Min far var yrkesfiskare, så jag åt mycket fisk när jag växte upp. Ål är gott både rökt och stekt. Inkokt var jag mera tveksam till, men i ärlighetens namn tror jag aldrig att jag har smakat det. Mammas kokta torsk med äggsås var en favoriträtt. Hon fortsatte bjuda på stekta flundror efter att hon hade skaffat lägenhet i Kalmar för att slippa pendla till jobbet. Fläkten där kan inte ha varit något vidare, för tyvärr satt stekoset kvar i kläderna när man kom därifrån. Men gott var det. Efter att hon hade gått bort bjöd pappas nya kvinna flera gånger på ugnsstekt lax. Stekt sill, eller strömming som vissa skulle säga, fick jag så sent som för några år sedan, när jag besökte min bror i Hälsingland. Vi var hembjudna till hans tidigare svärmor. Tyvärr tog jag inte chansen att lära mig tillaga fisk själv medan mamma levde. Det har mest blivit köttfärs, korv och fläskfilé här. Nu har jag i alla fall upptäckt att laxfiléer lagar sig själva, om man bara stoppar in dom i ugnen. Brer man över färskost i goda smaker blir det extra smarrigt. Jag gjorde så i fredags kväll, och la ut ett kort på mitt fredagsmys på nätet. Det intressanta var skillnaden på kommentarer. På Facebook undrade en kvinna i min egen ålder vad det var, eftersom det var svårt att se. På Instagram frågade en yngre kille vem jag nu hade styckat upp. Kortet på pappa med en nyfångad ål är femtio år gammalt.