HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
December (2019)
>>


Omröstning.

Igår var jag då och hämtade min cykel hos reparatören igen. Den här gången hade han hittat en metallbit, som han hävdade att dom omöjligt kunde ha missat förra gången. Man får väl tro honom, eftersom cykeln faktiskt var okej i ett par veckor. Han påstod att många kommer in med just metallbitar i däcken nu. Man kan undra var vi "hittar" dom. Och varför jag tar dom med bakdäcket varje gång. Fast det kanske blir tyngre belastning där, så det är därför dom tränger in. Det är bara att hålla tummarna för att den håller ett tag nu. Annars börjar cykelreparatören snart tro att det är honom jag vill träffa, som jag ränner där. Det känns onekligen lite skumt med två gånger på två veckor, när den första slangen hade hållit i två år. På jobbet kom det ut en lista med julledighet. Jag behöver bara ta mina tre sista semesterdagar för att vara ledig i sjutton dagar. Som jag har längtat och längtar! Så hade vi medlemsmöte med facket. Dom hade tagit till en stor lokal, men bara ställt dit trettio stolar, så halva styrkan fick stå eller sitta på golvet. Vi skulle ha omröstning för att se om vi stod bakom ett nytt förslag till avtal om produktionsstoppstid, som facket skulle förhandla om. När det förra avtalet röstades igenom var jag sjuk. Då hade jag tänkt rösta nej, men mina arbetskamrater sa ja. Den här gången har det låtit som om ingen ville ha det mer. Vi får väl se hur dom röstade. Förut har man som enda alternativ fått ta tjänstledigt, om man inte ville låna timmar. Jag har trott att det var på väg mot att alla måste låna, men nu var förslaget istället att man skulle få ta vilken typ av ledighet som helst. Man hotade med att åttio personer måste varslas, om avtalet inte gick igenom. Så mutade man med att samma tvåskiftstider som vi har i sågverket kunde genomföras i hela fabriken, om dom fick som dom ville. Det innebär en halvtimme längre kvällar, men i gengäld inga tiotimmars skift på fredagar. Fast det kom genast en reservation om att det kanske inte gick att genomföra överallt.
30 November 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Klimatsmart.

Det intressantaste cykelreparatören berättade för mig igår, var att dom får in många cyklar som det inte alls är punktering på. Folk kollar inte om det går att pumpa cykeln, och märker inte att den bara är luftad. Jag tycker det låter ungefär som att lämna in bilen på verkstad utan att kolla om det är bensinen som är slut.

Jag tittar aldrig på reklam på tv, men ibland hör jag dom på datorn. Jag tittar alltså inte på det där heller, men kan höra ljudet medan jag sysslar med något i en annan flik. En som stör mig rejält handlar om en familj som utmanade sig själva att bli klimatsmarta. Dom bytte två bensinbilar mot en elbil, ett sjuttiotalshus mot ett klimatsmart hus och lärde sig att äta klimatsmart. Istället för att ta flyget till alperna på skidsemester tog dom tåget till Åre. Tänk så mycket mer klimatsmart jag måste vara redan från början. Jag har varken bil eller hus och reser ingenstans. Jag tycker nog dom prylarna måste göra mer för klimatet än vad man äter och hur länge man duschar. Fast blev jag, som den här familjen, sponsrad med bil, hus och lite annat skulle jag väl inte tacka nej, antar jag.

29 November 2012  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Punka... igen.

Två veckor höll min cykel. Igår kväll var bakdäcket tomt när jag skulle cykla hem från jobbet igen. Den här gången ledde jag ner den till cykelreparatören direkt, och ställde den i ett cykelställ i närheten. Så kan jag promenera dit i eftermiddag, utan att behöva dra på cykeln. Jag pumpade den som förra gången, för att kolla så den inte bara var luftad. Jag tyckte då att det pös om den direkt. Det vore ju lite retfullt, om däcket är okej när jag kommer dit för att lämna in den, så jag har traskat omkring i onödan. Fast motion är väl aldrig onödigt, antar jag. Hur som helst insåg jag vilken otrolig skillnad det var på att fylla luft från en slang i väggen mot med handpumpen jag brukar använda. Synd att man inte bor närmare cykelaffären. Å andra sidan brukar jag pumpa däcken på lördagar, innan jag cyklar till Kvantum. Jag kanske kunde ta den vägen, och göra det där istället. När jag hade köpt cykeln upptäckte jag inte förrän jag skulle pumpa den första gången att det inte gick. Ventilerna var inte anpassade för en vanlig cykelpump. Jag undrar om det tyder på att jag är den enda som fortfarande använder en sån. Eftersom dom inte ens nämnde det, menar jag. Jag fick köpa till några extra små pryttlar för att det skulle gå att pumpa som vanligt. Här hemma och på dom flesta andra ställen har jag ju inte tillgång till något annat.

28 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Frissan.

Igår kväll lade madam Gozzi (den italienska maskinen) ner arbetet helt vid halv tio. Jag tyckte det var tur att det ändå var så pass tidigt att jag skulle hinna ifatt innan det var dags att gå hem. Jag gjorde så också, men vid halv elva gav hon upp igen. Det slutade med att en snäll och hjälpsam kille och jag jobbade till fem över elva, för att få undan. Imorse vaknade jag innan klockradion gick igång. Det var så mörkt, att jag undrade om jag hade tagit fel på tiden. Men i det här ruskvädret blir det visst inte riktigt ljust på hela dagen. Jag skulle till frissan, och hann in på Bokia innan. Efteråt var jag på apoteket och Willys. Där passade jag på att handla ett par saker som inte finns på Kvantum längre. Jag minns inte vad det hette nu, men det fanns någon typ av lista på vad som skulle säljas i en Ica Kvantum-butik. Så är det bara på Willys jag har hittat makaroner och korv. Idag höll jag inte på att hitta det där heller, eftersom dom också har byggt om och flyttat runt saker och ting. Jag memorerade den nya placeringen av färdigrätterna, så ska jag förhoppningsvis slippa fråga fler gånger. Nu ska jag äta mina makaroner, så jag kommer iväg till jobbet sedan.
27 November 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tjugosjätte november.

När jag kollar igenom dagboken efter vad jag har gjort detta datum tidigare i mitt liv, är det både sånt jag gärna skulle vilja byta mot och sånt jag är glad att slippa. 1975 hade vi till exempel geografiskrivning i skolan, och det låter väl lagom muntert. 1981 var jag ute och sprang med min svägerska. Det är många år sedan jag testade senast, men jag misstänker att jag varken kan eller orkar springa många meter numera. 1984 var jag så trött att jag kröp i säng strax efter sju. Det blir det inte tal om ikväll, när jag ska jobba till elva. 1988 pyntade jag till advent och jul. Jag misstänker att det var första advent som låg tidigare då än i år. I och för sig såg jag flera på Facebook som pyntade redan i helgen som gick, men jag brukar vänta till första advent. Då åker i gengäld allt julpynt fram, och så får det vara kvar till Tjugondedag Knut. Adventsstjärnor och stake ska väl egentligen släckas på julafton, när advent är över, men jag tvivlar på att speciellt många gör det. På kvällen satt jag hemma hos kompisar och spelade Rage. Jag minns inget spel som hette så, men att spela har jag alltid gillat. På Internet hittar jag bara ett dataspel, och några datorer hade vi inte på åttiotalet. 1994 var jag på restaurang Sandra i Kalmar och käkade julbord. Det var riktigt gott, det minns jag ännu. 2008 var sista gången jag träffade tandläkaren jag hade haft redan som barn på Öland. Sedan flyttade han till folktandvården i Mörbylånga, för att slippa pendla så långt. Han bor på Öland.
26 November 2012  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Söndag.

Jag minns när jag jobbade natt, och problemet var att hinna ner på till exempel julmarknad innan dom slog igen. Idag var det tvärtom. Jag hade ingen lust att vänta till klockan två med att ge mig ut. Det fick bli en tur till återvinningsstationen och Överskottsbolaget tidigare istället. Jag tyckte det var svinkallt, och blev definitivt inte sugen på att vara utomhus längre stund än nödvändigt. Jag cyklade bara närmaste vägen. Dagens dumpning på det första stället var sänggavlar. På ÖB hittade jag åtminstone en del av det jag var ute efter, och lyckades göra av med en hundring. När jag kom hem var hissen upptagen. Istället för att gå runt hela huset tog jag hissen i a-uppgången. Jag insåg att den går ända upp till vinden. Oklart om det hänger ihop med att det finns en vindslägenhet på gaveln där, eller det helt enkelt fanns plats att låta hissen gå ända upp där men inte i min trappa. Avundsjuk blev jag hur som helst. Det är onekligen lite bökigt att vara tvungen att bära saker till och från förrådet i trapporna. Avundsjuk är jag för övrigt på den där vindslägenheten också. En arbetskamrat bodde där ihop med killen som fortfarande bor kvar, när jag flyttade hit. Som jag minns det var lägenheten inte lika "fyrkantig" som alla andra. Så har han inga grannar på sidorna, och hans balkong är den enda på den sidan av huset. Dom som höll hissen verkade vara på väg in i min uppgång, men jag vet inte i vilken lägenhet. Jag får väl kolla namntavlan efter månadsskiftet.
25 November 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Showviewkoder.

Min dvd-spelare har aldrig fått upp själva programmet, när jag har tryckt in showviewkoden. Därför tyckte jag i det längsta att jag lika gärna kunde programmera den manuellt. Till slut insåg jag i alla fall att det var enklare att bara behöva skriva in namnet på det inspelade, än att dessutom lägga in start- och stopptid och kanal. Så gissa om jag blev snopen när showviewnumren plötsligt försvann i morgontidningens tv-bilaga. Jag trodde det var en miss, men när dom inte kom tillbaka mailade jag tidningen och frågade. Svaret jag fick var att: ”Barometern-OT har tillsammans med sina koncernkolleger i Borås, Växjö och Karlskrona fattat ett gemensamt beslut om att inte längre köpa in showviewkoderna. Anledningen är att allt färre utnyttjar den servicen enligt vår leverantör av TV-material som kontinuerligt gör undersökningar av TV-vanorna runt om i landet. I avvägningen kring kostnaderna för koderna och vad man i stället skulle kunna få för de pengarna så blev beslutet att ta bort dem.” Snacka om att jag är efter min tid. Jag har tydligen börjat använde showview när alla andra slutade. Så nu är jag tillbaka där jag började, och programmerar mina inspelningar manuellt igen. Jag börjar förstå varför det var så svårt att få tag i en inspelningsbar dvd, när min gamla strulade.
24 November 2012  | Länk | Media | 0 kommentar
Paketets innehåll.

Det var väldigt nära att ni hade fått läsa om mig i tidningen idag, efter att jag hade misshandlat en postkassörska. När jag kom till posten igår stod paketet framför näsan på mig, men det var inte säkert att hon kunde lämna ut det. Jag var inte direkt sugen på att åka ner en tredje gång för samma paket. Medan jag (och resten av kön) väntade, ringde hon postterminalen för att få besked och hjälp. Personalen där guidade henne över telefon, så hon kunde få ut paketet i datorn. Jag kan tycka att hon kunde ha gjort det tidigare, eftersom hon visste precis vad det gällde. Det var hyfsat tungt, så när jag kom till jobbet bad jag om hjälp med att bli insläppt genom grinden. Jag misstänkte starkt att paketet skulle gå i backen, om jag försökte hålla det samtidigt som jag fjuttlade fram passerkortet. Jag hade tänkt låsa in det i mitt skåp medan jag jobbade, men det var nätt och jämt att det gick in där. På ena hållet tog det stopp, men när jag vände på det gick det precis in. Innehållet var för övrigt det älskande paret på bilden.

På mailen hade jag fått ett meddelande från Blocket. Dom hade dragit för mycket pengar från mitt kort. Nu måste jag mata in mina uppgifter på nytt, för att få tillbaka dom. Problemet är att jag inte har handlat på Blocket i hela mitt liv. Annars kanske jag hade gått på den. Jag antar att det är så pass allmänt att folk handlar där, att det är stor chans att få napp. Andra mail om att uppgradera mitt Visa-kort får jag flera gånger i veckan. Jag slänger dom olästa precis som alla meddelanden om vinster och miljonarv.
23 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Postverksstrul... igen.

Igår gav jag mig hemifrån en halvtimme tidigare än vanligt. Jag skulle hämta ett paket på posten och sedan på information innan jobbet. Killen på posten såg enbart bekymrad ut. På Internet stod det att mitt paket var felsorterat. Han tyckte att jag kunde ringa postterminalen och fråga vart det hade tagit vägen. Det tyckte jag att han kunde göra. Det tog honom så många samtal på olika nummer att få ett svar, att en kollega till honom fick komma och beta av kön som samlades. Till slut fick han veta att paketet hade gått tillbaka till avsändaren. Inatt kom jag alltså hem sur och arg, och tänkte börja maila. Dels kändes det lugnast att meddela avsändaren varför hon fick tillbaka paketet, så hon inte trodde att jag hade returnerat det. Så planerade jag att ställa några frågor till Postverket. Sist jag var på posten i oförrättat ärende var det för att hämta ett rekommenderat brev, som hade försvunnit helt och hållet. Borde det inte vara en god idé att försändelser och avier följdes åt, så man slapp få ut lappen om ingenting fanns att hämta? Varför i all världen skickar man tillbaka ett felsorterat paket till avsändaren. Vore det inte smidigare att skicka det vidare till adressaten snarast möjligt? Får jag någon ersättning för att jag får vänta en vecka extra på mitt paket? Det kostar nästan ett par hundra att skicka ett litet paket om det väger några kilo. Det tycker jag är så svinaktigt bra betalt, att man åtminstone borde få plåster på såren om dom inte lyckas leverera. Inte undra på att dom flesta verkar skicka sina paket med Schenker numera. När jag kom hem blinkade telefonsvararen. Det var killen från posten som hade ansträngt sig med att leta fram mitt telefonnummer. Postverket hade haft strul i sina datorer, och mitt paket hade legat hos honom hela tiden. Det tyckte jag var så serviceinriktat att det räddade hela min kväll. Och så räddade det ju Postverket från ett ilsket mail.
22 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Bula i huvudet.

När jag skulle sätta in ett urklipp i mitt album igår kom jag att tänka på Arnes dödsannons. Jag insåg att jag hade fixat minnesgåva och ändrat adressen på julkortet till enbart Saras namn. Annonsen skulle jag klippa ut när jag hade läst tidningen, men det hade jag glömt. Otur att jag inte kom på det förrän jag hade slängt tidningen i återvinningscontainern. Samtidigt var det tur att jag kom på det så pass snart att någon annan kunde ha den kvar. Först tänkte jag fråga på jobbet. Sedan kom jag på att grannarna på nedre botten har samma morgontidning som jag. Jag var nere och ringde på, men dom var inte hemma. Det slog mig att det finns ett par tunnor för tidningar i det som för tjugo år sedan var tänkt att bli sophus. Där hittade jag rätt tidning, och är djupt tacksam mot den anonyme givaren. Det kan ju faktiskt ha varit någon jag känner här i huset.

Gårdagens arbetsskada blev en bula i huvudet. Jag har haft tur många gånger ute i sågverket, där man kryper och klättrar omkring, så det har tagit i lurarna när jag har slagit mig. Men den här gången small det till rejält i mitt stackars huvud. Det är ju lite läskigt med huvudet, eftersom det kan komma efteråt, men jag känner mig hyfsat okej idag. På hemvägen höll det på att gå ännu värre. När grannarna tröttnade på att folk parkerade mitt för garagenedfarten gjordes en ruta där med ett stort kryss i. Det respekteras inte, så medan jag var på jobbet hade det kommit dit en betongsugga. Jag var inte alls beredd på att det skulle finnas någonting där, så det var rena turen att jag inte cyklade rakt på den. Den luftfärden kunde ha slutat riktigt illa.
21 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Tjugonde november.

Ta i trä, men det verkar som om jag var mer och oftare sjuk förr. När jag gick i åttan var jag hemma från skolan och sängliggande denna dag, och fyra år senare var jag sjukskriven från jobbet. När jag bodde i Oskarshamn gick vi tydligen tipspromenad såhär långt in på hösten. Jag minns inga såna evenemang alls där uppe, men dagboken hävdar att jag var ute på det med kompisar oh deras son. För tjugo år sedan var huset här under renovering. Jag bodde tillfälligt i en lägenhet i andra änden av stan. Den låg så mysigt allra högst upp. I andra änden av huset fanns en likadan lägenhet, där det bodde en kille. Det var bara att tassa över vinden förbi vindsförråden hem till varandra. Året därpå var vintern inte lika mild som den (åtminstone hittills) är i år. Då var det snöstorm. Jag skulle ha varit i Hyttan i Alsterbro på dans, men blev avrådd från att ge mig ut. Dom flesta hade stannat hemma, så orkestern hade packat ihop och gett sig hem tidigare dom också. Så är det redan fem år sedan en tjej på jobbet kapade av sig fingrarna. Jag hade varit på Jysk och köpt en kontorsstol. Den var omonterad och låg i en kartong, men den var ändå för tung och otymplig för att jag skulle få med mig den hem på cykeln. Jysk hade avtal med Nybro taxi, så jag fick den hemkörd istället. När taxin kom var det en före detta arbetskamrat som körde. På förmiddagen hade hon kört in dom anhöriga till Kalmar lasarett. Tjejen som skadade sig hade åkt ambulans in.
20 November 2012  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Antal kopior.

Jag har med tiden insett det ovärderliga i att kunna ändra inställningarna i skrivaren. När jag skriver ut adressetiketter med tecknade bilder på behövs ganska starka färger för att dom ska se något ut. Eftersom det är sånt jag skriver ut oftast ligger det som någon typ av standardinställning. Ska det skrivas ut foton har jag en helt annan profil som jag använder. Det gäller även när jag skriver ut julkorten. Även om resten av bilden är tecknad, så finns alltid mitt ansikte med någonstans. Det brukar se lite halvgroteskt ut, om jag använder samma inställningar som för tecknat. Problemet är att den tecknade inställningen brukar vara tillbaka nästa gång jag ska skriva ut. Därför litar jag inte riktigt på att den för foton ligger kvar medan jag håller på heller. Så för säkerhets skull hämtar jag den på nytt för varje kopia. Jag hade väl hunnit halvvägs på årets julkort, när det slog mig att jag har sett ett kommando för antal kopior. Det var bara att fixa rätt inställningar och skriva ut allihop på en gång. Det tog mig tretton år att komma på. Dessutom skulle ingenting förvåna mig mindre än om jag har glömt det igen till nästa år.
19 November 2012  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Boas godisgömma.

Söndagspromenaden med tillhörande fönstershopping i second hand-butiken är avklarad. Jag tror det har varit bilförsäljning där en gång i tiden, så det är rejäla fönster att titta i. Varje gång jag ser alla gamla och halvgamla prylar tänker jag på en keramikhöna med avtagbar överdel. Just hönan på bilden finns faktiskt att köpa på en sida på Internet, men den var inte tillräckligt fin för jag skulle vilja ge en tusenlapp för den. I verkligheten har jag i vuxen ålder bara sett en pytteliten variant på hembygdsmuseet i Madesjö. Mest är det minnet jag är ute efter, och det har jag kvar. Det var min bästa kompis som barn, som hade grannar som hade en sån där höna. Inuti förvarades godis. Det är väl därför minnet är så ljuvt. Jag älskade godis redan då. Grannen kallades Boa. Han hette Ivar Andersson och jag har ingen aning om var hans smeknamn kom ifrån. Dom flesta namn och benämningar har ju någon typ av ursprung. Det är likadant i sågverket, där jag jobbar nu. Brädbacken var tydligen mer som en backe, innan dom byggde om den. Innan jag fick veta det trodde jag att dom menade back, som i läskback, och inte backe. I början tyckte jag att dom sa tigerremmen, när det i själva verket var tieremmen, som i tionde då. Eftersom man säger tie och inte tio misstänker jag i och för sig att ingen hör skillnad om jag säger tigerremmen. KT50:n tycker jag skulle kunna vara nästan vem som helst i min ålder, men det är en maskin. Hur jag tänker då förstår förhoppningsvis bara dom med min typ av fantasi och humor.
18 November 2012  | Länk | Bekanta | 1 kommentar
Veckohandlat.

Det är väldigt svårt att få tag i en tillräckligt bred rövmuff (sadeltäcke) till den breda sadeln på min cykel. Dom som finns är både svåra att få på och att få att sitta kvar. Den bredaste jag hade har spruckit av ansträngningen. Nu passade jag på att köpa en ny när jag var i cykelaffären igår. Jag trodde jag skulle bli lika besviken som vanligt, men den är faktiskt aningen bättre. På Kvantum är det rena orienteringsrundan under ombyggnaden. Mina shakes har dom flyttat till andra sidan mittgången. Det hade jag redan glömt sedan förra helgen. Jag hittade allt inom hårvård utom schampo, som jag trodde var det mest grundläggande. Det stod, av någon outgrundlig anledning, inte bland resten av hårvårdsprodukterna längre. Någon av påläggstillverkarna hade förpackad julskinka ifjol. Eftersom jag varken kom ihåg vilken eller hittade i röran, frågade jag en tjej ur personalen. Julskinka fanns bara i den manuella charken ännu så länge, men hon gick in och hämtade åt mig, så jag slapp köa för den. Medan jag sökte efter Mariekexen fick jag en pratstund med en dam jag mest bara hejar på annars. Det beror i sin tur på att jag inte minns riktigt varifrån jag känner henne. Jag skulle tippa på dansen, men hundra är jag inte. GuldMarie var för övrigt nerflyttade i en hörna, som fick mig att misstänka att dom kommer att försvinna. Ica vill väl helst sälja sina egna märken. På Facebook har jag konstaterat att brorsdotterns helgfrukost är pancakes. När hennes far var ung serverades det omelett med svampstuvning i helgerna, så tiderna och matvanorna förändras tydligen. Jag har aldrig gillat svamp, så jag skulle antagligen föredra pancakes.
17 November 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Fredag.

Jag hörde något på jobbet igår om att det skulle komma två lönelappar den här månaden. Jag tog för givet att dom skulle gälla två olika saker, så jag forskade inte i bakgrunden. Efter att ha kommit hem och hittat mina på dörrmattan är jag är extremt nyfiken på vad som har hänt. Det var nämligen två brev med exakt samma lönelapp i båda. Man vågar väl inte hoppas på att man får summan mer än en gång, antar jag. Fast jag är väldigt nöjd med den ändå. Det enda negativa med att gå ner i arbetstid brukar vara lönen, men den var till och med bättre än vanligt. Bland annat får jag ett sågverkstillägg, som ingen ens hade berättat för mig om, innan jag såg det på förra lönelappen. Det är tydligen någon typ av risktillägg. Jag gjorde faktiskt ett tappert försök att jämföra lönelappar, för att se om jag hade fått någon löneförhöjning i augusti, men jag fattade i vanlig ordning ingenting. Inte orkar jag forska i hur dom räknar heller. Jag fortsätter vara nöjd så länge slutsumman känns bra. Att jag har drygt en veckas kompledigt att plocka ut tycker jag också ser helt okej ut. När jag skulle promenera ner till cykelreparatören och hämta min cykel idag, satte jag av gammal vana nyckeln i låset för att hissen skulle gå ner i källaren. Lite onödigt när det inte fanns någon cykel att hämta där. Jag ringde och beställde pizza när jag nästan var framme, så den var klar att hämta på hemvägen. Killen på pizzerian sträckte sig efter rätt kartong så fort han såg mig. Jag antar att det innebär att jag inte är mycket för omväxling.
16 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Punktering.

Man frågar mig helst inte hur det går i sågverket. Fråga hellre hur jag trivs, för det gör jag verkligen. Däremot gör jag kaos vissa dagar, så hur det går är mera tveksamt. Igår kollade jag till exempel så bottenlagret till paketet gick in vid Gozzin, men glömde kolla så det hamnade rätt. Fyra lager senare upptäckte jag att det hade gått in för långt, och då var det bökigt att göra något åt det. När paketet var fullt fick min gruppsamordnare rycka ut med motorsåg och hyfsa till det. Jag hoppas att det inte blev alltför rankt på kuppen. I ströläggningen stod jag och rotade där det var svårt att komma åt, när jag kände att jag kom åt något med axeln. Murphys lag säger förstås att det var ett nödstopp och att det drabbade flera andra maskiner. På plussidan kan nämnas att jag lyckades köra ett paket tvåstav i ströläggningen. Jag skulle helt klart uppskatta om vi slutade sälja den bredden helt och hållet. Dom är bökiga och ställer till oreda både i råsorteringen och vid trimmern. I ströläggningen fungerar dom inte alls. Åtminstone inte för mig. När jag skulle cykla hem vid elva var bakdäcket på cykeln platt, så det blev till att gå. Jag, som alltid promenerade tills för ett drygt år sedan, tyckte det kändes som en mil hem, nu när jag är bortskämd med hur mycket fortare det går att cykla. När jag kom hem var jag uppe och hämtade cykelpumpen. Det gick att få luft i däcket, men över natten har det blivit platt igen. Jag får ta svängen runt cykelreparatören när jag ska till jobbet. Med lite tur går det att pumpa så pass att jag kan cykla dit. Sedan får jag ändå promenera hem från jobbet inatt.
15 November 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Information.

Igår varken började eller slutade dagen som en vanlig dag på jobbet. Strax efter två var vi kallade till information i kulturhuset Kristallen, som tydligen är det officiella namnet på folkets hus numera. När jag frågade min produktionsledare i förra veckan om man behövde ta sig till jobbet och stämpla innan, förstod han inte ens frågan. Vi skulle ju jobba förmiddag den här veckan. Att jag har jobbat fast eftermiddag i ett par månader var tydligen som bortblåst. Nu var det mitt gamla skift från fabriken som jobbade kväll, så jag träffade många bekanta att prata med utanför Kristallen. När dom från det andra skiftet var klara och vällde ut fascinerades jag av hur många som jobbar på Kährs som man inte känner igen alls. Jobbar man olika skift på olika avdelningar ses man aldrig. Vår vd hade en halvtimmes information om läget och samgåendet med Karelia-Upofloor. Det lät inte så dramatiskt ännu så länge, men allt var väl inte klart ännu. När konkurrensverket har sagt sitt skulle dom dra igång någon typ av hundradagarsplan. Återstår att se vad som händer då. Kvällens arbete i sågverket förflöt ungefär som vanligt fram till kvart i elva. Då stänger vi i normalfallet av och städar. Nu blev vi istället erbjudna att jobba över en stund, för att hinna köra ut kortstocken vi höll på med. Jag har ju ingen som blir orolig om jag dröjer en stund extra, så det blev ett litet tillskott till min kompbank. Idag hade både jag och en annan tjej tyckt att dom sa att vi skulle köra rödek. I själva verket sa dom dödek. Om jag har förstått saken rätt är det gammalt, halvruttet skräp, som namnet antyder. Inköpspriset är så lågt att varje kvadratmeter man kan få ut av det är ren vinst.
14 November 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Arne.

Idag var Arnes dödsannons i tidningen. Han blev 85 år gammal. Jag träffade honom och Sara när jag var i Oskarshamn och dansade. När jag fick jobb där uppe innan jag hittade någon bostad, bodde jag hemma hos dom i någon vecka, för att slippa pendla från Kalmar i halkan. Jag hälsade på hos dom någon gång sedan jag flyttade till Nybro, och dom var här ett par gånger. Sista gången var nog för nästan tjugo år sedan nu. Då var vi på Kristallen och dansade. Sedan tappade jag kontakten med dom som med så många andra. Men vi har skickat julkort i alla år. Det innebar också att jag fick en adressändring när dom flyttade från villan. En av mina favoritdikter slutar: "Tids nog ska världen bli förtvivlat ensam för en utav oss två". Jag tror det känns så för Sara nu.
13 November 2012  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Tätorter.

Jag brukar kolla på folklivet i Borgholm via deras webbkameror. Eller bristen på folkliv den här årstiden. Undantaget var helgen då det var skördefest. Plötsligt myllrade det av folk. Ett par dagar senare var det lika tomt igen. Jag brukar tänka att det är likadant som här i Nybro, och har väl trott att städerna var ungefär lika stora. Nu kollade jag upp det, och Nybro är fyra gånger större än Borgholm. Fast lika ödsligt på kvällarna den här årstiden. Däremot insåg jag att min äldste bror hade rätt. Han brukar hävda att Nybro och Bollnäs är ungefär lika stora. Det var en tämligen exakt uppgift. Apropå ingenting alls, så har jag äntligen bytt plats på mina garderober. Eller på innehållet i dom då. Jag försöker rationalisera mitt hem, så att det jag använder oftast är enklast att komma åt. Ändå har jag i tjugotvå års tid haft dom tröjor jag använder på jobbet och hemma i den garderob som hamnar bakom sovrumsdörren, när den är öppen. I den garderoben som det är mindre omständigt att komma in i hängde det sånt som jag nästan aldrig använde. Nu återstår bara att vänja sig vid nyordningen. Det tar ju ett bra tag innan man har lärt sig att saker och ting finns någon annanstans. Ibland hittar jag knappt saker, efter mina städ- och rationaliseringsprojekt.
12 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Söndag.

I gårdagens tidning undanbad sig två av killarna jag var ute och dansade med i min ungdom uppvaktning på sina födelsedagar. Annonserna hade råkat hamna under varandra. Båda fyllde sextio. Det är något att vara tacksam för. Sist jag såg någon ur den gruppen i tidningen var det en dödsannons. Han blev bara 58 år. Jag träffade förresten en kvinnlig bekant igår, som har dragits med cancer från och till i tio år. När jag såg silkespapperet dom hade slagit in det jag handlade i igår samtidigt med julsaker, trillade äntligen polletten ner. Jag har lika dåligt med papper att vira runt prylarna, varje gång jag ska packa ner julsakerna. Ändå slog det mig aldrig att jag hade sparat mängder i ett skåp. Till slut rensade jag i det skåpet och slängde massor av silkespapper. Nåja, nu hann jag åtminstone inte kasta dom jag fick igår. Största nyheten på Facebook igår var att brorsonen och hans sambo hade förlovat sig. Största nyheten här hemma var att jag hittade min broderinål. Den gled ur handen på mig för flera veckor sedan. När jag inte hittade den letade jag upp en ny. Nu låg den plötsligt mitt på sittdynan i fåtöljen. Jag tycker det tyder på att jag har suttit på den hela tiden. Tur att man har så mycket sittfläsk att man inte känner ens en synål. Idag har jag veckohandlat. Det var mycket folk på Kvantum, fast det var söndag. Dom håller på och bygger om. Det innebär att man inte kommer att hitta någonting dom närmaste veckorna, medan dom håller på. Sedan lär det ta ytterligare några veckor, innan man lär sig var saker och ting har hamnat. Men snyggt och lättöverskådligt ser det ut att bli.
11 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Julshopping.

Jag orkar sällan eller aldrig masa mig ner till centrum under veckorna. Nu har det i alla fall slagit mig att jag kan uträtta mina ärenden där på lördagen. Det är bara att byta plats på vad jag gör vilken dag i helgen. Kvantum har ju öppet även på söndagen, när dom flesta butiker är stängda. Så idag cyklade jag runt förpackningsåtervinningen och vidare ner till stan. Jag var inne i radioaffären för att be om råd när det gällde pennor att skriva på cd-skivor med. Dom hade speciella, men höll med om att jag lika gärna kan använda en vanlig penna. Har jag inte börjat bränna skivor förrän nu, lär det knappast bli så många att det känns befogat att köpa en fyrapack med specialpennor. Tack vare att jag gick bort dit kom jag förbi den nya heminredningsaffären på Storgatan. Den är alltså ny just där. Jag tror den har funnits någon annanstans innan. Jag har cyklat förbi den på vägen till Kvantum, och nu hade jag möjlighet att gå in och titta. Det blev dyrt, eftersom dom hade plockat fram julsakerna. Jag har aldrig haft någon adventsljusstake med levande ljus. När jag har sett såna med blockljus har jag blivit lite sugen. Nu köpte jag hela arrangemanget hon hade gjort rakt av, så fick hon göra ett nytt. Någon ny tomte blir jag sugen på varje år. Den till höger är hyfsat stor, och såna har jag allra svårast att motstå. Den andra är inte så himla liten den heller. En annan behållning av besöket i butiken var, att en tjej jag jobbade ihop med för massor av år sedan jobbade extra där. Vi skickar julkort till varandra, men setts hade vi inte gjort på evigheter. Jag köpte en julklapp på ett annat ställe. Så var jag på apoteket och betade av en lista med sånt som var på upphällningen och på posten och hämtade ett stort brev. På hemvägen köpte jag mig en fransk kebab till lunch.

10 November 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Grannljud.

I ett av mina Internetspel kan man, som jag tidigare har nämnt, få mera liv om man kollar en reklamfilm. Tittar gör jag på sin höjd på dom som är en halv minut eller så. Medan dom längre filmerna går brukar jag öppna en ny flik och passa på att göra något annat. Men hör filmen gör jag fortfarande. En som återkommer är från Smittskyddsinstitutet. Det är en kille som tycker det är pinsamt att ta hem tjejer, eftersom han och hans mamma bor i ett lyhört trähus. Sedan berättar han att han kan komma hem dyngrak och spela musik hur högt han vill. Vad är det som får honom att tro att hans mamma störs mindre av musik på full volym än av ljudet av älskog? Jag utgår från att dom inte lyckas uppnå samma volym som en stereoanläggning. Själv fick jag lite dåligt samvete, när jag bestämde mig för att lyssna på musik över datorn. Den står i sovrummet, och grannen har sitt sovrum vägg i vägg. Fast sedan slog det mig att en annan granne har sitt sovrum intill mitt vardagsrum, där stereon står. Det händer dessutom att jag ligger kvar i sängen uppemot en timme på förmiddagen. Då skrålar klockradion för fullt, medan jag filosoferar över livet.
9 November 2012  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Åttonde november.

Ibland gör mina korta dagboksanteckningar mig mest förvirrad. Den här dagen 1975 står det till exempel att pappa och jag var i Mörbylånga, och jag undrar varför. Det måste ha varit långt innan farmor hamnade på vårdhem där och innan mormor flyttade tillbaka till Öland. Nåja, man visste aldrig med pappa. Vi kanske bara var ute och åkte en runda. På kvällen var jag på dubbelbröllop. Ja, bara i kyrkan och tittade då. Det krävdes lite detektivarbete för att klura ut vilka som gifte sig. Annars verkar det ha hänt mer än en gång att jag var i kyrkan och tittade när det var vigsel. Det känns väl annars som en högtid enbart för inbjudna gäster? 1981 bakade jag pepparkakor denna dag. Jag var alltid ute i god tid med det. Numera bakar jag inga över huvud taget. Det var snöstorm, så vädret känns klart bättre idag. 1983 misstänker jag att det var Nordchoklad som hade skyttetävling mot Arla och KVAB (Kalmar Verkstadsaktiebolag tror jag att förkortningen stod för). Jag blev bästa tjej! 1993 var jag ute på en riktig stolletripp. Det var en måndag, och jag skulle jobba på natten. Då gjorde jag en dagsutflykt till Linköping. Jag minns att jag somnade på tåget på hemvägen. När jag vaknade hade jag ingen aning om huruvida jag hade sovit över bytet i Alvesta. Det hade väl varit ljusblått att ringa jobbet från Malmö och berätta varför man inte hann dit. 2005 upptäckte jag denna dag att containern för grovsopor hade försvunnit. Den hade tydligen varit ett billigt alternativ, men nu hade den rostat upp, och någon ny blev det inte. Som väl var hade jag hunnit göra en större rensning i mitt förråd innan. Bland annat hade jag slagit sönder och slängt mina gamla köksskåp som vi hade ställt upp där vid renoveringen 1992.
8 November 2012  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Designade disktrasor.

Den goda nyheten när jag skulle langa plank över till en rullbana igår var att jag inte klämde fingrarna som dagen innan. Den dåliga nyheten var att jag rispade mig på benet istället. Jag fattar inte ens hur man kan få en rispa genom ett par stadiga byxor, som det inte syntes något alls på. Vid en annan arbetsplats fick jag en stor kladd med tjock, svart olja på armen. Det kändes inte som något jag någonsin skulle få bort, men en kollega följde med mig ut i verkstaden. Där hade dom något kornigt specialmedel, som löste upp oljan. När jag kommer hem från jobbet om kvällarna drar jag in cykeln i källaren. Problemet på sistone har varit att lampan vid ytterdörren där har varit trasig. Det blir riktigt mörkt i den hörnan, och jag har knappt sett att låsa upp dörren. Eftersom det inte syns på dagarna, när vaktmästaren jobbar, insåg jag att jag skulle få vänta förgäves på att få den lagad, om jag inte sa till om den. Ringa tycker jag är jobbigt, men jag mailade en felanmälan till HSB, och redan igår när jag kom hem lyste det vid ytterdörren igen. Posten hade kommit innan jag gick till jobbet igår, men det låg ändå en påse på dörrmattan när jag kom hem. Min första tanke var såna man har läst om som slänger in hundskit till folk dom inte gillar, men jag har aldrig tänkt mig att dom lägger den i en påse. Det var någon som hade varit här och lämnat mina disktrasor från Operation Purpose Uganda personligen. Ett par gymnasietjejer har som projektarbete att stödja ett barnhem. Ett tryckeri har sponsrat dom med disktrasor med tryck på. Jag tyckte det var ett bra initiativ, och disktrasor går ju alltid åt.

7 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Måndagens arbetspass.

Igår var jag ett par pass vid enstaven. Fördelen med den platsen är att man inte har fullt upp hela tiden, utan kan passa på att lära sig lite annat. Nu var jag med nere i källaren och fick se hur man fixar olika stopp i nerfallet. Så gjorde jag ännu ett försök med dom säkert trettio knapparna på en manöverpanel. Jag är full av beundran för alla som börjar plugga i vuxen ålder, för i min teflonhjärna fastnar snudd på ingenting längre. Vid råsorteringen hann jag vara ungefär ett halvt pass. Sedan blev en container överfull, och man fick ringa efter den som hade missat att tömma den. Det blev ett hyfsat långt stillestånd. Trimmern rasade inte fullständigt förrän minuterna innan jag skulle gå därifrån. Då lossnade å andra sidan hela avsparken, och en mekaniker fick komma och svetsa den. När vi skulle stämpla ut för dagen frågade en för mig helt okänd man hur jag trivdes i sågverket. Jag vet inte vilket som förvånade mig mest. Att en vilt främmande människa visste vad jag hette och hur jag jobbade, eller att han ställde en fråga som varken mina två gruppsamordnare eller min produktionsledare har ställt. När jag kom hem läste jag på Facebook att det lutar åt att dom kommer att säga upp 70 personer på Kährs. Jag undrar om det ryktet enbart florerar inne i fabriken, eller om jag har missat att det går i sågverket också. Nu på förmiddagen hade jag inget ljud i min dator. Efter viss felsökning visade det sig att någon hade vridit ner ljudet på högtalarna. Självklart är jag säker på att jag inte har gjort det, så det måste ha varit hustomten.
6 November 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Skivbränning.

Min största samling av musik jag gillar har jag i datorn, men vid den har jag sällan anledning att lyssna på musik. Eller att ha musik på. Jag lyssnar aldrig aktivt på musik, utan har det mest på som underhållning när jag gör något tråkigt. På jobbet använde jag tidigare Ipod, men det känns inte så aktuellt nu, när jag har kommunikationsradio. Här hemma är det stereon i vardagsrummet som gäller. Jag hittade faktiskt sladdar så jag kunde koppla in Ipoden där, men ljudkvalitén blev så usel att till och med jag reagerade. Det hördes till exempel bara i den ena högtalaren. Återstod att bränna ner på cd-skivor, något som jag faktiskt aldrig hade gjort förut. Det skulle gå att göra i Itunes, men där var man tvungen att göra spellistor. Just då tyckte jag att det verkade jobbigt. I Windows mediaspelare fattade jag inte ens hur jag skulle hitta musiken i min mapp. Men så hade jag CdburnerXP, som jag hade laddat hem vid något tillfälle. Den är precis så ljuvligt lätthanterlig som jag önskar att allt som har med datorn att göra vore. Man plockar enkelt in låtarna man vill ha, och den talar om hur många av dom som får plats på skivan. Sedan ser man hur den gör skivan klar. Lite rädd var jag att det hade med mina filer att göra att kvaliteten blev dålig, men dom låter precis som köpeskivorna. Och fördelen med att jag har gjort dom så pass små är att jag får plats med 22 låtar på en skiva istället för 16, som jag läste någonstans. Alla mina 1443 låtar blir det förstås inte tal om att bränna, men nu har jag suttit och kollat av vilka jag verkligen vill ha. Bland så pass många har åtminstone inte jag koll på exakt vilken låt som döljer sig bakom titeln. När jag skaffade dator hade jag inte så mycket koll på det här med filstorlekar. När jag gjorde om dom som var onödigt stora till mindre hoppade jag över dom som jag hade sparat som Apple lossless, eftersom dom var lika små som mp3. Brännprogrammet hittar dom däremot inte, så nu fick jag göra om dom också till mp3. Det är enkelt i Itunes, men tar sin lilla tid, eftersom det rör sig om 130 låtar. Jobb jag hade sluppit, om jag hade haft koll på vad jag gjorde från början.
5 November 2012  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Söndagspromenad.

Dom senaste veckorna har jag börjat undra om folk verkligen planerar så långsiktigt så dom storhandlar för hela månaden när lönen kommer. Själv får jag lön redan den tjugonde, men för många andra var det tydligen lönehelg förra helgen. Det var så tjockt med folk på Kvantum att man knappt tog sig fram. Igår däremot var det hur lugnt som helst. Jag sprang visserligen på flera bekanta, men ingen jag pratade någon längre stund med. Det innebar att jag fick mer tid över och desto mer gjort när jag kom hem. Jag trodde inte ens att charken skulle vara öppen, eftersom det var röd dag, men det var den. När jag kikade in i disken och såg något jag ville ha var det dessutom ingen kö alls, så det gick snabbt och smärtfritt. Jag hade sett Västerbottenpaj i en annan disk, men dom var så hiskeligt stora. Nu upptäckte jag att samma paj såldes i bitar i charken. Så det är vad jag har ätit till söndagslunch. På lördagarna blir det nästan alltid en tonfiskbaguette. Om jag är klar med helgens post på söndagen (vilket jag var idag) går söndagspromenaden runt återvinningsstationen och en brevlåda med söndagstömning. Förra helgen stod det två tv-apparater vid återvinningen. Idag hade någon försökt peta ner en videobandspelare i containern för plast. Borde inte någon inse till slut att vi behöver bli av med alla våra sopor? På vägen till brevlådan passerar jag en stor loppis. Det kanske är tur att dom har stängt på söndagarna. Nu får jag nöja mig med att fönstershoppa.
4 November 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Bloggheader.

En av bloggarna jag följer skrivs av en hästtokig tolvåring. Jag känner hennes mamma. Det är därför jag har hamnat där. När inlägg om kompisar, skola och hästar plötsligt ersattes av djupsinniga dikter blev jag lite lätt förvirrad. När jag kollade noggrannare visade det sig att det inte var samma blogg. Vid en hastig titt ser man ju mest bara headern, och registrerar vems den är. Nu är det tydligen så att Blogg.se har färdiga såna att välja bland. Tjejen med hästarna och en betydligt äldre bekant med helt andra problem hade råkat välja samma. Nåja, det kanske löser sig om hästtjejen får tid att göra en egen header igen. Hon hade det förut, och jag minns inte riktigt varför den försvann. Den var riktigt proffsigt gjord, och innehöll mycket bilder på henne, hästarna och hunden. Med den var det ingen risk att man tog fel på vems blogg man läste.

3 November 2012  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Eric Bojs.

Jag sparade halva pizzan i fredags i frysen. Största anledningen till att den inte skulle smaka lika gott idag var att jag inte hade någon sallad till. Men så var det några som åt pizza på jobbet igår kväll. Dom fick sallad över, som jag tiggde mig till. Så mitt fredagsmys är komplett med både pizza och pizzasallad. På jobbet körde vi sönder någonting igår kväll igen, så det blev ännu mer städande. Känns som om det har blivit mycket sånt den här veckan. Å andra sidan pratade jag med en tjej som jobbar natt i bandsågen. Nattskiftet är ett riktigt städskift. Dom börjar till exempel sina kvällar med att städa i källaren, och det lär vara riktigt otacksamt. Ja, eftersom det blir likadant igen med en gång då. Annars finns det verkligen lite att ta tag i. Det regnade rejält igår kväll. När jag skulle cykla hem hade det avtagit, men tämligen blöt blev jag ändå. Idag har jag googlat på Eric Bojs. Jag har ärvt en tavla där han har avbildat min farfar (se bilden). Den är signerad ”Till vännen Thure från Eric”, men jag hade hans efternamn i bakhuvudet någonstans. Jag hade bara hört namnet under min uppväxt, men visste inte alls vem han var. Han levde 1903-1992, och kunde tydligen sätta sånt som lärare, illustratör, radioprofil och stadsfullmäktigeledamot på sitt visitkort.

 

2 November 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Informationsmöte.

Tanken igår var att vårt skift skulle komma lite tidigare och det andra stanna kvar lite längre, så vi skulle ha en gemensam information. Nu hade någonting kraschat hela produktionen vid ett, så dom andra hade tagit sitt möte då. Dom höll på till två, så vi stod utanför och väntade under den kvarten vi fick extra betalt för att vara där. Informationen i sig var inte så dramatisk som jag hade fruktat. Jag räknar kallt med att vilken dag som helst få veta att jag ska infinna mig på min gamla avdelning klockan sex på måndag morgon. Jag bryr mig inte om att ta ut innestående ledighet så länge jag bara jobbar fyra dagar i veckan, utan räknar med att spara den tills jag blir upptvingad på heltid igen. Sist det hände ringde min produktionsledare på fredagen och sa att om jag ville gå tillbaka till tvåskift på slitytan redan på måndagen behövde jag inte jobba i helgen. Fast då hävdade jag min rätt till två veckors varsel. Tur att man hade hört talas om den, för det är ingen som upplyser en om ens rättigheter. Amerikanska polisfilmer är bättre på det. Gripna brottslingars rättigheter kan jag utantill. Informationen handlade mest om positiva saker, som investeringar som är på gång. Jag reagerade på att chefen sa att vissa saker inte skulle komma förrän tidigast på semestern. Det lät väldigt snabbt för att vara Kährs, tyckte jag. Sågverket var fortfarande inte igång när vårt möte var slut, så vi städade lite. Så var jag med och bytte av bandsågens personal för rast. Från halv fem var det fullt ös igen.
1 November 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida