HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Oktober (2017)
>>


Värme.

Antingen tålde jag värme bättre förr, eller också dröjde det bara länge innan jag insåg att jag inte tålde det. I mitt barndomshem hade vi ett pyttelitet badrum, och under min uppväxt var det bad som gällde snarare än dusch. Det blev rejält varmt och fullt av ånga i det lilla utrymmet. Visserligen fanns det ett fönster, men det satt precis vid yttertrappan, så det öppnade man inte gärna medan man låg i badet. Det hände i och för sig också en gång att jag raglade ut därifrån och svimmade. Bastu minns jag att vi badade i skolan på högstadiet. Bekanta jag hade i Oskarshamn på nittiotalet skaffade hus med bastu, där jag också var och bastade någon gång. Jag slutade nog inte försöka förrän jag blev dålig av värmen i bastun vid Kährs dåvarande gym för många år sedan. En gång svimmade jag av värmen på jobbet också. Det var medan jag jobbade på Nordchoklad. Jag stod och plockade körsbär i praliner. Förutom värmen var det kladdigt och luktade sprit. Mitt enda bestående minne av Charlotte är hur hon försökte lyfta upp mig och ropade att jag hade svimmat. Några år senare hörde jag att hon hade omkommit i en arbetsplatsolycka på ett annat företag. Värme har jag fortfarande svårt för, även om jag har blivit mera frusen med åren.
31 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Bullens och utskrift.

Jag gillar Bullens pilsnerkorv. Dels är det gott, och så är den ju så enkel att alltid ha hemma, eftersom det är en konservburk. Det brukar vara åtta korvar i varje, men sist var det faktiskt nio. Så länge dom räknar fel åt det hållet är det helt okej med mig. Jag brukar dela burken på två gånger, och tre av dom där små korvarna känns lite snålt. Inte vet jag hur det ser ut i deras fabrik. Om det är en maskin som fyller burkarna eller det är någon typ av manuellt arbete. För trettio år sedan, när jag jobbade på Nordchoklad, packade vi flerpack med klubbor för hand. Fort skulle det förstås gå. Jag minns fortfarande ett brev dom hade fått från en besviken kund. Ett barnkalas hade blivit förstört, när det var en klubba mindre än utlovat i en påse.

Jag skulle skriva ut en bild från datorn, och blev lite snopen när papperet var lika vitt när det kom ut igen. Jag lägger alltid över bilden i Word och skriver ut därifrån, eftersom jag tycker det är det enklaste sättet att se formatet. Nu hade jag bara öppnat Word och tryckt på utskrift, utan att klistra in någon bild. Ett tomt Word-dokument lämnar ju inga större spår efter sig på papperet.
30 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Simone.

"Länet stod still" är den stora rubriken på framsidan av min morgontidning efter stormen Simone. Själv märkte jag inte speciellt mycket av den. Det regnade när jag cyklade till jobbet igår och blåste när jag skulle hem igen. Jag hade inte motvind, annars hade det väl varit lite jobbigt. Skogsdungen på baksidan av huset förde ett himla liv när jag kom hem, men alla träd ser ut att stå kvar. Det är väl värre för träd som står för sig själva kanske. På framsidan fanns det från början två tallar, men den ena blåste omkull för många år sedan. Man får vara glad att den inte föll in mot huset. I sågverket jobbade vi på som vanligt, utan att märka av vädret. Möjligen kan jag tänka mig att ölänningarna kom hem lite senare än vanligt. Vi slutade vid elva, och Ölandsbron verkar ha varit avstängd till framåt midnatt. Min bästa nyhetskanal när det gällde stormen var i vanlig ordning Facebook. Igår kunde man läsa om vilka som inte hade tagit sig hem, vilka som hade strömavbrott och så vidare. Idag läggs det ut bilder på nerblåsta träd. Förr samlades man väl vid handelsboden eller på kyrkbacken och fick höra senaste nytt. Numera samlas vi på Facebook. Det har dessutom betydligt större upptagningsområde.
29 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Poesi.

"Låt mig sitta i ditt minne, på en liten liten pinne, om du ingen pinne har, låt mig ändå sitta kvar" var en mycket vanlig poesivers när jag var barn. I min poesibok har Gun skrivit den. Pinnen var nog i kortaste laget, för jag kan inte säga att jag minns henne direkt. Jag känner mest bara igen namnet, och tror att hennes bror var kompis med en av mina bröder. Mina sysslingars mamma har diktat alldeles själv. "Eva är en käck jänta, nu jag tänker pränta, hon på cykel kommer och far, och många vänner har, Eva lilla hur är det fatt, tänker du ligga i stugan inatt, det regnar och åskan går, tror knappt du sova får". Jag tror det var en lekstuga dom hade på tomten, där vi sov den natten. Vi var mycket för att sova över hos varann i min barndom, och att sova någon annanstans än inne i boningshuset i en säng var förstås extra spännande. Mamman ifråga dog för närmare trettio år sedan. Märkligt nog kan jag fortfarande både se henne framför mig och minnas hennes röst, fast det är så länge sedan och jag inte ens har något kort på henne. Hon blev inte mycket äldre än vad jag är nu. Maken lever fortfarande, och är omgift. Iris skrev: "Hit till världen kom en gång, liten baby tre tum lång, skrek hon gjorde bu bu bu, vem var det jo det var du". Hon har dessutom ritat en liten gubbe, som jag antar ska föreställa en bebis. Av henne minns jag inte så mycket mer än i vilket hus hon bodde.
28 Oktober 2013  | Länk | Mitt poesialbum. | 0 kommentar
Tjugosjunde oktober.

Jag har nog varit ute och dansat på dom flesta datum någon gång under åren. Den tjugosjunde oktober utgör inget undantag. 1976 var det onsdagsdans på Sandra dansrestaurang som gällde. Leif Bloms spelade. Det bandet lades ner för nästan tjugo år sedan. Tre år senare var jag på Sandra igen, men denna gång en lördag. Annars var det faktiskt med samma människor. 1986 hade jag fortfarande bil och kunde göra spontana utflykter. Då körde jag upp till Forum i Oskarshamn på kultis en måndagskväll. Något jag slutade med ännu tidigare än dansen var att gå på bio. På åttiotalet var jag faktiskt på bio ett par gånger just denna kväll. 1984 med bror och svägerska och såg "Polisskolan". 1985 med min andra bror på något jag i dagboken kallar "karatebio". Jag misstänker att det kan ha varit någon typ av karatefilm, även om jag inte minns att jag någonsin har sett någon sån. Däremot minns jag att vi såg "Matrix" en gång när jag hälsade på honom i Bollnäs, så jag antar att han gillar sånt. 1988 var Sara och Arne hemma hos mig. Då bodde vi allihop i Oskarshamn och hade nära. Det blev inte så ofta sedan jag hade flyttat till Nybro, och nu är båda borta. 1990 hade jag min svägerskas systerdotter här. Hon var åtta år då, så alla kan räkna ut hur gammal hon är nu.
27 Oktober 2013  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Morgontidningen och nytt paraply.

En av tidningsrubrikerna från mina gamla hemtrakter på Öland var: "1000 kronor stulna från gårdsbutik". Bönderna har i många år haft små obemannade bodar ute vid bygatan, där dom säljer grönsaker och annat. Där står ett skrin som man lämnar betalningen i. Jag har förundrats över att folk är så pass ärliga så man kan ha det så, men nu fungerar det tydligen inte ens på landet längre. Det var dessutom andra gången som samma gårdsbutik utsattes för kassastöld. Jag antar ändå att skrinet var fastlåst på något vis, för det står att det var uppbrutet. Annars borde det väl ha varit smidigare att ta med sig hela skrinet och bryta upp det någon annanstans i lugn och ro. Så har jag alltid trott att dom tömde sina skrin ofta, så det inte låg några större summor i dom, men det här innehöll tydligen nästan en tusenlapp. Å andra sidan brukar folk ha väldigt mycket kontanter i sina plånböcker också, om dom blir stulna. Åtminstone enligt polisanmälan.

Idag har jag investerat i ett nytt paraply. Det är så smidigt att ha ett hopfällbart liggande i ryggsäcken, när vädret överraskar en. Vitsen är att det ska vara så litet som möjligt, men nu var jag nära att ta fel. Det fanns nämligen dom som var runt trettio centimeter långa hopfällda och dom som bara var drygt tjugo. Det var, som sagt, det där med att det ska ligga i ryggsäcken utan att märkas, så jag skulle ha det kortaste. Annars har jag väl en känsla av att en av anledningarna till att det gamla känns lite skruttigt, är att man får knöla ihop det mer ju mindre plats det ska ta. Och så det där med att det alltid blåser när man har det uppfällt förstås.
26 Oktober 2013  | Länk | Media | 0 kommentar
Fredag.

Idag var det dags att tatuera den andra armen, så jag studsade (nåja) ur sängen vid åtta i morse. När jag kom ur duschen plingade det till i telefonen av ett mess. Jag var rädd att det var tatuerarkillen som ville lämna återbud, så jag blev glad att han bara var försenad. Han skulle till veterinären med hunden, så vi fick flytta fram min tid en halvtimme. Han har berättat att han jobbar inom äldrevården, och att han åker bräda mellan vårdtagarna. På vägen till hans studio mötte jag en skäggig kille på bräda, och visst var det han. Det var förstås jag som var ute i god tid. Han skulle iväg och se om han fick tag i en laddare till sin dator. Medan jag stod och väntade på honom fick jag nästan en känsla av déjà vu. När jag var yngre ägnade jag mycket tid åt att vänta på karlar. När han kom visade det sig inte bara att han inte hade fått tag i någon laddare. Den var dessutom nödvändig för att det skulle bli någon tatuering idag. Doff data hade han inte tänkt på. Han tog en sväng dit också, medan jag satt och väntade, men fick inte tag i någon där heller. Jag hoppas att det han gör i datorn innan han börjar tatuera verkligen är något han måste göra just då. Annars tycker man väl att han kunde förbereda det innan, så han inte är så grymt beroende av att allt fungerar precis när vi ses. Nu bokade vi en ny tid nästa fredag.
25 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Datingprogram.

Jag är barnsligt förtjust i olika datingprogram, och ser bland annat på "Ensam mamma söker". I år är det en tjej från Öland med, som har en egen blomsteraffär. Jag kan inte sluta tro att hon har gjort världens pr-cup. Det lär ju knappast vara dåligt för affärerna att hon är med i tv, med tanke på hur nyfikna folk är. Jag brukar tänka ungefär samma sak om alla som inte hittar kärleken under serien. Det blir ju en kontaktannons med grymt stort genomslag. Jag misstänker starkt att ingen av dom som medverkar där eller i "Bonde söker fru" är singel speciellt länge efteråt.

Jag är ju grymt fascinerad av hur Internetreklamen följer vad man har sökt efter på nätet. När jag började få upp förslag om att köpa Astrid Lindgrens böcker tyckte jag att det var mer långsökt än vanligt. Någon sån sida hade jag inte ens varit inne på. Jag hade bara googlat fram en bild, som jag hade använt i min blogg.
24 Oktober 2013  | Länk | Media | 0 kommentar
Fotoalmanacka.

Jag antar att jag kan skriva om julklappen till bror och svägerska utan att avslöja mer än dom redan vet. Jag tror dom har fått samma sak i minst tjugo år, så dom har nog slutat hoppas på någon typ av omväxling. Jag beställer en fotoalmanacka till dom varje år, och det gör jag så fort reklamen kommer ut på hösten. I år innebar det att dom inte hade hunnit upptäcka en bugg i sin programvara. Man fick rätt bilder, men i själva almanackan återkom juli två gånger. Ena gången hade den månaden ersatt juni. Jag tyckte det var en himla tur att jag upptäckte det, och inte dom som fick den. Man kan väl i och för sig hoppas att dom hörde av sig till alla som hade beställt när dom upptäckte det på förlaget, men hur det var med den saken får vi aldrig veta. När det var fixat var det i alla fall bara att gå in och göra om beställningen, så fick man en ny kalender utan några kostnader. För mig betyder det att jag också kommer att ha brorsans familj på köksväggen nästa år. Själva almanacksdelen tittar jag inte så mycket på där ute, att det spelar någon roll att en månad är fel. Det passade perfekt, eftersom jag har haft en dansbandskalender från tidningen "Får jag lov" i år. Den prenumerationen har jag sagt upp.
23 Oktober 2013  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Kuponger.

Tanken var att jag skulle komma ihåg kupongen för storköpsrabatt från Kvantum innan jag cyklade dit och handlade i helgen. Den brukar inte gälla speciellt länge, så när jag hittade den i söndags kväll trodde jag det var för sent. Nu är sista datumet nästa söndag, så jag bör hinna i alla fall. Den och bonuschecken kommer ungefär samtidigt, och jag har någon idé om att man tjänar mer på att använda dom vid olika köptillfällen. Det blir till att skriva upp dom på två olika shoppinglistor, för annars kommer jag inte ihåg dom alls. Jag vill minnas att dom slutade helt med kuponger ett tag, så jag vet inte riktigt varför dom har börjat igen. När jag nu får dom tycker jag det är synd att inte använda dom. Annars har jag till exempel aldrig dragit Ica-kortet i automaten vid entrén, för att kolla mina rabatter. Hyfsat många verkar jag få ändå. Min totala rabatt hittills i år har varit 481 kronor läser jag på kontoutdraget. Det får man väl vara nöjd med. Det intressantaste på den lappen var annars rabatt på något som enligt texten gällde "rakvård man". På bilden var det rakhyvlar som hette "twin lady".
22 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Arbetskamrater och dansbandstidning.

Det är mörkt när jag går hem från jobbet om kvällarna, och svårt att se vilka som kommer från fabriken vid samma tid. I fredags kom det en tjej som var väldigt lik en jag har jobbat ihop med, men jag visste att hon jobbar på ett annat ställe numera. Man vill ju inte vara snorkig, så efter några steg vände jag på huvudet igen, och visst var det hon. Hon hade sagt upp sig från det andra stället, där hon var visstidsanställd, när hon fick en tillsvidareanställning på Kährs. Det var ett bra tag sedan vi sågs senast. Medan vi stod och pratade anslöt sig en flicka som jag inte hade sett på mer än ett år, så vi stod och surrade bra länge innan vi kom iväg.

Redaktionen för dansbandstidningen "Får jag lov" gör vad dom kan för att locka tillbaka prenumeranter som har tröttnat. En liten tjej ringde och erbjöd mig något som jag antar var ett bättre pris. Så skulle jag få en dansbandsskiva och kalendern som följer med tidningen varje år. Skivan var det enda som lockade lite, och då lär det bli billigare att gå och köpa en skiva. Så jag sa som det var att jag inte vill ha tidningen i alla fall. Däremot nämnde jag aldrig att det hade känts bättre om hon inte hade ringt från ett okänt nummer. Såna svarar jag sällan ens på, fast jag gjorde ett undantag av ren nyfikenhet den här gången.
21 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Tjugonde oktober.

1976 inföll den tjugonde oktober på en onsdag, och jag var på Sandra och dansade. Jag var alltså bara femton, och kan än idag vara lite fascinerad över att mina föräldrar lät mig vara ute halva natten före en skoldag. Det var för övrigt Thor-Erics som spelade denna kväll. Sångare i det sedan länge nerlagda dansbandet var en inte helt okänd Nick Borgen. Min klasskompis var förälskad i honom. Jag har ett klart synminne från ett tillfälle när hon satt på scenen och han satte sig bredvid henne och sjöng. Man skulle förstås ha haft en kamera tillhands, och kunnat föreviga det. Tre år senare var jag myndig och hade dessutom körkort, så då var det jag som körde till Sandra. Då var det en lördagskväll, och man körde nonstop till Kitts och Nonnes. Dom två orkestrarna finns inte heller längre. 1982 var jag denna kväll hemma hos en kompis och gosade med hennes lilla dotter. Det bör innebära att barnet ifråga är över trettio vid det här laget. 1985 sa hälsotrenden att fasta skulle vara bra. Mitt under en fasteperiod var jag med en kompis och hämtade pizza. Jag minns fortfarande hur plågsamt det var att sitta med en varm pizza i knät när man själv inte fick äta alls. För 25 år sedan pratade jag i drygt två timmar med Peter i Göteborg. Denne Peter är däremot helt raderad ur mitt minne. Var det någon hemifrån som var på besök i Göteborg, eller någon som bodde där som jag hade fått kontakt med på något vis? Att jag minns pizzan bättre säger väl en del om vägen till mitt hjärta.
20 Oktober 2013  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Fredagen.

Gårdagen började riktigt intensivt. Jag steg upp vid åtta, något som inte har hänt många gånger det senaste året. Vid nio cyklade jag genom hela Nybro ut till ett område som jag aldrig hade besökt tidigare, fast jag har bott här i 23 år. För säkerhets skull hade jag en karta i plånboken, men jag hade läst in mig så bra på den att jag hittade hem till min massör på första försöket. Därifrån fortsatte jag till tatueraren. När jag cyklade hemifrån på morgonen tänkte jag att det borde bli varmare framåt dagen, men jag tog ändå vinterjackan till slut. Det var jag glad för efter några timmar i tatueringsstolen. Frusen blev jag av att sitta stilla med bara ett linne på överkroppen. Sedan blir man tydligen lite frossig av behandlingen i sig. Jag hade inte nog med kontanter, så jag cyklade till bankomaten vid Kvantum, medan han hämtade fru och hund för vidare transport till veterinären. Jag har haft Visa-kort i flera år, men det var ändå första gången jag använde det i bankomaten. Dom tar ut en uttagsavgift som känns onödig att kosta på mig, när jag inte behöver extra mycket pengar som nu. Idag har jag gjort det för andra gången, för att vara redo när killen hör av sig om nästa tatuering. Vi stämde träff utanför Kvantum igår, för att han skulle få sina pengar. Medan jag väntade dök det upp ett par som jag träffade var och varannan vecka på den tiden jag var ute och dansade. Jag har tydligen åldrats lika mycket som alla andra på femton år, för dom kände först inte igen mig.
19 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tatuering.

Under många år trodde jag inte att det fanns en enda tatuerare i Nybro, och alla vet ju hur ofta jag masar mig iväg till Kalmar. Nu har jag hittat tre stycken. Jag har försökt ringa ett par av dom, utan att få svar. Men den ene messade mig samma kväll, och undrade vad saken gällde, och då fick jag tag i honom. Huvudprojektet var att försöka göra någonting över min gamla tatuering. Den är i minsta laget, och både det och tidens tand har gjort att den börjar bli mosig och otydlig. Flera personer har trott att den lille mannen i själva verket var en kuk med hatt. Förutom problemet med att hitta en tatuerare var det ju det här med att komma på ett motiv jag verkligen ville ha. Jag bestämde mig för att välja något som gjorde att jag kunde ta det som en komplimang när någon sa att tatueringen var ful. Gollum är definitivt så ful att han är söt. Tidigare har jag resonerat som en kollega, som ville ha en sida ren från tatueringar och piercing. Nu har jag börjat tänka på jämvikt istället, så det får bli en på andra armen också så småningom. Nu hade jag sån tur, så mellan söndagens träff och dagens hade jag kommit på att min stora kärlek är tämligen ful han också. Så över ku... förlåt gubben på vänsterarmen kommer Grinchen att hamna.

18 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Broderi.

Jag tänker på Carina, min arbetskamrat som dog ifjol, när jag broderar eller tittar på mina broderade tavlor på väggarna. Ganska ofta med andra ord. Det blir alltid något fel någonstans när jag broderar, och min mamma sa att det är ju bara jag som vet. Det brukar jag trösta mig med, men Carina ansåg att man måste pilla upp det igen, just för att man själv alltid kommer att tänka på det. Jag försökte någon gång efter att hon hade sagt det, men när jag väl hade gjort någonting fel lyckades jag inte få det rätt andra gången heller. Jag utgår från att man ser vad mina tavlor föreställer ändå, och att ingen mer än jag ser felen. Den som har ritat mönstret kunde ju lika gärna ha gjort ett par kryss åt andra hållet. Det är lite som med min matta i vardagsrummet. Jag fick den för halva priset, eftersom det var andrasortering. Matthandlaren fick visa mig vad som troligen var felet. Jag hade inte sett det innan, och jag tänker aldrig på det nu fast jag vet om det. På broderiet jag håller på med nu är det extra lätt att göra fel. Mönstret sitter som i en bok och är i fyra delar. Eftersom det är mest lätthanterligt så har jag låtit det sitta kvar där, men det är extremt lätt att det blir fel i skarvarna mellan dom olika delarna. Det bästa hade förmodligen varit att riva ut och tejpa ihop delarna, men ett stort mönster är så himla besvärligt att ha med att göra.
17 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Dusch och datortext.

En bit på ryggen kan jag aldrig tvätta när jag duschar. Jag når helt enkelt inte dit. Jag har sett någon typ av ryggtvättare med två handtag i en katalog. Man kanske borde skaffa en sån. I mitt föräldrahem fanns det en lång borste till ryggen, men att skaffa mig en sån själv har jag faktiskt aldrig tänkt på. Och har nu den där fläcken på ryggen klarat sig utan tvål i alla dessa år kan det kanske kvitta under dom som är kvar också. Åtminstone tills man blir så gammal och/eller beroende så man får hjälp med duschen. Fast då blir det väl i gengäld inte varje dag, som nu.

Plötsligt utgick texten från högerkanten , när jag skrev på datorn. Inte så illa som en gång när jag hade virus. Då skrev den baklänges. Det var dessutom på Internet, där jag inte kunde ändra någonting. Nu gällde det Word, och jag misstänkte att det kunde vara någon inställning, och att den kunde ta tid att hitta. Nu gick det extremt snabbt, eftersom jag nästan genast fick ögonen på justeringsknapparna. Att det var så enkelt slog mig inte förrän jag såg att den stod på högerjusterat. Jag använder aldrig vare sig den eller den som justerar i båda sidorna. Jag kör antingen med vänsterjusterad eller centrerad text.
16 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Telefonsvarare.

Fördelen med mobiltelefonen är att telefonsvararen så att säga är inbyggd. Det slår mig att det kanske finns någon liknande tjänst för fast telefoni, men jag har i alla tider haft en egen svarare bredvid telefonen. Vissa har avskytt den, men den har varit väldigt praktisk när folk har haft vett att lämna ett meddelande. Här finns ju ingen annan som kan svara, även om jag bara står i duschen. På mobilen har det åtminstone inte ännu hänt många gånger att jag har haft meddelanden att hämta. Ett par gånger har det bara hörts sorl i bakgrunden, när jag har ringt upp för att kolla av det. Jag antar att det är telefonförsäljare som sitter i öppna kontorslandskap. Men hur det kommer sig att dom håller linjen öppen en stund efter att ha fått mitt meddelande om att jag inte kan svara förstår jag inte riktigt. Extra intressant blev det när meddelandet var från deras automatröst, som ville ha ett utlåtande om samtalet jag precis hade haft med deras säljare. Dom frågar alltså mig, som inte är där, hur jag upplevde ett samtal, som jag inte har haft.
15 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Nöjd.

Jag tror det var när minimjölken blev ekologisk på Kvantum som skruvkorkarna försvann. Jag avskydde verkligen att behöva veckla upp paketen igen, men uppenbarligen vänjer man sig vid allt. Jag vande mig så pass att jag inte upptäckte förrän jag skulle öppna ett av dom idag att det var skruvkork på det. Då fick jag en känsla av att någonting hade känts lite annorlunda när jag ställde upp dom på kassabandet igår, men då fattade jag aldrig ens vad det var. Gissa om jag är nöjd. Något annat jag inte gillade när det försvann var e-fakturorna från Bredbandsbolaget. När det plötsligt dök upp en pappersfaktura igen insåg jag till fullo hur skönt det hade varit att slippa dom. Numera har jag ju en snabb och smidig kontakt med dom via meddelandefunktionen på Facebook, så jag frågade direkt om någonting kunde ha blivit fel när jag sa upp telefonin. Nog hade det med telefonin att göra, men det var inget fel. E-fakturan stod på kontonumret för telefonin. Nu blev jag tvungen att säga upp den och ansöka om en ny för bredbandet. Jag tyckte det var högst märkligt, med tanke på att båda sakerna fanns på samma fakturor, men nu är det gjort. Så kan man undra hur dom som inte har Facebook får kontakt med Bredbandsbolaget. Jag tyckte det var riktigt struligt, innan jag hittade den vägen.
14 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Trettonde oktober.

1975 gick jag i åttan och hade foto i Fritt valt arbete. Jag tror det finns något liknande numera, men att det har bytt namn genom åren. Vi var av någon anledning uppe i sockerfabriken och kollade. Jag minns fortfarande hur varmt det var där folk jobbade. Ingen arbetsmiljö man önskade sig direkt. Nu är produktionen nerlagd sedan flera år. Några gånger genom åren har jag varit ute och dansat den trettonde oktober. 1976 fast det var en onsdag. Det var onsdagsdanser på Sandra dansrestaurang på den tiden, och hur man orkade upp dagen efter har jag ingen aning om. Eller samma dag då, eftersom man bara hann sova tre, fyra timmar framåt morgonen. Jag tror dessutom att det var arton års åldersgräns, och jag var bara femton. Just den här kvällen spelade för övrigt Lasse Stefanz, så det är tydligt att man satsade rejält även på onsdagarna. 1984 var jag i Hyttan i Alsterbro. Då var den trettonde faktiskt en lördag. Mina favoriter Profilerna från Mönsterås spelade. Det bör ha varit en orkester till, för där fanns det två scener, och man körde nonstop. 1996 var jag på Sandra igen, så där har jag tydligen tillbringat tjugo år av mitt liv från och till. Då var det söndagsdans lite tidigare på kvällen. 1979 var jag sambo, och denna kväll hade vi besök av goda vänner. 1980 bodde jag i Kalmar, och träffade ett par som jag umgicks regelbundet med. Det var likadant 1988 när jag bodde i Oskarshamn, förutom att paret var ett annat.
13 Oktober 2013  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Dagens cykeltur.

Jag gav brorsdottern ett armband i födelsedagspresent. Eftersom jag själv inte använder sånt var jag inte tillräckligt misstänksam för att kolla längden. Jag tog för givet att ett armband räcker runt en handled, men så var det nödvändigtvis inte. Åtminstone inte mer än nätt och jämnt, och tanken var inte att det skulle sitta åt. Idag har jag varit inne och bytt till ett längre. Det blev en annan modell, så vi får höra vad hon tycker när vi ses härnäst. Jag hade ett ännu yngre smakråd den här gången, men vi lyckades ändå hitta något som jag också gillade. I nästa butik gick det sämre. Jag kallar den fortfarande för Carlssons, men jag tror inte ens att den heter så numera. Gott om prylar till hushållet har dom i alla fall. Hushållsrullehållaren jag köpte i lördags är så stor och bastant, att knivblocket som står på samma bänk ser lite ynkligt ut bredvid. Där jag kollade idag hade dom en variant som jag misstänker var betydligt större. Det var dessutom ett enda stort håll med borstar i, så man kunde sätta dit vilken storlek på knivar man ville. Det enda som störde mig var att den var röd. Så hade dom såna man sätter på väggen, där knivarna hålls fast med en magnet. Det verkar vettigt, men jag lär inte lyckas få upp den. Jag skulle antagligen ha kollat efter det också på Clas Ohlson, men då slog mig inte ens tanken. Så har den tillfälliga godisaffären öppnat i tre veckor igen. Jag tänkte att nu hinner jag dit ett par gånger till, så jag behöver inte ta så mycket. Men finns det enligt reklamen 700 olika sorter, så blir det ju en del, även om man bara tar en av varje.
12 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Poesi.

"Får du en gubbe som inte vet hut, så ta han i kragen och släng honom ut", skrev Mona i min poesibok för 45 år sedan. Hennes egen gubbe verkar ha vetat hut, för dom har varit ihop i bra många år och har en hel hög med barn. Dom köpte ett hyfsat stort hus i våra hemtrakter, men fick ändå bygga ut för att få plats med sin stora familj. Min bästis mamma skrev: "När du blir 99 år, och till din byrålåda går, och där du finner ditt poesi, som många vänner har skrivit i". Så gammal lär jag knappast bli, men det känns hyfsat nostalgiskt redan nu, när jag är drygt halvvägs, med alla små noteringar från människor som sedan länge är försvunna ur mitt liv. Hon som skrev är däremot på god väg, för hon är 85 nu. "Bara en liten bukett av klöver, för den som tur behöver", skrev Ann-Marie. Det är ett namn som jag bara känner igen vagt. Om det är den flickan jag tänker på, så beror det endera på att dom inte bodde i mina trakter under hela uppväxten, eller att hon var yngre än jag. Av någon anledning minns jag dom som var ett par år äldre bättre än dom som var yngre. Ingemo skrev: "Vi ska gå genom lyckans land hand i hand. Du och jag ska ha det så bra." Intressant val av text, men jag antar att den inte var personligt och ordagrant menad. Hon var också yngre än jag, men hon har skrivit ut sitt efternamn, så henne kan jag placera precis. En av hennes äldre bröder gick i min klass.
11 Oktober 2013  | Länk | Mitt poesialbum. | 0 kommentar
Regn.

När jag skulle traska hem från jobbet inatt regnade det. Jag har alltid ett paraply i ryggsäcken för såna tillfällen. Nu hade jag plockat ur det när jag började använda vinterjackan. Det är luva på den, och det skyddar nästan lika bra. Om inte annat är det enklare att fälla upp den än att gå och hålla ett paraply över huvudet. Sedan blev det Brittsommar, och jag fick byta tillbaka till fleecejackan. Däremot kom jag inte ihåg att lägga ner paraplyet i väskan igen. Nåja, ska man bara hem är det ju inte så farligt att bli blöt. En snäll arbetskamrat erbjöd mig skjuts, men eftersom en annan snäll arbetskamrat hade bjudit på godis hela kvällen, kändes det som om jag behövde röra lite på fläsket. Det grämde mig att jag skulle hinna bli så blöt att det rann om både hår och kläder, men den gången hade jag tur med vädret. Jag hann bara över gatan utanför jobbet innan det slutade regna. Sedan började det inte igen förrän jag kom till parkeringen här hemma. Nu har jag redan nobbat ett par bibeltjejer på förmiddagen. Jag hade inte hunnit göra något åt håret sedan jag steg upp, så det syntes nog hur sant det var när jag sa "inte såhär tidigt på dagen".
10 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Hälsoprogram.

Jag ser på "Kan du slå en pensionär?" Där letar man upp människor med dåliga mat- och motionsvanor och så sätter ett par pigga, vältränade pensionärer fart på dom. Man börjar med att göra ett hälsotest på dom som ska medverka. Utifrån det manipulerar man foton på dom, för att visa hur dom kommer att se ut om tjugo år och som pensionärer, om dom inte börjar träna och äta rätt. Alltihop verkar gå ut på att man går upp ett kilo om året ungefär, om man lever som folk gör mest. Själv är jag över femtio, men väger nästan tjugo kilo mindre nu än jag gjorde för tio år sedan, fast jag varken springer, går på gym eller äter grönsaker. Sedan har jag i och för sig nästan lika mycket övervikt kvar, som säkert kräver både träning och nyttig kost för att försvinna, men det är en annan historia. Mycket annat av det dom varnar för är säkert sant, men just när det gäller vikten verkar vardagsmotion och att äta mindre än vad man gör av med fungera hyfsat. Jag förstår förstås upplägget. Det ger ju klart bättre skrämseleffekt att se sig själv stor som ett hus än att bara få berättat för sig vilka sjukdomar man bäddar för.
9 Oktober 2013  | Länk | Media | 0 kommentar
Nyheter.

Jag har läst i tidningen att man vill bygga lägenheter ovanför Lindex i centrala Nybro. Det är tydligen kontor nu. Det ena som förundrade mig var storleken på lägenheterna. Tvåorna skulle bli 36 kvadrat. Hur sjutton får man in en tvåa på den ytan? Min är 54, och jag tycker den är minimal. Sedan hamnar lägenheterna, om jag har förstått saken rätt, vägg-i-vägg med en nattklubb. I Kalmar har jag läst många gånger om kollisionen mellan boende och ljudet från uteställen. Det känns som att be om problem.

Demens är en av dom sjukdomar som skrämmer mig mest, och det känns verkligen som om den vore på gång, eftersom jag har så svårt att komma på namn och ord. I söndags höll jag dessutom inte på att kunna betala på Kvantum. När jag skulle slå kortkoden visste jag vilka siffror det var, men inte i vilken ordning dom kom. Till slut kom jag på hur jag brukar tänka för att minnas kombinationen, men det var några svettiga sekunder innan dess.
8 Oktober 2013  | Länk | Media | 0 kommentar
Klädnypor.

Om man vill hårddra det kan man säga att jag var i Jönköping och köpte klädnypor i lördags. Det var såhär att jag hittade så stora, härliga nypor när brorsan och jag var på Clas Ohlson i somras. Jag hade redan en hink full med vanliga klädnypor, men köpte ändå en förpackning, eftersom jag blev förälskad i dom. Faktum var att jag tyckte så mycket om dom att jag ville ha fler. Jag kollade till och med Clas Ohlson på nätet, men där fanns dom inte. Butiken i Kalmar hade dom kvar, men eftersom jag inte har bil kändes till och med den resan övermäktig. I Jönköping tänkte jag tanken, men trodde att det låg lika ocentralt där. Det gjorde den ena butiken, men det fanns en till. Den låg tvärs över gatan från där brorsdottern bodde. Jag hittade inga klädnypor själv, men efter att ha lyckats förklara för ett ungt biträde vad jag menade fick jag tag i dom. För att inte ångra mig igen köpte jag två förpackningar den här gången, så nu är hela min nyphink full av den här typen av klädnypor.
7 Oktober 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Jönköpingstripp.

Igår morse steg jag upp klockan sju. Det har inte hänt många gånger det senaste året, när jag har jobbat fast eftermiddag. Halv nio hämtade bror, svägerska och brorson upp mig. Så åkte vi mot Jönköping, för att fira brorsdotterns födelsedag lite i efterskott. Vi stannade och fikade på vägen, på ett litet ställe med suveränt goda mackor och kakor. Framme i Jönköping bar det av mot Sveriges Radio, som är brorsdotterns och hennes sambos arbetsplats. Där var det öppet hus, och det var populärt. Man släppte in grupper om tjugo, som guiderna tog hand om, men vi fick köa en bra stund innan vi kom in. Brorsdottern sände radio, så vi gick en runda på stan efteråt, medan hon jobbade klart. Jag till och med shoppade lite inne på Clas Ohlson. Bland annat en hushållsrullehållare i rostfritt stål. Den såg praktisk ut och var väldigt tung. Återstår att se om jag kan vänja mig vid den och tycka att den är snygg. Födelsedagsmiddagen bestod av Libanesisk mat. Jag tror vi räknade till nio olika rätter. Efteråt blev det fika med marängtårta. Hemma var jag vid halv elva igår kväll, så det blev en lång dag. Då hade ändå resten av gänget några mil kvar, innan dom kom hem. Brorsdottern vet hur svårt det är att få mig att lämna Nybro, så hon var imponerad över att jag hade tagit mig ända till Jönköping. Hon och sambon är mera roade av att resa, så dom ska till Cuba i december. Dit är det ju aningen längre.
6 Oktober 2013  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Facebook.

Jag lägger över mina blogginlägg på Facebook genom att göra en anteckning av dom där. Anteckningsfunktionen uppför sig lite som den vill mellan varven. Det senaste är att om jag kopierar från Word, så blir hela texten i en enda rad, av vilken man alltså bara ser början. Om man nu inte får för sig att publicera den så. Då fortsätter den under sidobaren och så långt att man kan skrolla flera sidors bredd och läsa hela. Jag glömmer mig ibland och gör så ändå, men då är det så vist inrättat så man kan högerklicka och få upp kommandot ångra. Om jag däremot kopierar samma text från min hemsida eller där jag skriver inlägget till den, så blir det som det ska.

På Facebook får man ofta förslag om saker och ting dom tycker att man ska lägga till. Som till exempel skolor. Där blir det intressant eftersom kärt barn har många namn. Några av mina Facebookvänner har gått på Åkrahällskolan, några på Åkrahällskolan i Nybro och ytterligare några på Åkrahäll. Nu är det tämligen ointressanta tips för mig, eftersom jag aldrig har gått på gymnasiet. Och hade jag gjort det hade det troligare blivit i Kalmar än i Nybro, eftersom jag kommer från Öland.
5 Oktober 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Pratat.

Sopnedkasten är fortfarande öppna, och det står tunnor under dom. Antingen har man bara inte hunnit åtgärda dom, eller också har vi någon typ av inlärningsperiod. Jag tog i alla fall snällt med mig min påse ut till sophuset när jag gick till jobbet igår. Jag var så inne i min sophantering att jag först bara vinkade till brevbäraren, fast jag hade ett brev till henne i andra handen. Hon fick själv fråga om hon skulle ta det. Sedan kom vi att tala om det här med sophanteringen. Hon hade frågat lite mer än jag, eftersom hennes gamla mamma bor här i huset. Någon insamling av glas och annat fanns det inte plats för, fast vi räknade till åtta olika kärl där inne. Så många ska tydligen behövas enbart till våra soppåsar. Det finns ett kärl för papper, men det hade hamnat utomhus nu av utrymmesskäl. Det låter väl inte alltför praktiskt när snön kommer. Så ska locken på behållarna fästas upp på något vis, eftersom folk tydligen inte orkar lyfta på dom. Det enda resultat jag kan tänka mig av det är att det kommer att lukta ännu värre i sophuset än det redan gör. Jag hann ett kvarter hemifrån innan jag blev stående och pratade nästa gång. Då var det en ung kvinna, som vevade ner rutan på bilen hon körde och frågade om vägen. Jag trodde först det var en nunna, men antagligen var hon muslim, fast hon hade valt färgerna svart och vitt på det hon hade runt huvudet.
4 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tandläkarbesök.

Igår hade jag tid hos tandläkaren vid halv tolv. Jag tyckte först att det var en dum tid, men insåg sedan att då kunde jag fortsätta direkt till jobbet efteråt. Jag åt innan, fast det blev tidigt, och det visade sig vara en bra idé. Hon lagade nämligen med ett material som behövde härda någon timme innan jag fick tugga med tanden. För tillfället funderar jag på att gå över till flytande föda. En nylagad tand är man ju alltid extra rädd om, och den vi lagade på andra sidan vågar jag inte riktigt tugga med. Det var för övrigt tur att det var till vänster det skulle lagas den här gången. Vid den andra mungipan har jag ett munsår, och det hade inte varit ett dugg skönt om hon skulle ha slitit och dragit där. Nu är min tandläkare så omtänksam att hon till och med var orolig att det skulle göra ont för att hon måste ta lite stöd på den sidan. Det enda som kan vara jobbigt i den vägen är om läppen hamnar mellan tänderna och hennes hand, så den brukar jag försöka dra tillbaka. Annars är det väl fler munsår att vänta. Jag har funderat mycket på varför man väljer ett jobb där man ska rota i käften på folk hela dagarna. Nu hade dom en lärling där, så jag passade på att fråga henne. Förutom dom personliga skäl hon angav har jag hört att lönen är helt okej. Min tandläkare är ingen man stressar upp, så jag gick därifrån när klockan närmade sig halv två, fast hon skulle ha haft nästa patient tio över ett. För mig var det helt perfekt, för då kom jag till jobbet vid samma tid som vanligt.
3 Oktober 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Datorstrul.

Det värsta som kan strula med datorn är Internet, eftersom jag då inte kan googla fram någon lösning på problemet. Annars finns det alltid hjälpsamma människor därute i cyberrymden. Det finns ett par olika skitsidor, som nästlar sig in i datorn, ändrar startsidan och ställer till allmän oreda. Jag har lyckats rätta till det hjälpligt innan, men senaste gången det hände hittade jag en riktig guldsida. Där hade någon lagt upp ett program i fem steg om hur man fick bort alltihop, så nu hoppas jag att jag klarar mig ett tag. Ett annat problem var Internet Explorer, som inte ville vara med längre. Den började leta efter Internet när jag öppnade den, men hittade aldrig ut. Det innebar dessutom att jag inte kunde avinstallera ett annat program, som tydligen använde Explorer för att kommunicera. Jag använder mest Firefox, men när någonting strular kan det vara bra att ha en annan webbläsare i reserv. Nu fick jag till slut veta att det fanns ett kommando som återställde Explorer bland Internetalternativen. Det har säkert funnits där även i tidigare versioner, och det skulle inte förvåna mig om jag har sett det utan att fatta vad det skulle vara bra för. Det gör jag nu. Plötsligt fungerar Explorer som det ska igen.
2 Oktober 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
TV.

I datingprogrammen på tv får man väl en lite bättre bild av människorna än i en vanlig kontaktannons, men det är hyfsat lätt att lura sig där också. I "Bonde söker fru" var det en kille som hade keps på sig i det första programmet. När han hade tagit av sig den i nästa visade det sig att huvudet var helt kalt. Att man ser väldigt olika ut med och utan hår vet dom flesta, och en keps gav ungefär samma effekt. Jag skrattade gott när Linda Lindorff undrade om han hade skaffat mustasch. Den var gammal, men hon såg ju att någonting var annorlunda. På TV 4 har dom för övrigt hallåorna kvar. Jag spelar in allting jag tittar på, så jag spolar ändå bara förbi dom. Annars stör det mig mest hur fruktansvärt fult klädda dom brukar vara. Jag antar att det är någon stylist som inte har samma smak som jag. Det närmaste en sån jag kommer är Ann-Sofi i Butik Julia, där jag köper merparten av mina kläder. Vi brukar diskutera om dom är "jag" eller inte. Jag vet att det var stora diskussioner när hallåorna försvann ur Public service-tv, men jag saknar dom alltså inte ett dugg.
1 Oktober 2013  | Länk | Media | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida