Eftersom jag vet hur dåligt minne jag har, hade jag antecknat kupongen jag skulle ha med mig till Kvantum i lördags på shoppinglistan, för att inte glömma att lämna den. Det var procent på köpet, och det passade bra, eftersom det blev hyfsat dyrt. Inte förrän jag skulle stoppa in den i apparaten vid utgången, insåg jag att kupongen hängde kvar på kylskåpet här hemma. Så har jag alltid en extra av allting hemma, så jag inte ska stå helt utan när en förpackning tar slut. Det hade jag uppenbarligen missat när förra påsen med Crostini tog slut, för här fanns ingen i reserv. Nu köpte jag en ny, och när jag kom hem slog det mig att jag borde ha köpt två, om jag ville ha en i reserv. På kvällen, när jag tänkte använda hörlurar för att inte hålla grannen vaken, fungerade dom inte. Jag testade några olika lösningar, och fick till slut igång dom genom att installera om Bluetooth. När jag precis hade stigit upp igår ringde det på ytterdörren. Hade jag sovit hade jag inte ens tänkt tanken att rusa och öppna, men nu var jag alltså uppstigen om än nätt och jämnt. Det var nog ödet eller något som besparade den som ringde chocken av att se mig med håret på ända i morgonrock och snarkplåster så sent på dagen. Jag hade inte använt morgonrocken på så pass länge att den hade trasslat in sig i kryckor och annat som stod i samma garderob. När jag inte fick loss den direkt bestämde jag mig som vanligt för att folk som inte ringer på telefonen innan dom ringer på dörren knappast vill något viktigt.