konceptet. När hon och hennes man fick en son föddes han med en hjärnskada. På en anslagstavla i köket satte mamman upp tidningsklipp om allehanda hemskheter, för att övertyga sig själv om att det fanns dom som hade det värre. Bilden nedan föreställer Hellen, som rollfiguren hette. Hon spelades av Anita Nyman, och hur hon mådde syns nästan på det här kortet. Just för tillfället behöver ingen övertyga mig om att jag är en av dom som har det bäst, men det kan vända hastigt.