HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
April (2020)
>>


Naglar.

Igår hämtade snälla kollegor pizza till jobbet. Jag åt för en gångs skull någonting annat än enbart ost, nämligen lök och bacon. Jag kunde konstatera att det är sånt man blir törstig av. Jag drack en del sista rasten. Så åt jag i vanlig ordning bara halva pizzan. Resten blev till lunch idag, så nu är jag lika törstig igen. Idag har jag åtgärdat ett par av ålderstecknen på min kropp. Håret är tonat och en ny behandling av naglarna inledd. Dom blev så suveränt bra första gången. Man ska egentligen ha på ett lager av det där lacket första dagen och ett lager till andra dagen. Varannan dag tar man sedan bort lacket och börjar om. Sådär håller man på i ett par veckor. När dom nu började tackla av igen försökte jag med ett litet halvdant fusk. Jag lade bara på ett par lager, och hoppades att det skulle hjälpa. Det hade inte alls samma effekt. Jag har fått ha plåster på olika fingertoppar som har värkt och en långfingernagel totalkraschade. När jag märkte att tumnaglarna, som är värst, började haka i kläderna igen, borde jag förstås ha agerat direkt, men bättre sent än aldrig. Den ena fläktes upp helt när jag skulle gå till jobbet igår. Jag fick vara glad att jag var kvar hemma, där jag hade tillgång till nagelsax. Nu håller alla tummarna för att jag klarar mig utan plåster, så jag kan genomföra en ny totalrenovering. Det var verkligen underbart dom veckorna jag kunde ta på mig strumporna utan att vara livrädd för hur mycket av tumnaglarna som skulle försvinna.
31 Januari 2014  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Snö.

Igår var jag hos frissan på förmiddagen. Dit tar jag alltid cykeln för att hinna. Efteråt låter jag den stå ute, och cyklar till jobbet när det är dags. Så gjorde jag även igår. Inte förrän jag kom så långt insåg jag att det fortfarande snöade, och att cykeln snarare skulle bli ett hinder än en hjälp när jag skulle hem inatt. I Nybro skottas det nämligen bara på kontorstid. Lite märkligt i en industristad, där dom flesta jobbar på helt andra tider. Så bor jag på Norra vägen, som Trafikverket håller snöfri dygnet runt, men den får man inte cykla på. Jag funderade på att lämna cykeln kvar vid Kährs över natten, och hoppas att det var skottat när jag skulle hem ikväll, men helst ville jag förstås ha hem den. Arbetskamraterna skrämde upp mig med att den skulle bli stulen, men jag tvivlar på att cykeltjuvar är mer förtjusta i snö än vad jag är. Jag hade dom nya kängorna, som jag får skavsår av om jag promenerar någon längre sträcka, och inga broddar. Jag träffade en vilt främmande kvinna häromdagen, som berättade om hur hon hade halkat omkull och brutit axeln, när hon bara skulle gå ut och hämta tidningen. Jag tog cykeln med mig hem, men jag vägrade dra den genom decimeterdjup snö på cykelbanan. Istället levde jag farligt ute på vägen, där bilarna åtminstone hade spårat lite. Dom sista tvåhundra meterna gav jag upp och gick och ledde den. Nu står den i källaren, vilket känns bra eftersom det snöar idag också.
30 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Halt.

Vintern hade den goda smaken att inte komma till Nybro mer seriöst förrän i söndags kväll. Då hade jag tagit mig iväg till stationen och Kåremo i lördags och till förpackningsåtervinningen och Kvantum i söndags. Igår var jag ändå tvungen att ge mig ut och iväg till jobbet. Jag läste någonstans att dom på ortopeden tyckte att det borde vara lag på broddar den här årstiden. Jag använder mina mest för att jag knappt tar mig fram utan dom. Fötterna glider åt alla håll för varje steg jag tar. Kan jag undvika att bryta någonting på köpet är det förstås ett plus. Såna där som mest ska vara sträva undertill har jag aldrig provat. Jag inbillar mig att rejäla piggar som tränger ner i den hårdpackade snön måste vara bättre. Fast lite jobbigt blir det innan man kommer ut. Jag fick sluta ta på mig dom inne i hallen, när jag upptäckte att jag hade gjort små hål i golvmattan. Att trä på dom ute i trapphuset med täckjacka och ryggsäck på sig är verkligen inte det lättaste. Sedan har dom en tendens att ramla av medan jag går. Den första tappade jag tjugo meter från ytterdörren igår. Det blir till att titta ofta på fötterna, och kolla så dom sitter kvar. Jag hade brev att posta som inte skulle gå ner i den gula lådan, så jag jagade ifatt brevbäraren vid ett hus längre bort. Det visade sig vara en god idé, för hon hade stora brev till mig också. Efter det stannade jag och pratade en gång till, men jag hann till jobbet i tid, även om det var precis. Tre minuter i två stämplade jag in.
29 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tjugoåttonde januari.

Idag för 43 år sedan kom två av mina klasskamrater tillbaka till skolan efter ha varit sjuka. Efter min kusins namn står det i dagboken att han äntligen var tillbaka, så jag misstänker att det var då han hade bältros. Fyra år senare kan jag inte undanhålla er den komprimerade versionen av en dag i en fjortonårings liv. Såhär ser hela dagboksinlägget ut: "Vi skrev på kemin och tyskan. Pratade som förut med Marianne Jönsson. Läxprov i biologi. Kroppkakor till lunch. Barbro sa att jag är snäll. Vi läste i svenskan, hade prov i matte, Beatles på musiken, läste i historian och hade skrivning i engelska. Jag köpte en stor chokladkaka. Var på badminton. Det fanns ingen ledare. Kollade TV." 1981 låg min bror på sjukhus och blev opererad, så jag var där och pysslade om honom flera dagar i rad. Bilden föreställer sjuklingen. Jag har inte bett om tillstånd att lägga upp den, så det återstår att se om han anmäler mig. En kompis jag hade på åttiotalet fyller år idag, så både 1982 och 1984 firade vi det. Året däremellan var jag tydligen arbetslös, för då var jag på arbetsförmedlingen. 1984 fyllde väninnan på en lördag, så då var vi i Hyttan och dansade också. Jag har varit på dans ett par gånger till detta datum. Ett år var jag, en kompis och mina föräldrar i Förlösa på det som på den tiden hette GDV. För arton år sedan var den här dagen en söndag, och jag hade varit i Kåremo. Då tog jag bussen direkt därifrån till Sandra dansrestaurang i Kalmar på söndagsdans.
28 Januari 2014  | Länk | Minnenas allé. | 1 kommentar
Ledig.

Jag hade tänkt tanken att ta ledigt idag, eftersom jag var iväg i lördags, men släppt den igen. Så var det en kollega som nämnde att arbetstidsförkortningen börjar närma sig sluttid igen. En av mina basar hävdade att jag visst fick ut dom, fast i pengar. Men så länge man har ett jobb är tid en betydligt större bristvara än pengar. Så jag kollade upp att jag hade motsvarande tre dagar att ta ut, och lade en av dom idag. För att verkligen hinna lite här hemma uträttade jag alla ärenden igår, så jag slipper ge mig ut i snö och kyla idag. Städning, strykning och annat tråkigt fick jag också undan igår. Nu återstår bara problemet med att jag är helt suverän på att bara koppla av och göra ingenting. Nu går mina arbetskamrater på kvällsskiftet, och jag har inte ens bäddat sängen ännu. Nåja, det ska väl vara nyttigt att bara vara, om jag har förstått saken rätt. Det senaste var att jag hittade Antikrundan på SVT Play. Den sändes från Nybro för ett par veckor sedan, men när den gick på tv glömde jag det helt. Det är inget program jag brukar se direkt. Då stod det ändå mycket om det i min morgontidning. Jag förfasade mig mest över hur folk köade i all evighet för att få vara med i tv. Den enda bekanta person jag såg var Kährs före detta VD. Det intressantaste var en man som hade köpt ett par saker på loppis för 40 kronor styck. Dom var snarare värda tusen gånger så mycket. Vad det ska ha grämt dom som sålde dom, om dom såg programmet.
27 Januari 2014  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Födelsedagsfirande.

Brorsonen bor bara ett par minuters promenad från mig, men när han skulle fira sin tjugofemte födelsedag igår, bestämde han sig för att göra det hemma hos sina föräldrar. Det innebar att det nästan tog mig ett par timmar att komma dit istället. Först var det promenad ner till stationen, för att slippa hämta cykeln där idag. När jag skulle köpa biljett i quickomaten kostade plötsligt samtliga biljetter 1000 kronor styck. Demokratiskt och bra men i dyraste laget. Den andra biljettautomaten är SJ:s. Där kan man enbart köpa tågbiljetter, så jag fick betala min resa i två delar, fast det blev dyrare. Efteråt insåg jag att det fanns någon mer automat att testa. Det får bli nästa gång det strular. Jag åkte tåg till Kalmar, där jag fick vänta en halvtimme på bussen vidare norrut. När jag klev av i Kåremo hade jag knäppt jackan, för att inte frysa när jag promenerade den sista biten. Men från ett håll blinkade brorsonen med en ficklampa och från ett annat blinkade min bror med billyset, så jag fick skjuts ända fram till dörren. Det fick jag för övrigt hem inatt också. Det innebar att jag kunde stanna längre än om jag skulle ha passat bussarna. Vi åt och drack en massa gott, pratade och hade trevligt. Brorsdottern med sambo var där liksom barnens mormor och brorsonens bästa kompisar. Det var första gången jag träffade vännerna, fast jag har hört talas om dom i flera år.
26 Januari 2014  | Länk | Släkten | 0 kommentar
TV-bilagan.

På fredagarna går jag igenom tv-bilagan, prickar för det jag vill se, programmerar inspelningar för hela veckan och lägger bilagan i lådan under tv:n. Åtminstone är det vad jag brukar göra, så döm om min förvåning när den inte låg där. Jag visste ju inte i vilket läge jag hade tänkt fel. Det kunde lika gärna ha varit så att jag hade missat att programmera också. Det hade jag som väl var inte. Troligen har jag bara ändrat på den lilla detaljen att jag har lagt den i pappersinsamlingen istället för i lådan. Men jag tycker det är intressant att jag inte har märkt det själv, och att det inte har slagit mig på en hel vecka. Inte undra på att jag är skräckslagen för att bli så förvirrad att jag skiter i hissen. Jag läste en gång om en dam som hade gjort det. Nu behövde jag bara gå igenom den nya tv-bilagan extra noga, eftersom jag inte kunde jämföra med den gamla vad som går varje vecka.

Jag såg en intressant flagga vid ett företag här i närheten. Det stod "TVI" på den. Av den övriga texten insåg jag att det var baksidan jag såg. På rätt sida stod det "IVT", som tydligen har med värmepumpar att göra. Men festligt blev det. Speciellt som ingen av bokstäverna såg annorlunda ut spegelvänd, utan det gick lika bra att läsa från andra sidan.
25 Januari 2014  | Länk | Media | 0 kommentar
Arbetsskada.

Gårdagens arbetspass förflöt ungefär som vanligt, tills jag skulle flytta runt några block. Dom är så pass tunga att man helst bara släpper ner dom i golvet igen, för att klara ryggen någorlunda. Jag är väldigt dålig på avståndsbedömning, så istället för golvet träffade ett av blocken mitt smalben. Det small till så att jag var glad att ingenting gick av. När det lugnade ner sig lite kände jag på benet, och då var det en så stor bula att det verkade vettigt att kyla ner den. Jag hittade inte kylpåsarna själv inne på kontoret, men hade sån tur så nattskiftets gruppsamordnare dök upp just då. Han fixade fram en påse, och så ringde han dit min egen gruppsamordnare. Dom tipsade mig om att jag fick gå hem med full betalning, eftersom det var en arbetsskada. Det är ju aldrig fel att komma hem någon halvtimme tidigare, så jag gjorde så. Det faktum att jag både kunde vrida på foten och gå på den talade för att det bara var en mjukdelsskada. Mycket av svullnaden gick ner när jag kylde, men det såg ändå ut som på bilden när jag kom hem. Aningen tjockare än det andra benet.

24 Januari 2014  | Länk | Jobbet | 1 kommentar
Fågel.

Det har vid ett flertal tillfällen och långa stunder i taget suttit en svart fågel i rönnbärsträdet utanför min balkong på senare tid. När fåglar kommer så pass nära och återkommer så frekvent får jag för mig att det är någon avliden som håller ett öga på mig, men i det här fallet är det inte lätt att räkna ut vem. Det dör ju folk man känner hela tiden. När det var en talgoxe med gult bröst trodde jag stenhårt på Olle, eftersom han brukade ha en gul jacka. Men svart? Den enda jag kopplar ihop med svart är min konfirmationspräst. Vi hade ett nära förhållande, men det är arton år sedan hon gick bort. Varför skulle hon hålla ett vakande öga på mig nu? Det kanske är tur att jag inte vet om det finns någon god anledning. Det kan ju rentav bara vara en fågel, som har hittat en favoritgren att sitta på.

Jag hörde en fin låt på en dubbel-cd med Ted Gärdestad. Han gjorde så mycket under sitt korta liv, att jag uppenbarligen inte ens har hört allt. Enbart på dom här båda skivorna är det fyrtio låtar. Jag har till och med missat sånt jag har på skiva. Låten hette något i stil med "Ingen älskar dig nu". När jag bara skummade konvolutet lite snabbt lyckades jag inte få ögonen på den. När jag läste mera noggrant förstod jag varför. Den hette "Nobody loves you now". Jag visste alltså inte ens vilket språk jag hade hört.
23 Januari 2014  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Brev.

Inte mindre än fyra fönsterkuvert låg det på dörrmattan när jag kom hem inatt. När jag ringde och bokade tid på Astrakanen, sa sköterskan att det skulle komma en kallelse per brev också. Jag antar att det kan ha med uteblivna besök att göra. Det måste väl vara svårare för dom att debitera såna om man bara har talats vid i telefon. Nu kan dom ju visa att man faktiskt har fått en kallelse. Jag läste just i tidningen om vilka fantasisummor folk har struntat i att betala i vårdräkningar. Det där kontantfria landstinget blev nog en dyr historia. Dels alla fakturor som ska skickas ut och dels alla som inte betalar dom. Det mest intressanta i Astrakanens brev var annars kuponger för att kunna resa gratis dit och hem. Det finns nämligen ingen lokaltrafik att resa med inom Nybro. Möjligen att det skulle gå att beställa stadsturen, om den går så tidigt på morgonen. Men så länge jag kan cykla går det betydligt fortare. Min hyresvärd brukar skicka ut tre hyreslappar i taget. Den för januari kom separat, eftersom hyresförhandlingarna inte var klara. Nu kom den för februari likadant, eftersom dom fortfarande inte hade lyckats komma överens. Hyresgästföreningen här måste ha ovanligt bra förhandlare. Av dom annonser jag har sett i tidningen att döma betalar man betydligt mer i hyra på alla andra håll än vad vi gör. På SEB har jag ett litet pensionssparande sedan Skanska ägde Kährs och delade med sig av vinsten. Därifrån fick jag ett brev om fondförändringar och från ICA ett med bland annat en kupong för storköpsrabatt. Annars minns jag det som att dom avskaffade alla kuponger ett tag, men dom kom visst tillbaka.
22 Januari 2014  | Länk | Övrigt | 2 kommentarer
Tisdag.

Man får passa sig för vad man skriver på Internet. Jag kan kolla mina länkade besök, och blev lite chockad när någon hade hittat min blogg genom att söka på "stor kuk blogg". Det visade sig vara ett bildsök, och vederbörande hade fått upp kortet på min nya tatuering. Den som satt på vänsterarmen innan såg ju enligt uppgift ut som en kuk i hatt. En av dom roligare träffarna på sökningen var för övrigt en bildekal där det stod: "Om man redan har stor kuk behöver man ingen Ferrari". Hur som helst anser jag det bevisat att sökmotoroptimering fungerar. Det är visst en dyr historia i vanliga fall, men när min hemsida var ny blev jag erbjuden det helt gratis.

Jag kom bestämt på lite i senaste laget att Lessebo gjorde dom stabilaste C6-kuverten. Företaget har visst gått i konkurs. Det känns som någonting jag hade hört, men inte satt i samband med kuverten jag använder. Nu påpekade flickan i bokhandeln det. Min spontana reaktion var att bunkra, men det var för sent. Jag hade redan tagit den sista förpackningen i hyllan, och på lagret fanns inga fler. Det borde ha funnits tre förpackningar, men dom hade tydligen försvunnit under mystiska omständigheter. Inte undra på att dom måste inventera emellanåt.
21 Januari 2014  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Poesi.

"Alla killar här finns lotter, första pris är Erikssons dotter" förekommer två gånger i min poesibok, även om flickorna inte har skrivit ordagrant likadant. Andra gången var det flickvännen till min klasskompis storebror. Jag känner igen namnet, men kan ärligt säga att jag inte minns henne alls. Min lärarinna från klass tre och fyra är svårare att glömma. Så träffades vi ju en hel del under dom där åren också. Hon hade sommarstuga på Oknö, så till den förlade vi vår skolresa ett år. Hon skrev: "Sydsläntens sippor har blommat, i tusen och tusen år, och sinnen som frusit och domnat, har vaknat varje år". Hon har för övrigt skrivit "Fröken" under sitt namn. Min lärare i femman och sexan har gjort något liknande. Han var man, så det står (Din magister) inom parentes. Det han har skrivit är varken på rim eller speciellt poetiskt, men väldigt typiskt honom. Det står: "Man lär inte för skolan utan för livet". Dom två sista orden är understrukna för säkerhets skull. Jag var för övrigt klasskamrat med hans dotter. På sidan mittemot har min farmor skrivit: "Lyckans rosor på din stig, följa genom livet dig". Farmor, som bara bodde någon kilometer från mitt föräldrahem, och som alltid fanns tillhands. När hon bakade bröd hade hon en liten soffa där hon lade limporna att svalna under handdukar. Jag minns ännu hur det kändes att lägga handen på duken med det varma brödet under. För att inte tala om doften.
20 Januari 2014  | Länk | Mitt poesialbum. | 0 kommentar
Svinkallt.

Jag är aldrig avundsjuk på dom som jobbar utomhus, men idag tycker jag riktigt synd om dom. Det blåser, och då räcker det med någon minusgrad för att det ska kännas svinkallt. Jag blev riktigt förundrad när jag mötte en av granntanterna utanför. Hon var uppenbarligen bara ute och luftade sin rollator lite. Själv hade jag definitivt stannat inne, om jag inte hade haft ärende ut. Nu svämmade sopskåpet över, så jag var tvungen att ta en sväng till förpackningsåtervinningen. Det hinner ju bli lika mycket till innan jag är ledig och hinner dit härnäst. När jag ändå var ute passade jag på att uträtta ett ärende på Överskottsbolaget. Så hämtade jag mat på Baroness, eftersom det ligger i samma byggnad. Fördelen var att jag kunde gå in och beställa, så fixade dom maten medan jag var på ÖB. Vad killen som servade mig idag sa hade jag definitivt inte fattat på telefon. Han frågade för övrigt inte heller vilken sorts bröd jag ville ha. När jag kom hem upptäckte jag en fläck på ärmen till jackan. När jag inspekterade den mer noggrant hittade jag ett par på framsidan också. Det såg ut som senap eller något liknande. Det känns som evigheter sedan jag åt med jackan på mig, så man kan undra hur länge jag har haft dom. Man vill ju inte gärna tro själv att man är så gammal så man går omkring med fläckiga kläder utan att märka det. Det får bli sanering av jackan nu, och så får jag hålla bättre koll framöver.
19 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Artonde januari.

Den artonde januari 1901 föddes min farfar, så när jag var liten var jag ibland med och firade hans födelsedag detta datum. Det är bara tre födelsedagar som finns omnämnda i min dagbok. När han fyllde sjuttio var min kusin och hennes mamma där, så då cyklade jag dit direkt efter skolan. Vi bodde bara någon kilometer ifrån varann. Pappa och mina bröder kom vid fem och mamma, som jobbade i Kalmar, vid sex. Vi gick hem halv sju, så hon kan inte ha stannat någon längre stund. Utom pappa då, som inte kom hem förrän jag hade somnat. Jag anar att det kan ha förekommit alkoholförtäring. Kortet är taget ett par år tidigare. När farfar fyllde 75 var pappa och jag nere hos farmor. Festföremålet själv hade åkt ner till hamnen, för att slippa uppvaktning. På åttioårsdagen var jag hos honom med mina föräldrar. Drygt två år senare gick han bort. 1984 var jag fortfarande så läskigt ambitiös att jag både hann bowla och skjuta luftgevär samma kväll. 1985 var den artonde januari en fredag, och jag var på Sandra dansrestaurang på kvällen. Dom två följande åren var jag med mamma på Obs och handlade. Vi bodde på samma område i Kalmar, och Obs verkar ha varit ett vanligt utflyktsmål. 1987 fortsatte vi dessutom till Folkets park och bytte GDV-kort. Gammeldansens vänner, som numera heter något annat, har alltid haft medlemskort, som ska förnyas varje år. Idag är det för övrigt 25 år sedan jag var på bio senast. Kompisen i Oskarshamn och jag såg "Vem satte dit Roger Rabbit?"
18 Januari 2014  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Fredag.

Jag fick brev från arbetslöshetskassan. Dom goda nyheterna var att arbetslöshetsavgiften är borttagen från årsskiftet. Plötsligt tjänar man ett par hundra mer i månaden. Resten av brevet gjorde mig lite förvirrad. Man kunde betala avgiften via autogiro eller e-faktura. Jag var helt säker på att den enda avgift jag betalade var den som drogs på lönen. Tills jag visade lappen för mitt kontaktombud. På något vis lyckades hon trigga igång mitt minne så jag såg autogirot till a-kassan framför mig. Det har uppenbarligen funnits där så länge att jag hade glömt det. Jag borde antagligen gå igenom mina autogiron och kolla vilka som drar pengar och hur mycket. Nu låter jag bara alla som vill ha ta tills dom skäms, känns det som. Sånt som sköter sig självt är verkligen det ultimata. Näst bäst är det man kan fixa med datorn och på Internet, men ibland måste man ta till telefonen. När man ringer Astrakanens vårdcentral är det dessutom så illa så man bara får lämna sitt nummer och sedan bli uppringd. Det enda jag hatar mer än att ringa själv är att vänta på samtal. Idag gick det i alla fall smidigt, och sköterskan ringde upp efter fem minuter. Jag lyckades dessutom få en tid en fredag. Det är lite lugnare att passa på när jag ändå är ledig. Klockan åtta på morgonen är i och för sig i tidigaste laget för mig, men dels är det bra ifall man ska ta prover som man ska vara fastande inför, och så är det skönt att ha det gjort så tidigt som möjligt. Visserligen läste jag någonstans att man inte lever ett dugg längre för att man går på årliga hälsokontroller, men läkaren vill ändå träffa mig och ge mig påfyllning av blodtryckssänkande medicin.
17 Januari 2014  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Mail.

Nu har jag fått veta av tjejen på lönekontoret att det är två år sedan anställningstidstillägget försvann. Fatta hur dåligt jag läser min lönespecifikation. Eller också är det samma sak som när någon fattas på jobbet. Jag är sällan människa att komma på vem. Memory är definitivt inget spel för mig. Hon på lönekontoret visste inte heller hur informationen hade gått ut, eftersom hon var nyanställd då, men erbjöd sig att ta reda på det. Nu spelar det ju ingen större roll. Det är inte första gången jag missar någonting, och pengarna ligger på grundlönen istället. Med mitt minne kan det rentav vara så att jag har fått informationen, men glömt det såhär två år senare. Praktiskt var det hur som helst att kunna maila lönekontoret. Dom har telefontider och besökstider, som jag inte har någon koll på alls, för att få jobba ostört resten av tiden. Då känns det enklare att slänga iväg ett mail, som dom kan svara på när dom får tid. Med posten kom ett snailmail som löste ett av världsproblemen. Jag och mina bröder fick innan nyår brev om att några hundra var insatta på våra konton. Min bror hade fått sina, men jag hittade inga extra pengar på något konto. Inte mindes jag vilket kontonummer dom hade till mig. Det var inte så mycket pengar, så jag lät det bero. Nu visade det sig mycket riktigt att dom som skickade pengarna hade fått tillbaka dom, så troligen var det något gammalt kontonummer hon hade. Nu har jag fått mina pengar, och kommunikationen om det har vi också skött via mail.
16 Januari 2014  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Kära Kährs.

Jag insåg igår att jag måste sluta vara så nyfiken. Jag hade läst på Facebook att en arbetskamrat hade satt en yxa i tummen, så jag ville se hur illa det var. Åtminstone var det vad jag trodde att jag ville, tills han vevade av alla lager med plåster och visade mig. Han kunde i princip dela på tummen. Det såg så otäckt ut att jag skrek rakt ut. Han hade inte varit på vårdcentralen med tummen, men jag hoppas han gick dit idag. För egen del gör mina nya arbetsbyxor succé på det skiftet jag jobbar den här veckan. Dom gamla var sydda i en märklig modell, som krävde en figur som ett timglas för att sitta bra. Jag misstänker att det var någon designande man, som hade gjort dom utifrån sin idealkvinna. Ser man ut som jag innebar det att magen pöste ut under linningen. Dom jag har nu håller emot istället, och är både snyggare och skönare. En kollega hävdar jag att blir "kompakt som en BMW". Jag misstänker att det är en komplimang. Vad är det med män och bilar? Någon nämnde för övrigt att vårt anställningstidstillägg är borttaget. Jag läser mest slutsumman på lönespecifikationen, så det hade jag missat helt. Nu när jag kollar dom lappar jag har kvar, inser jag att det måste ha skett för över ett år sedan. Jag antar att det har kommit ut någon typ av information som jag har missat, och att vi har fått någonting annat istället. Hur som helst ökade tillägget bara dom första tio åren, så dom senaste fjorton skulle det ändå ha stått stilla för mig.
15 Januari 2014  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Tisdag.

I gårdagens tidning fanns en artikel om att apoteken har börjat sälja smink, godis och annat, för att kunna konkurrera. En läsarfråga gällde om man kan lita på ett apotek som säljer godis. En man svarade att det inte hörde hemma där. "Det vet väl alla att godis är farligt", skrev han. Intressant inställning tyckte jag, som lever nästan enbart på godis. En kvinna hade bott en del i USA, så hon var van vid att kunna hämta medicin i vanliga mataffärer. Hon ansåg att man kunde tänka tvärtom. "När man säljer huvudvärkstabletter i mataffärer så sänder man en signal att dom tabletterna är helt ofarliga, vilket dom kanske inte är." Intressant hur olika man kan se på vilken del av utbudet som är farligast. Posten fick jag i vanlig ordning vid halv tolv inatt, när jag kom hem från jobbet. Lönespecifikationen är dom snabba med nu för tiden, för den kom en hel vecka före lönen. Jag hade tänkt kolla så det hade blivit rätt med mina lediga dagar runt jul, men nu insåg jag att den sista dagen jag var ledig låg i januari, så jag får vänta en månad till. Jag tog mina sista två semesterdagar, men upptäckte efteråt att det var tre dagar jag måste ta ledigt. Eftersom ingen har sagt någonting kan det rentav vara så att jag har lagt till någonting annat förutom dom där semesterdagarna, fast jag har glömt det. Mitt minne är ju inte mycket att skryta med. Skulle det ha blivit så helt fel så jag har fått minus på mitt konto för varierad arbetstid, är väl en dag inte hela världen.
14 Januari 2014  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Julen ute.

Jag fick ut det mesta av julen i fredags, men inte förrän igår upptäckte jag vad jag hade glömt. På spisen låg locken med tomtarna kvar. Nu åkte dom nya fram. Det blev helt klart annorlunda mot blommor, grisar och kor, som jag har haft innan. Snyggt blev det i alla fall, om jag får säga det själv, och det får jag ju, eftersom det mest bara är jag som ser dom. Dom var lite dyrare än dom spislock jag har köpt tidigare, men det hade nog med kvaliteten att göra. Alla andra har vippat omkring, så man har fått rätta till dom stup i kvarten. Dom här sitter som en smäck runt spisplattorna. Man får vad man betalar för. Igår var det för övrigt full snöstorm tidvis, så jag var glad att jag hade klarat av cykelturen till Kvantum i lördags. Det lade sig inte speciellt mycket snö, men kallt är det idag och säkert halt. Jag får fundera på vad jag ska ta på fötterna när jag traskar iväg till jobbet. Promenadskorna är lättast och bekvämast att gå i, men speciellt varma är dom inte.

13 Januari 2014  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Graffiti.

Det körde förbi ett godståg här utanför, där ungarna hade varit och målat på varenda vagn. Jag vet att det är skadegörelse och så vidare, men jag kan inte sluta tycka att graffiti är fint. Speciellt på dom där trista godsvagnarna. Nu var dom riktigt njutbara att titta på. Annars antar jag att största anledningen till att dom blir målade är att dom står parkerade lite i skymundan, när dom inte används. Det är väl mer därför än för att dom är trista och grå och behöver fräschas upp som dom utsätts för denna vackra "skadegörelse".

Jag såg reklam för någonting som förmodligen hette SC-hus. Jag minns inte nu hur namnet var avdelat, men jag läste ihop det, och fick det till Schus. Det var antagligen inte riktigt vad dom hade tänkt sig. På jobbet har vi en maskin från CHE Johansson. Jag utgår från att CHE är någon typ av initialer, men jag har då aldrig sett några prickar mellan bokstäverna. Det innebär att jag läser dom som ett kinesiskt (?) förnamn, och tycker att det låter lite märkligt att Che heter Johansson i efternamn.
12 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Dagens cykeltur.

Att städa bort julen tar tydligen hela helgen för mig. Igår bestämde jag mig först för att låta julgardinen hänga tills idag. Den skulle ändå inte in bland dom andra julsakerna för förvaring. Till slut gav jag upp och tände ljusslingan på balkongen, eftersom jag insåg att jag inte skulle hinna ta ner den heller. Klockan har rusat iväg likadant ikväll, så i värsta fall får det sista vänta tills imorgon. Om ett par veckor ska jag till ett ställe som heter "Hårfint", så idag cyklade jag en extra runda för att se så jag hittade dit. Det gjorde jag inte. Jag frågade till och med ett par killar jag mötte, men dom hade ingen aning. En bit längre fram insåg jag vådan av snygg design. Det satt nämligen en rejäl skylt på huset, men den smälte in så fint, att jag aldrig hade upptäckt den, om jag inte hade letat aktivt. Att det regnade var inget plus egentligen, men efter att ha läst om snö på Facebook var jag glad att det som kom ner inte låg kvar. Lite väl spännande blev det ändå, eftersom jag hade luvan uppe på jackan mot regnet. Man ser inte så mycket av bilarna som kommer från alla håll då. Positivt var i alla fall att jag både kom ihåg att panta tomburkar och flaskor innan jag gick in på Kvantum och att lämna pantkvittot i kassan när jag gick ut. Det har hänt alltför många gånger antingen att packväskorna har varit fulla av flaskor när jag ska plocka ner det jag har handlat, eller att kvittot har legat kvar i fickan när jag har kommit hem.
11 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Dörrar.

Köksdörren har stått i förrådet sedan jag flyttade hit för tjugofyra år sedan. Möjligen kan jag sakna den lite när jag lagar mat. Jag steker till exempel aldrig fisk. Jag minns fortfarande hur kläderna luktade när man hade besökt mamma i hennes lägenhet och hon hade bjudit på det. Det var jättegott, men lukten gick inte att få ur kläderna. Det är framför allt utrymmesbrist som gör att jag aldrig har funderat på att sätta tillbaka dörren. Nu är den väl ändå inget vidare, efter att ha stått i utomhusklimat i alla år. Jag har aldrig sett den på plats, men det ser ut som om det skulle bli trångt, eftersom innerdörren till ytterdörren är på ungefär samma ställe. Det kanske är därför grannarna har hängt av den istället. Man ser i dörrspringan om det lyser där inne, och hör ut i trapphuset om dom pratar eller skramlar med bestick. Jag tycker det skulle vara jätteläskigt med bara den ytterdörren som tittöga och brevinkast sitter på. Jag tycker det är otäckt att bara öppna innerdörren för att kolla om det ligger något på dörrmattan eller är någon utanför. Dessutom är ytterdörren röd, så den passar inte in i mitt hem direkt.
10 Januari 2014  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Plussamtal.

Jag tror tanken är att produktionsledarna ska ha plussamtal med alla anställda en gång om året, men det brukar sällan bli så. Min nuvarande chef hävdar att det var två år sedan han hade några senast. Innan jul drog han igång igen. Han satte upp en lista med tider, men på den fanns jag inte ens med. När han sedan fyllde på med tider efter jul var jag i alla fall bland dom första, och igår var det dags. Med tidigare chefer har jag suttit och pladdrat i timtal om allt och ingenting, för att slippa jobba. Den här killen hade satt upp en sluttid också, så jag ansträngde mig verkligen för att hålla mig till ämnet och inte fara iväg. Ändå tyckte han att han fick roliga svar på sina frågor, vad han nu menade med det. Jag kanske hade behövt en sån där liten röst inuti huvudet som hejdade mig från att säga sånt jag inte borde. Jag läste igenom hans anteckningar för säkerhets skull, innan jag skrev under lappen. Jag ser ju inte att läsa så mycket utan glasögon. Dom hade jag lämnat i fikarummet, eftersom jag trivs bäst utan, men jag fick låna hans. Det var billiga läsglasögon från ÖB, som han drog upp och ner hela tiden medan vi pratade. Han påminde verkligen om Leif G.W. Persson. Det är tydligen fler än jag som inte känner sig helt bekväma med att ha glasögon. Han var imponerad av min frånvaro, som var snudd på obefintlig sedan jag började i sågverket. Han är å andra sidan aldrig hemma själv heller, fast det beror väl mest på att han känner sig lite oumbärlig. Det är bara att hoppas att man kan hålla den nere det här sista halvåret också. Man vet ju aldrig när kräksjukor, influensor och annat slår till, så man inte kommer ur sängen.
9 Januari 2014  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Robert Redford

Jag har sent om sider blivit en stor fan av Robert Redford. Så dags nu, när gubben närmar sig åttio. "Mannen som kunde tala med hästar" har jag sett ett par gånger. Till och med den är femton år gammal. För någon månad sedan snubblade jag av en ren händelse över "Tid att älska", som har ett par år till på nacken. Den heter för övrigt "Up close & personal" i original. Jag vet verkligen inte vilka det är som ger filmer deras ofta alltför töntiga svenska titlar. En av mina favoritfilmer "Somethings gotta give" slår alla rekord. Den heter på svenska "Galen i kärlek". Där går gränsen för mig, så på min inspelade och sparade film står originaltiteln. Den senaste filmen jag såg med Robert Redford var "Mitt Afrika". Den är nästan trettio år gammal, och har väl gått på TV ett otal gånger. Jag vet faktiskt inte varför jag aldrig har sett den tidigare. Det hade nog inte blivit av nu heller, om jag inte hade insett att Redford fanns i rollistan.
8 Januari 2014  | Länk | Media | 0 kommentar
Poesi.

"Som ekorren samlar nötter, så samlar du din lycka på jorden, du är vackrast bland rosor och violer" skrev Marie i min poesibok för 45 år sedan. Det känns som om jag i det längsta mindes vem det var, men idag står det helt stilla. Jag kommer inte på en enda Marie från min barndom. Samma sak med Susanne, som skrev: "Kom pojkar köp lotter, högsta vinsten är Erikssons dotter". Det var en sån där vedertagen vers, där man bara bytte ut namnet. Det speciella med inlägget är flickans prydliga handstil och dom vackra blommorna hon har ritat. Men just idag minns jag ingen Susanne alls. Iréne kommer jag i alla fall ihåg. Hon skrev: "Rosor äro röda, violer äro blå, smultron äro söta, och du är lika så". Ingrid Alvarmo minns jag tydligen också lite fel om. Jag trodde hon var lärare, men hon jobbade inte i vår lilla byskola när jag gick där. Alltså tänkte jag mig att hon var pensionär, men att hon kanske hoppade in som vikarie någon gång. Eftersom jag tydligen har träffat henne, och hon har skrivit i min poesibok. Men på detta fantastiska Internet hittar jag hennes gravinformation, och enligt den var hon bara 58 år när hon skrev. Oklart alltså hur det kom sig att vi möttes. Hon skrev i alla fall: "En glad liten Eva, så glad att få leva, som fågel så fri. Nu skolan hon går i. Duktig hon där är, och mycket för livet hon lär".
7 Januari 2014  | Länk | Mitt poesialbum. | 0 kommentar
Trettondedag jul.

När jag var tio lekte jag och min bästis att vi var två fattiga flickor hela trettondagen. Vi hade flera lekar vi hade hittat på själva, och jag minns inte vad just den här gick ut på. Någonting måste väl dessa fattiga stackare ha sysslat med, eftersom vi kunde hålla på hela dagen. Man får väl vara tacksam att det bara var lek, och ingenting vi hade någon erfarenhet av. När jag skulle gå hem från kompisen följde hon mig till Hilmers hönshus. Det var den naturliga mittpunkten mellan våra båda hem. När jag var femton hade en annan kompis sovit över hos mig. Det var året efter konfirmationen, och jag gick fortfarande mycket i kyrkan. Så även denna dag. Året därpå tog dansandet vid. Jag förstår av mina anteckningar att trettonhelgen var en stor danshelg. Oftast har jag förstås varit ute på trettondagsafton, och sovit desto längre på trettondagen. 1977 hade jag varit på Sandra dansrestaurang i Kalmar, och sov till halv tre. 1979 var trettondagen en lördag, så då var det faktiskt detta datum jag var på Sandra. Dom kommande fem åren var jag i Hyttan i Alsterbro på dans trettondagsafton. 1984 var jag dessutom och tittade på en nattcup i bowling efteråt. Vintrarna var inte lika behagliga som årets. 1982 var det snöstorm på trettondagen, och 1985 ägnade jag den åt att skotta fram bilen på parkeringen utanför min lägenhet i Kalmar, där jag bodde då. Som ni förstår av kortet tog det en stund med en sån där liten skyffel som man har i bilen. Kultisdanser ligger ofta på söndagar, så när jag har varit på dans på trettondagen har det oftast varit på kultis. Någon gång i Högsby och någon i Blomstermåla. För sjutton år sedan var jag på en vanlig söndagsdans på Sandra trettondagen. Då jobbade jag fortfarande nattskift. Det jobbade vi aldrig till röd dag, men alltid från, så jag åkte direkt från Sandra till jobbet.

6 Januari 2014  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Spislock.

Både när jag handlade innan jul och innan nyår var det packat med folk på Kvantum, men inte en enda människa jag kände. Idag var det en lugn söndag, men flera av kunderna var Kährsanställda. Åtminstone var det vad jag trodde, innan jag började prata med dom. Dom två jag pratade längst med hade båda tagit ut pension utan att vara 65. Den ena har jag jobbat mycket ihop med. Vi har flera gemensamma bekanta, men ingen har nämnt att hon har slutat på Kährs. Inte ens min frissa, som är hennes svärdotter. Antingen har hon väl inte tänkt på det, eller också trodde hon att jag redan visste. Det sägs ju att det är hos frissan man får höra skvaller, men när det gäller den biten måste jag ha valt den sämsta salongen i Nybro. Ett annat skvaller var mera tragiskt. Jag hörde om en tjej på Kährs som hade cancer, och såg så småningom hennes dödsannons, men trodde inte att jag visste vem det var. Nu fick jag höra hennes smeknamn, och då trillade polletten ner. Dagens impulsköp blev nya spislock i rostfritt stål. Det kändes som massvis med vuxenpoäng efter dom jag har haft med blommor, kossor och annat. Lite tveksam var jag ändå när jag kom hem, tills jag insåg hur bra dom passar ihop med köksrullehållaren i samma material. Den står på bänken bredvid spisen. Nu återstår att se om jag kommer ihåg att jag har köpt nya spislock, när det är dags att plocka bort dom med tomtar på nästa helg.
5 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Språkförbistring.

Jag har tre snabbknappar på min telefon. Ja, det går att lägga in fler tror jag, men A, B och C är tre fristående knappar, som enbart används till det. Det säger en del om mig att en av dom går till Amigo. Att beställa mat är helt klart det jag oftast använder telefonen till. Sedan passar det ju väldigt bra att knappen som det står A på går till Amigo. När jag under jullovet beställde från Baroness några gånger blev det lika logiskt att lägga in deras nummer under B. Nu funderar jag som bäst på om vi har något matställe i Nybro som börjar på C. Mitt stora problem när jag ringer och beställer är att det är invandrare som har krogarna, och att jag har grymt svårt att förstå vad dom säger. Det blir väl snäppet värre i telefonen också. Jag har samma problem med en kollega i sågverket. På kommunikationsradion hör jag sällan vad han säger, men talas vi vid direkt går det bättre. Det kanske hänger ihop med att jag behöver "se vad folk säger". Jag tycker det blir mycket svårare om jag inte ser munnen på den som talar. Förra lördagen blev det ganska förvirrat när killen på Baroness skulle förklara för mig att dom inte öppnade förrän vid tolv. Idag var det någon annan som svarade, men det gick precis lika dåligt. Det var något med brödet, men jag hörde inte vilka alternativen var. När vi träffades visade det sig att det var fullkorn eller vanligt. Ingen har frågat om det innan, så nu lär hans kollega få en avhyvling för det. Maten var hur som helst lika god som vanligt. Att flytta till Värmland, Gotland eller någon annanstans där dom talar utpräglad dialekt är väl inte att tänka på för mig. Då lär jag inte förstå vad en enda människa säger.
4 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Datorn.

På sistone har det kommit upp en ruta på min datorskärm mellan varven, där jag erbjuds Windows 8,1 utan kostnad. Den enda anledningen till att jag inte nappar är att det har tagit mig nio månader att få ordning på den delen av mitt liv, sedan jag bytte dator. Det är gott om program och annat som inte fungerar med Windows 8. Jag älskar verkligen det operativsystemet, men hade jag vetat hur mycket jag skulle bli tvungen att välja bort hade jag nog nöjt mig med sjuan i alla fall. Jag antar att man kan backa i efterhand, men nu har jag löst det mesta. Och inte sjutton tänker jag chansa på en ännu nyare version då, och kanske få nya problem. Firefox var det som började strula senast. Webbsidorna såg inte alls ut som vanligt, och länkar och annat fungerade inte. På Facebook tipsade sidan mig om att aktivera JavaScript, och mycket riktigt var det inaktiverat av någon anledning. Fast problemen kvarstod även efter att jag hade aktiverat det. Jag gav upp tillfälligt och bytte till Internet Explorer. Där fungerade allt som det skulle, till och med flikarna. Jag vill att min startsida kommer upp när jag öppnar en ny flik, men i Firefox hade den funktionen också lagt av. Man trivs ju ändå bäst med den webbläsaren man är van vid, så jag tänkte forska vidare i problemlösningar senare. Under dagen kom jag på att jag kunde testa med systemåterställning, och det löste i vanlig ordning alla problem. Nu ser både webbsidor och flikar ut som dom ska igen. Jag kan till och med se inbäddade videoklipp. Det hade strulat ett bra tag, utan att jag hade lyckats fixa det.

3 Januari 2014  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Vin.

Idag har jag bland annat varit på Bolaget och fyllt på vinförrådet efter nyårsfirandet. Jag brukar bara anteckna vilken typ av vin jag vill ha. Nu hade vi en flaska i tisdags som både jag och svägerskan tyckte var extra god, så jag hade till och med skrivit upp namnet. Det var uppenbarligen fler som gillade den, för båda flaskorna med det namnet var slut. Det fanns en tredje, men det var en lite lyxigare variant i fin kartong. Även om det inte hade varit hela världen att lägga på dom extra kronorna, så vet jag säkert att det inte var precis den jag köpte sist. Jag ska i alla fall lägga till namnet "Masi" bland mina anteckningar, så jag minns det till nästa gång det är dags. Det jag inte har uppskrivet försvinner ganska omgående ur mitt minne. När jag ändå frågade efter det specifika vinet, lät jag flickan som hjälpte mig plocka ut dom två flaskor jag köpte. Återstår att se, eller snarare smaka, hur hon lyckades. Dom hade för övrigt möblerat om i butiken, så jag sprang på rödvinet nästan direkt. Tur för mig. Jag hade blivit aningen snopen om jag hade hunnit bort till den vanliga hyllan, och där stod något helt annat. Tjejen påstod att dom hade möblerat om i september, så jag köper tydligen inte alkohol speciellt ofta. Idag har jag för övrigt träffat två personer som jag aldrig hade sett i verkligheten innan. Christians fru hade jag hört talas om sedan han och jag började jobba ihop för 24 år sedan, men jag har aldrig sprungit på dom tillsammans tidigare. Mias kille hade jag åtminstone sett på kort på Facebook. Nu har jag träffat honom IRL också.
2 Januari 2014  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Nyårsfirande.

2014 firades in enligt alla konstens regler. Strax innan fem igår kväll sammanstrålade jag med bror, svägerska och brorson här utanför. Så traskade vi ner till Linnéasjön och avnjöt fastighetsmäklarnas stora fyrverkeri. Det kändes verkligen extra påkostat i år. Någon trodde det berodde på att dom största raketerna ska bli förbjudna. Jag har för mig att det bara gäller privatpersoner, och många av dom tror jag inte kommer att bry sig om vilket. Vill man brukar även det som är förbjudet gå att få tag i på Internet. Hemma igen blev det snittar till välkomstdrinken, fläskfilé till supén och till dessert toscatårta. Vi umgicks och spelade till och med lite frågespel, även om tillverkarnas kompetens ifrågasattes. Det känns alltid bättre att kunna skylla på dåliga frågor, när man inte kan svaren. För egen del vann jag första spelomgången, medan jag i den andra låg sist, när vi gav upp. Ömsom vin, ömsom vatten... Vid midnatt stod vi på balkongen och beundrade brännandet av pengar. Det var så pass mulet och disigt väder, att man hörde mer än man såg. Dom största och tjusigaste raketerna syntes i alla fall, och vi såg flera thailyktor segla förbi. Idag har diskmaskinen och jag hjälpts åt med att röja. Det blir en del glas även om vi inte är så många, när man vill ha välkomstdrink, nyårsskål och vin eller annat däremellan.
1 Januari 2014  | Länk | Släkten | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida