HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Januari (2021)
>>


Kundvagnstrubbel.

Det sägs att man lär sig någonting nytt varje dag. I morse lärde jag mig två nya saker innan jag ens hade hunnit i säng efter nattens jobb. Jag var i vanlig ordning på Kvantum och veckohandlade, när varuvagnen plötsligt började hoppa och leva. Det märkliga var att den hade rullat som den skulle genom halva butiken, så jag fattade verkligen inte vad som hade hänt. Någon gång ibland är det bra att jag pratar med alla människor. Nu sa jag till en i personalen som gick förbi att vagnen inte hade burit sig åt sådär från början. Hon föreslog att det kunde vara en sten, fick genast syn på nämnda sten och tog bort den. Efter det rullade vagnen som den skulle igen. Aldrig i livet hade jag trott att det kunde vara någonting så enkelt, men nu vet jag vad jag ska leta efter nästa gång det händer. Så hade jag vunnit hundra kronor på en lott från Cancerfondens rikslotteri. Tidigare hade jag skickat in den och fått en ny lott, men det är ju så enkelt att använda vinstlotten att betala med på Kvantum. Ännu enklare hade det varit om jag inte hade varit självscanningskund. Det är två olika streckkoder på dom där lotterna. Någon har hjälpt mig att scanna en sån tidigare, men då kollade jag inte så noga hur hon gjorde. Den här gången såg jag till att lära mig hur det ska gå till. Återstår att se om jag kommer ihåg det till nästa gång det blir aktuellt.
30 November 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Julpyntat.

Jag tar fram julpyntet tillsammans med adventsljusstake och stjärnor varje år. Det känns ändå som så pass kort tid alltihop får vara framme. Det skulle knappast vara lönt med allt besvär för mindre än sex veckor. Framför allt gäller det tavlan med tomten, som blev klar efter nyår. Har jag jobbat med den i ett par år vill jag åtminstone ha den framme i några veckor i december. Jag har visserligen en tavla som föreställer en julros på väggen hela året, men det känns inte lika självklart som ett julmotiv. Samma sak med mjukistomten Ture. Han får vara framme för jämnan dels för att han är så fin, och dels för att jag helt enkelt inte har någon plats där jag kan stuva undan honom. Han klarar sig på att han är grå, och således ingen jultomte med betoning på jul. Tomtar som ser till oss människor lär det väl finnas hela året. Den broderade herrn ser ut att följa en med blicken. Jag antar att det är ett tecken på att han är välgjord. Problemet är att han hänger i hallen precis utanför badrumsdörren. Jag stänger sällan dörren när jag går på toaletten om jag är ensam, men att ha hans ögon på sig hela tiden kan kännas lite provocerande. För att inte tala om när jag tillfälligt är uppe ur sängen under dagen, och springer förbi honom spritt naken.
29 November 2018  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Saknad dator.

Att det sällan eller aldrig blir som man har tänkt sig här i livet är det säkert fler än jag som har konstaterat. Sålunda var min dator inte alls inne på min linje att den skulle fungera efter ominstallationen. Det blev likadant igen. Jag tänkte att jag inte kunde rensa en gång till, men eftersom det var det enda jag kom vidare med gjorde jag så. När den började sagga igen efter andra försöket gav jag upp, och bestämde mig för att invänta morgonen och öppnandet av Doff data. Då hade jag googlat mig till att felmeddelandet jag fick var någonting så allvarligt att det behövdes proffs för att åtgärda det. I det läget är det lite handikappande att inte ha bil, men en halvtimme efter att jag hade ringt var dom här och hämtade den. Tyvärr är jag helt värdelös på att förklara vägen, så jag fick ge mig ut i kylan och jaga den där bilen. Då önskade jag att jag inte hade haft en dator som vägde ton. Nu hoppas jag bara att dom hittar något fel, så den inte bär sig åt likadant så fort jag får hem den. Jag skulle nog ha hoppat över den där sista ominstallationen, för att vara säker på att den inte fungerar felfritt hos dom, men så långt tänkte jag inte då. Det kunde ta några dagar, för jag var uppenbarligen inte den enda som hade problem med min dator. Det var värre när jag inte hade någon annan. Nu klarar jag mig hjälpligt med laptop och smartphone, även om det inte alls är samma sak. Det är lite som att jämföra George Cloney med Woody Allen.
28 November 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Datorkrasch.

För mig är hela grejen med att vara ledig att man hinner med att göra lite extra. Helst sånt som är roligt då. Den här långhelgen har jag bland annat pyntat till advent och jul, men varken att tvätta fönster eller att stryka gardiner är speciellt kul. Sånt som roar mig mera hade jag precis hunnit fram till i morse, när datorn bestämde sig för att den ville ha min fulla uppmärksamhet. Programmen jag försökte använda stängde ner sig själva. Till slut hade jag bara en svart skärm, och då är det inte lätt att komma vidare. Jag startade datorn från Windowsskivan. Den hade ett alternativ för att laga, men felet var uppenbarligen för stort för att den skulle klara av det. Återstod att rensa och installera om alltihop. Medan jag körde Windows 98 fick jag formatera ganska ofta, men med XP, 8 och 10 har det flutit på bättre. Därför var det ett tag sedan, men mycket jobb är det innan allt ser ut som vanligt igen. Office och virusskydd var dom två som kändes viktigast, så dom installerade jag innan jag kröp i säng idag. Återstår hörlurar, skrivare, en extra webbläsare, startsidan och så vidare. Snabbåtkomsten är till exempel en helt suverän ruta, som jag använder hela tiden, men den är också rensad nu. Långt efter att jag har fixat allt brukar jag upptäcka sånt som jag har missat, när jag ska använda det. Det är väl bara att inse att den ende jag får ha en helnatt med numera är datorn.
27 November 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Datorljud.

Jag har lösa högtalare till min dator. Om jag vill stänga av ljudet använder jag knappen på dom. Därför vet jag knappt hur jag ska få igång det igen, om någon annan har varit här och fimpat ljudet i själva datorn. På nätterna använder jag hörlurar. Ibland ställer datorn om mellan dom och högtalarna automatiskt, men andra gånger är det fortfarande tyst när jag vill lyssna genom högtalarna. Låter det fortfarande ingenting efter att jag har bytt inställning, beror det oftast på att jag har glömt att trycka på den fysiska knappen på högtalaren. Ibland hjälper ingenting av detta. Då är ljudet avstängt i själva klippet jag vill titta på. Jag förstår inte ens varför den funktionen finns, mycket mindre varför den är aktiverad när man kommer till ett klipp.
26 November 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Mitt liv i bilder.

På nogg.se, där jag har bloggat i tolv år, kan man enbart lägga upp videoklipp från YouTube. För ett par år sedan började jag använda Blogspot också, och där fungerar det med filer från den egna datorn. Jag hade lagt över en låt från en skiva till datorn, och tänkte att det skulle fungera med den också, men programmet ville enbart ta emot videofiler. Jag försökte konvertera den till en sån, men fick ändå nobben. Jag googlade hej vilt. Windows movie maker skulle finnas i datorn och verkade vara riktigt enkelt att göra det jag ville i. När jag inte hittade den visade sig förklaringen vara att den inte fanns i Windows 10. Enligt Microsoft var det som ändå erbjöds på nätet i den vägen bara fusk och skräp. Däremot upptäckte jag att man lätt kunde göra en egen video i fotoprogrammet i Windows 10. Det var bara att lägga in låten jag ville dela med mig av och en bild, så blev det en video som Blogspot godkände. Sedan var jag förstås tvungen att leka mera. Eftersom jag varken har barn eller djur kom min första mer avancerade video att handla om mig själv. Nedan är ni välkomna på en tur genom mitt liv från det jag föddes till dags dato.​

http://hambomazurka.blogspot.com/2018/11/mitt-liv-i-bilder.html

25 November 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Långhelg.

Mina nya radiokåpor är helt suveräna. Dom gamla satt knappt ens där dom skulle när dom var nya, men dom här slöt tätt direkt. Det enda lilla problemet är att strömmen stängs av automatiskt, om man inte använder dom på fyra timmar. Det är tydligen radion man ska använda, för varje morgon vid halv tre stängs dom av. Jag tänkte göra det till en vana att starta om dom själv i lugn och ro vid den rasten, men ännu har jag inte kommit ihåg det. Sista natten jobbar vi dessutom längre, så då hinner dom slå ifrån en gång till innan det är dags att gå hem.
Igår morse hade jag tid för massage efter jobbet, men vid halv tolv i torsdags kväll messade min massageterapeut återbud. Hon var tvungen att stanna hemma med sjuka barn. Hon tänkte jobba i helgen istället, när jag antar att barnens far kunde ta hand om dom. Så i morse var jag där och fick massage redan halv åtta.
Jag försökte få ledigt i slutet av nästa vecka, men fick ta början istället. Det innebär att den här helgen blir långhelg istället för nästa, och jag får ta tag i julpyntandet en vecka för tidigt. Dom första adventsstjärnorna och ljusstakarna i fönstren i kvarteret såg jag å andra sidan för flera veckor sedan. Ljusslingor på balkongen har vissa uppe hela året.


24 November 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Tjugotredje november.

Som på bilden såg mitt vardagsrum ut för tre år sedan. Det hade varit stora sprickor i målningen i taket i sovrummet länge, men jag hade varit för lat för att ta tag i det. Jag insåg ju att det var såhär mycket prylar som måste bäras ut därifrån. Då stod ändå skrivbordet och bokhyllan kvar. Även om jag hade orkat baxa ut dom ur sovrummet, hade dom knappast fått plats någon annanstans. Jag fick nya tapeter också, så det blev ett helt nytt sovrum. Speciellt som jag passade på att byta ut sängramen samtidigt. Det var inte så enkelt som jag hade trott, för jag ville ha en i trä. Vanliga träsängar är tydligen inte så vanliga längre. Jag hade inte noterat det innan, men fortfarande tre år senare finns det enbart såna där mjuka sänggavlar i annonserna. Jag fick besöka Ria några gånger, innan någon till slut lämnade in en sån säng som jag ville ha. För mig var det enbart fördelar med det. Dels kostade den en tiondel av vad en ny skulle ha kostat. Så tog personalen från Ria med sig min gamla säng när dom lämnade den nya. Den hade jag annars fått problem med att bli av med, eftersom jag inte har bil. Målaren fixade för övrigt till rören i duschen också. Där hade det mesta av färgen flagnat på tjugotre år. Så på det hela taget var det värt besväret att ha honom här några dagar. Det som syns längst bort i bild är min sovplats. Alla nattarbetare kan föreställa sig hur det är att sova i ett rum i lägenheten, när hantverkare jobbar i ett annat.

23 November 2018  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Tv-licens.

Jag har förstått av debatten på nätet att jag är en av dom få som tycker att det är en strålande idé att ta bort TV-licensen och lägga avgiften på skatten. Jag har i alla år känt mig orättvist behandlad när jag har betalat för en handfull kanaler, medan dom som har haft tio gånger så många har sluppit undan. Att ha folk som jobbar med att hitta skolkarna kan väl inte heller vara gratis direkt. Eftersom jag är ensam blir dessutom höjningen marginell för mig. Är man två får man plötsligt betala dubbelt så mycket, även om man bara har en apparat. Att man uppger avgiften för ett helt år kan jag tycka får den att låta högre än den är. 1307 kronor om året är ju en piss i Nilen jämfört med dom över 7000 jag betalar till fack och a-kassa varje år. Jag har glädje av tv:n betydligt oftare än av facket, och a-kassan vet man ju inte om man någonsin kommer att få någon nytta av. TV-utbudet kan jag däremot ha åsikter om. Inte bristen på program att se, men däremot när dom sänds. Nu ser väl dom flesta vad dom vill när dom vill, men jag har ändå någon gammaldags uppfattning om att det borde finnas lite underhållning en lördagskväll. Möjligen har det med min smak att göra, men sist jag kollade fanns det inte ett enda program att se på lördagen. På torsdagen gick det däremot många bra program samtidigt på olika kanaler. Till nästkommande lördag verkar någon ha läst mitt inlägg, fast jag inte publicerar det förrän nu. Då sänds nämligen såväl Jonas Gardells föreställning ”30 år tillsammans” som fyra olika filmer ungefär samtidigt på dom få Tv-kanaler jag har. Det är tur av flera anledningar att jag inte är beroende av några sändningstider. Hinner jag ner vid Tv:n i veckorna, så reser jag mig igen vid sjutiden, innan någonting av intresse har hunnit börja. I helgerna sitter jag där istället nattetid, när dom flesta programmen är slut.
22 November 2018  | Länk | Media | 0 kommentar
Facebook.

Det händer ibland att Facebook döljer någon av bilderna jag lägger upp, eftersom den strider mot deras communityregler. Då finns det alltid en liten knapp att trycka på, om man tycker att dom har gjort fel. Jag antar att den första kontrollen är automatisk, och att en verklig människa tittar på bilden när jag protesterar. Dom brukar komma tillbaka efter den kontrollen, men man vet aldrig hur länge det dröjer. Då var det värre med det som hände mig nyligen. Flödet på Facebook lämnar en del i övrigt att önska. Alla inlägg som jag vill se kommer inte upp, så dom vänner som intresserar mig mest brukar jag besöka på deras profiler. Där kommer det inte sällan upp ”inlägg som du inte har sett”. Det kan göra mig skogstokig att dom inte har visat dom för mig, när dom uppenbarligen vet om det. Nu fick jag plötsligt bara ett meddelande när jag försökte gå till en väns sida, att den funktionen var blockerad för mig. Jag hade använt den för ofta, och dom var oroliga att jag stalkade folk. Det bör roa dom som anser att det är exakt vad jag gör, men Facebook förlorade hela sin mening för mig. I flödet kom det, som sagt, inte upp någonting vettigt, och någon annan sida kom jag inte in på. Som väl är har det inte hänt igen, men jag oroar mig för det. Jag lämnar ogärna hemmet, så jag har det mesta av mitt sociala liv på Facebook.

21 November 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Nya kåpor.

Sladdar och annan utrustning för att lyssna på musik medan man jobbar slits fort i dammet på min arbetsplats. Dom flesta använder sina telefoner som musikspelare, men jag har en liten Ipod shuffle ansluten till hörselkåporna. Såna som man hade förr, som en yngre kollega sa. Den är framför allt mindre och smidigare att bära runt på än telefonen. Problemet när det börjar strula är att det är svårt att veta om det är Ipodden, sladden eller kåporna som inte vill vara med. Senast det hände jobbade jag en halv natt i kompakt tystnad, och det var inte kul. När jag kom hem letade jag fram öronsnäckor, för att kolla om jag fick ljud då. Det fick jag. Det visade sig dessutom att dom hade legat i ryggsäcken hela tiden, som backup för precis såna här händelser. Jag kunde alltså ha tagit till dom direkt. Dom gamla lurarna hade jag köpt på nätet, men nu tänkte jag kolla om dom hade såna i personalshopen på jobbet. Jag ringde och frågade först. Det visade sig vara en bra idé, för det fanns inga hemma. Däremot tog dom bara något dygn att få hem om man beställde. När jag hörde priset bestämde jag mig direkt. Dom hade gått ner, så det både blev billigast och gick snabbast och enklast att köpa dom där. Det fanns radio också i dom, men ändå slapp man den förhatliga antennen som brukar sticka rakt upp på radiolurar. Istället för att ratta in kanalerna manuellt tryckte man på en knapp, så ställdes dom in automatiskt. Eller skulle göra det i alla fall. Jag tryckte allt vad jag orkade, men fick aldrig in någon kanal. Till slut vet jag inte var jag tryckte i ren desperation, men radio blev det. Jag lyssnar visserligen mest på Ipodden, men det kan vara bra om radion finns att ta till i reserv. Den förstnämnda fungerade alldeles ypperligt här hemma, men när jag kom till jobbet hördes plötsligt bara en kanal. Det var lite surt att enbart höra bakgrundskören på låtarna. Det enda jag hade ändrat på var att jag hade vänt på sladden, så jag provade med att vända tillbaka den, och då lät det som det skulle. Jag trodde att båda ändarna var likadana på en sån sladd, men så var det tydligen inte. Tur att jag satte den rätt första gången, för annars hade jag väl aldrig fattat vad som var fel.
20 November 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Inventering.

Den som satte upp lapparna på våra skåp i omklädningsrummet hade säkert goda intentioner, men det är förstås bra om man fullföljer det man har påbörjat. Det har snart gått tre veckor sedan den 31/10, men lapparna hänger kvar. Risken att man skulle ha missat någon som har skåp där är minimal. Förutom en lapp på varje skåp har det funnits information både på dörrarna in till omklädningsrummen och på andra ställen i fabriken. Vore företaget lika ambitiösa med all information skulle jag vara tacksam. Som framgår av den undre bilden är det stora problemet att det lär bli väldigt många lås att klippa upp. Tills för några år sedan fanns det en tjej som hade järnkoll på det där. Sedan hon slutade är det ingen ordning alls. Det har slutat mängder med folk, och ingen har brytt sig om att lämna tillbaka lås och nycklar. Det där projektet suckar jag mest över. Jag är mer upprörd över att toaletten jag använder där uppe har saknat lyse i flera månader. Min gruppsamordnare mailade elverkstaden åt mig, men ingenting har hänt. Man får välja mellan att kissa i absolut beckmörker eller med dörren öppen. Ingetdera verkar riktigt värdigt ett så stort företag, som dessutom hävdar att dom satsar på personalen. Bra betalt verkar vi ha i alla fall. Jag läste på nätet att våra löner är dom bästa i Nybro. Det gäller väl inte riktigt mig, som jobbar deltid, men säkert dom som jobbar heltid och väl det.

19 November 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Städning.

Städning är, som jag säkert har nämnt, inte en av mina starkaste grenar, men jag försöker i alla fall städa av det värsta varje helg. Detta sker på lördagar, men i lördags fick jag gäster innan jag hann så långt. Att det var ostädat när dom kom fick dom leva med, när dom inte aviserade sin ankomst mer än någon timme i förväg. Det var ändå ingenting jämfört med hur det såg ut såhär en vecka senare. När ungdomarna gick hem framåt morgonen i söndags var jag inte ett dugg sugen på städning, och på söndagsnatten jobbade jag övertid. När jag jobbar hinner jag inte så mycket mer än att sova, duscha och äta mellan arbetspassen. Det är tur att ingen har velat låna toaletten under veckan, och att jag själv inte har varit inne i badrummet med glasögonen på mig. Utan dom såg det inte så farligt ut, men när jag behöll dom på igår blev jag nästan rädd. Nu är i alla fall det värsta avskurat igen. Jag antar att det är lika bra att man vänjer sig tills man blir beroende av hemtjänst. Om jag har förstått saken rätt så städar dom bara varannan vecka. Det behöver knappast dröja tills man blir riktigt gammal heller. I en programserie om hemtjänsten fick man bland annat följa en kvinna i min ålder (om hon inte var ännu yngre). Hon hade fått MS, men tyckte väl som jag att det här med att duscha var någonting väldigt privat. Nu blev hon så utmattad av det att hon inte orkade någonting mera den dagen. När hon lät sig övertalas att ta emot hjälp med duschen, kunde hon spara sina egna krafter till någonting roligare.
18 November 2018  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Musik.

Det slog mig när jag lyssnade på texten till Beatles låt ”When I’m sixty-four”, att 64 inte bara ansågs vara en hög ålder. Den skulle dessutom inte infinna sig ännu på många år. Nu är det ju inte så hiskeligt många år tills jag är där på gott och ont. Att hinna bli pensionär vore inte fel, men ålderskrämporna lär väl bara bli fler och värre ju äldre man blir. I vissa låtar ändrar jag helt enkelt texten så den passar bättre till en medelålders tant. När Beach Boys sjunger ” Wouldn't it be nice if we were older, then we wouldn't have to wait so long” korrigerar ja det till ” Wouldn't it be nice if we were younger, then we wouldn't have to die so soon.” När något av dansbanden sjunger om alla misstag vi har gjort ”dom har vi ännu chans att ändra på” blir det i min version ”dom har vi ännu chans att göra om.” Fast det kanske har mer att göra med att jag har blivit synisk med åren.

17 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Fredag.

Vardagsmotion får man gott om, när man inte har någon bil. I morse cyklade jag först hem från jobbet, och sedan till förpackningsåtervinningen vid Åkrahällskolan. Ska jag bara till Kvantum brukar jag ta med mig skräpet till återvinningen där för att slippa omvägen, men idag hade jag ärende till både Circle K och Willys. Ett halvt flak tomburkar släpade jag med mig hela rundan, för att slippa ha ett köksskåp fullt av dom en vecka till. Det blev en del sånt i lördags. På Kvantum hittade jag bara tändare med en liten, kort pipa. Braständarna jag brukar köpa är längre och dessutom kan man böja röret på dom. Det var extremt dålig timing med kortare, eftersom jag nyligen har köpt större ljuslyktor. Dom skulle aldrig gå att tända med den mindre tändaren, utan att jag brände mig själv. Således frågade jag en i personalen mest för säkerhets skull. Dom små tändarna hängde på två olika ställen, och det kändes som överkurs att det skulle finnas ett tredje. Det gjorde det, så jag fick tag i det jag ville ha. Längre fram i butiken fanns ett nytt ställ med handgjort godis. Bland annat pepparkaksfudge. Det smakar som en mer sofistikerad variant av att äta pepparkaksdeg, något som jag tycker är godare än dom färdiga kakorna. Det här godiset var så nytt så ingen hade hunnit upptäcka att påsarna inte gick att scanna. Samma kille som hade hjälpt mig tidigare försökte och tjejen i kassan försökte, men det slutade med att hon fick skriva in hela ean-koden manuellt. Det fanns dessutom inget kommando för att lägga in två av samma, så hon fick skriva alltihop två gånger för mina två påsar. Nu är i alla fall alla ärenden avklarade, och det är äntligen fredag kväll. Det trodde jag knappt var möjligt, när jag gick till jobbet i söndags.

16 November 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Värma mat.

Tvättmaskin och annat här är mer än tjugo år gammalt, så jag går nästan och väntar på att det ska ge upp andan. Mikrovågsugnen tror jag har fyllt trettio. Därför var jag helt inställd på att köpa en ny, när den inte ville värma maten längre. Jag har varit sugen innan, eftersom det finns så snygga ugnar, men så länge den fungerar är jag för snål för att köpa en ny. Jag värmde maten dubbelt så länge som jag brukar, men den blev ändå bara ljummen. Jag upptäckte inte varför förrän dagen därpå. Jag har alltid vredet på högsta läget. Nu hade jag varit ordentlig och använt defrost, när jag tinade bröd. Eftersom jag aldrig ändrar den där knappen annars, tänkte jag varken på att vrida tillbaka den efteråt eller att kolla vad den stod på när jag skulle värma mat. Under flera år använde jag aldrig locket som ska ligga över maten i mikron. Min svägerska skrek rakt ut när jag ställde in någonting utan lock hemma hos henne. Efter det insåg jag att det förmodligen är viktigt. Om inte annat slipper man rengöra hela ugnen, om någonting får för sig att skvätta runt. Det där locket är betydligt enklare att diska än att rengöra hela mikron.

15 November 2018  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Fjortonde november.

Den fjortonde november har jag varit ute och dansat många gånger genom åren. Redan 1975 var jag på en dans som Centerns ungdomsförbund anordnade i Gårdby på östra Öland. Det blev efterfest också, så någon exakt tid att vara hemma verkar jag inte ha haft, fast jag bara var fjorton. Fem år senare var jag på Sandra dansrestaurang i Kalmar med några vänner. 1981 var jag tjugo år gammal och såg ut som på det bifogade kortet. Den fjortonde november var en lördag, och på dagen samlades hela familjen i föräldrahemmet på Öland. På kvällen åkte tre kompisar med mig till Hyttan i Alsterbro på dans. Där spelade en orkester från Falkenberg som hette Bert Bennys. Det var alltid två orkestrar som spelade nonstop där, så jag fick en dans med en av killarna i bandet. Vilka dom andra var som spelade just denna kväll har jag inte ens antecknat. Sex år senare inföll detta datum på en lördag igen. Då var jag på GDV (GammelDansens Vänner) i Påryd. Fast mina favoriter Profilerna från Mönsterås spelade var det tydligen inte speciellt kul, för jag tröttnade och körde hem ganska tidigt. Ett par år senare var jag i Blomstermåla folkets hus och dansade kultis. 1992 var jag ute och dansade den fjortonde november för allra sista gången. Senaste kanske man ska säga, även om det inte känns som om jag kommer att ta upp dansandet igen, ens om jag lever och har hälsan tills jag blir pensionär. Då var det goda vänner från Emmaboda som ringde vid sju på kvällen, och undrade om jag skulle följa med till Hyttan i Alsterbro. Det var bara att snygga till sig i full fart och hänga på. Den kvällen spelade för övrigt Bengt Ferms orkester från Vislanda.

14 November 2018  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Blodtrycksmätningar.

Att ha någon som helst uppfattning om när någonting hände blir bara svårare ju äldre jag blir. Veckorna flyter ihop, och jag har ingen aning om ifall någonting hände igår eller förra veckan. Ligger någonting längre tillbaka i tiden än så har det en tendens att vara ett par år sedan. Allra tydligast märks det på mitt blodtrycksdiagram. För att slippa cykla till Astrakanen och köa för att ta blodtrycket skaffade jag en egen maskin till det för några år sedan. Redan när jag kollar den uppgiften ser jag att tiden har gått ifrån mig. I tolv år har jag mätt blodtrycket själv, och apparaten har betalat sig för länge sedan. Tanken är att göra en mätning varje månad, för att kunna skriva ut och visa min husläkare hur trycket har legat. Ofta blir det hopp på både två och tre månader. Jag antar att det tyder på att jag mår bra, när jag glömmer bort det. För lite sedan skulle jag kolla det en gång extra, fast det bara hade gått ett par veckor, eftersom det hade legat lite högt. Då var det redan exakt en månad sedan förra mätningen.

13 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Tidningsklipp.

Min mamma sparade familjeannonser av olika slag i album, och jag fortsatte antagligen likadant av bara farten. Det är väldigt praktiskt för mig som har dåligt minne. Däremot är urklippsalbumen inte lika enkla att söka i som datorn. Jag är inne på mitt femte album nu, och det kan vara svårt att veta ens i vilket av dom jag ska börja leta efter det jag söker. Något annat är urvalet. Jag kan fundera över om jag egentligen kände en person. Å andra sidan har jag självklart satt in dödsannonserna för alla jag minns från min barndom, fast jag kanske aldrig ens har pratat med vissa. Dom minns jag dessutom bättre än många andra jag har sparat urklipp av från senare i livet. Fast det både finns bild och namn när folk till exempel gifter sig, kan jag fundera allvarligt på vilka dom var och i vilket sammanhang jag har känt dom. Någon gång missar jag att klippa ur en annons. Som dödsannonsen efter Sara, som bodde här i huset när jag flyttade hit. Hon har säkert varit död i tjugo år, och det har grämt mig lika länge att jag missade annonsen. Troligen glömde jag det helt enkelt. Det vore likt mig. Det enda jag har kvar efter henne är urklippet nedan från 1994, men det är väl egentligen roligare att ha än en dödsannons. Och så minnena förstås. Det sägs ju att man lever vidare så länge någon minns en. Någon gång har det hänt att jag inte har känt igen namnet i en dödsannons, eftersom jag bara kände någon till förnamnet. Ser jag att folk har jobbat på Kährs brukar jag fråga där. En gång visade det sig att killen som hade gått bort hade varit med oss ute och ätit innan jobbet många gånger. Då hade jag hunnit slänga tidningen med dödsannonsen, men kollegan som berättade hade den kvar, så jag fick den av henne. När mamma dog adopterade jag hennes äldsta urklippsalbum. Lim och tejp har en tendens att torka och släppa med tiden, så jag fick limma fast en del på nytt. På sistone har jag märkt att det börjar hända i mina egna album också. Det äldsta är mer än fyrtio år gammalt, så det kanske inte är så konstigt.

12 November 2018  | Länk | Media | 0 kommentar
Spelkväll.

Igår sov jag dåligt tidigare på dagen. Då somnar jag till desto bättre framåt eftermiddagen, kvällen, och det kan dröja innan jag kommer ur sängen. Nu hade jag i alla fall sån tur så ungdomarna (i alla fall jämfört med mig) på kortet nedan hade hört av sig bara en halvtimme innan jag kollade telefonen, och undrat om vi skulle ha spelkväll. Att bestämma vad man vill ha för hämtmat är inte lätt när man är nyuppstigen, men pizza med tonfisk fick jag för mig att jag kunde vara sugen på. Det fanns ett par olika att välja på, men Love you som dom valde visade sig vara en riktig fullträff. Framför allt för att det var gott om ost på. Tonfiskpizza minns jag annars som en ganska torr historia, men jag har nog aldrig köpt det på Amigo. Jag minns inte att jag har ätit det i modern tid över huvud taget. Jag har lovat att jobba övertid i natt, så för att hinna få undan disk och tvätt innan helgen var slut fick jag dra igång båda dom maskinerna innan mina gäster dök upp. Dom dröjde en stund extra, så jag hann plocka ner fredagens tvätt. Diskmaskinen hann dessutom bli nästan färdig. Det kan vara en fördel när man sitter i köket, eftersom den låter en del. Vi körde uppenbarligen längre sejourer med varje spel, för fast vi satt och groggade, ölade och spelade till halv tre i morse, hann vi bara med tre olika. Det var Diceman, som vi aldrig hade spelat tidigare och frågespelet Vagabond. När vi började bli trötta var Alias det perfekta spelet att spåna loss över.

11 November 2018  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Lördagskrysset.

Höjdpunkten varje lördag är att lösa lördagskrysset i morgontidningen. Ja, dom ord jag kan då. Det brukar vara långt ifrån alla. Jag ger mig när jag hittar ett hörn där jag omöjligt kan veta om bokstäverna stämmer utan att googla. Så viktigt känns det inte, och det stör mig att det alltid finns ett sånt hörn. Ännu mer stör det mig att både mamma och min äldste bror var/är korsordslösare av rang. Drömmen har i alla år varit att lyckas lösa hela krysset. Då tänkte jag ta ett kort och lägga upp på Instagram och Facebook med texten ”Plötsligt händer det”. Det lär aldrig hända och har aldrig hänt. Åtminstone var det vad jag trodde tills jag fick upp det här fotot bland minnena på Facebook. Gissa vem som hade lyckats lösa hela korsordet! Det kanske inte var så konstigt att jag hade glömt det, för det var för sju år sedan, och jag försöker varje lördag. Ikväll är ”mina” barn på ingående för spelkväll, så krysset får vänta.
10 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Aktiesparande.

Jag blir så fascinerad av att man som småsparare erbjuds att prenumerera på en aktietidning, som ska hjälpa en att göra bättre aktieaffärer. Jag har lite svårt att tänka mig att dom blir så mycket bättre att man inte skulle spara lika mycket på att skippa den där tidningsprenumerationen. Jag tänker väl lite som min salig mor gjorde om spel. Hon trodde att man i längden vann mest på att inte spela alls och spara insatsen. Aktiekurserna är tydligen också fullbokade, och jag kan tycka samma sak om att betala för en sån. Å andra sidan läste jag i tidningen att det finns dom som inte ens vet vad en aktie eller en fond är för någonting, och då kan jag tänka mig att det är befogat. Dom på banken brukar inte vara så bra på att förklara, så det har hänt att jag har blivit chockad när jag har insett hur mycket av mina pengar dom har slarvat bort. När det gäller aktier följer jag ett enda råd som jag har läst någonstans, att dom ska man aldrig sälja. Möjligen får jag mindre avkastning än dom som jobbar hårt med att köpa och sälja, men jag får betydligt mer än vad det blir i ränta på pengarna på banken. Skulle hela börsen krascha blir jag betydligt fattigare än nu. Fast då lär väl bankerna också dras med i raset, så det drabbar även dom som har eventuella tillgångar där. Själv är jag mest rädd att dö innan jag hinner gå i pension. I så fall hoppas jag få en förvarning, så jag hinner göra av med pensionspengarna innan jag trillar dit.

9 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Film.

När det kommer till film brukar jag hävda att jag främst gillar romantiska komedier. Det blir en del drama också och rentav lite action någon gång. Det är som med musik. Jag lyssnar på det jag tycker är bra alldeles oavsett genre. Med filmer kan det vara svårare att klura ut vad man vill eller ens orkar se. På sistone verkar jag inte ha varit någon muntergök direkt. Jag har sett ”It’s not yet dark” som är en dokumentär om en kille som har ALS. Det är en av dom mest skrämmande sjukdomar jag vet. I ”Stepmom” får en kvinna cancer. Den filmen hade jag valt bort ett par gånger, eftersom början var i spattigaste laget. När man kom in i den var den jättebra. I ”A family man” är det en liten unge som får cancer. ”Welcome to me” handlar om en kvinna med borderline personlighetsstörning och i ”A late quartet” får en man Parkinson. Det är, som sagt, inte lätt att veta i förväg vad man kommer att tycka om en film. Det är en av anledningarna till att det är trettio år sedan jag var på bio senast. Där reser man sig ju inte och går i första taget. Här hemma ger jag en film max en kvart. Har jag inte fastnat då får det vara. Någon jag skulle vilja ha ett snack med är den som översätter filmtitlar till svenska. Den största frågan är varför man gör det över huvud taget. På vissa filmer behålls ju originaltiteln, och den brukar fungera precis lika bra. Så undrar jag hur sjutton dom tänker när dom hittar på en helt ny svensk titel. Som hen som översatte ”Something’s gotta give” till ”Galen i kärlek”. Hur tänkte man där?
8 November 2018  | Länk | Media | 0 kommentar
Sjunde november.

Den sjunde november 1975 gick jag i åttan, och vi var i simhallen halva dagen. Till min förvåning läser jag mer än fyrtio år senare att det var jätteroligt. När alla andra mest verkar minnas det som var bra är jag tvärtom, så jag kommer mest ihåg såna tillfällen som stökiga och bökiga. 1980 såg jag ut som på kortet nedan, även om jag spexar lite där. Jag och min bästa väninna i tjugoårsåldern var på pizzeria denna fredagskväll. Jag drack starköl och blev lite lätt berusad. 1983 bowlade jag den sjunde november, och slog 140 poäng. Året därpå var jag i Läckeby och sköt luftgevär, eftersom jag var medlem i skytteföreningen där. 127 poäng blev det. 1987 inföll detta datum en lördag, och vi hade öppet hus på Nordchoklad där jag jobbade då. Jag hann både med att jobba några timmar och att visa upp min arbetsplats för delar av familjen. Det enda bestående minnet jag har är att min närmaste chef hade klätt upp sig i slips. Det är annars ingenting man ser speciellt ofta på ett fabriksgolv. På kvällen var jag på Sandra dansrestaurang och åt tillsammans med bror, svägerska och två andra par. 1988 och 1989 bodde jag i Oskarshamn. Någonting får mig att tro att väninnan där och jag oftast åt ute. Det gjorde vi åtminstone båda åren den sjunde november. Den senare av gångerna hade vi dessutom spelat bowling före maten.

7 November 2018  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Julmotiv eller bara vinter.

Jag har insett att jag är otydlig och förklarar dåligt, men ibland fattar jag verkligen inte vad jag kunde ha sagt annorlunda för att få rätt sak med mig hem. Senast var det julfrimärken. Jag är ute i god tid med allt som har med julen att göra, eftersom jag vet hur fort dom där sista veckorna går. När jag ändå var inne på posten i fredags tänkte jag således passa på att köpa frimärken till julkorten. Bland dom som syntes under disken såg jag inga, så jag frågade om dom inte hade fått julfrimärkena ännu. Damen i kassan sa att hon bara hade på rulle ännu, men det spelade inte mig någon roll. Huvudsaken var att dom var självhäftande, men det påstod hon att alla frimärken var numera. Att det skickas så mycket så dom måste sitta fast ordentligt. Jag misstänker att hon menar allt som skickas efter billigt från utlandet. Annars vill jag gärna tro att dom flesta skickade mer på posten förut än nu. Postnord vill till och med sluta bära ut post fem dagar i veckan har jag läst. Jag var förstås dum och slarvig som inte tittade närmare på frimärkena jag köpte, men jag vill som sagt gärna tro att man kan lita på folk. Inte förrän jag skulle använda dom upptäckte jag att det inte alls var julpost, utan helt vanliga frimärken med vintermotiv jag hade köpt. Nu passade jag istället på att i första hand använda dom julfrimärken som låg kvar sedan tidigare år. Skickar jag någonting numera är det oftast till brorsdottern i England och hennes familj, och dit kan man använda vanliga valörlösa frimärken också. Klistermärken med julmotiv att dekorera breven med hade jag kvar sedan ifjol. Samma sak med kuvert. Dom var dessutom lika härligt självhäftande som frimärkena. Jag avskyr att slicka på sånt, så är det bara gummerat använder jag limstift istället.

6 November 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Luffarpaket.

Efter att vi hade besökt Hönsalottas luffarmuseum i somras grämde det mig lite att jag inte hade passat på att köpa boken om luffarna och deras liv. Sedan dess har det dessutom kommit en skiva med luffarsånger som jag gärna ville ha. Ett smycke tillverkat i trådtjack föreställande en liten visp kunde jag också tänka mig. Nu hade jag sån tur, så när det plockades ihop ett speciellt julpaket innehöll det exakt dom sakerna, plus ett inträde till muséet. Snacke-Per själv kom förbi med prylarna, så servicen var total. Han nämnde att han hade lagt med en tablettask som extra present, men jag hittade mer än så. Smycket trodde jag bara skulle hänga i en läderrem och inte en lång kedja. Den fina träasken som det låg i hade jag över huvud taget aldrig sett förr. Biljetten trodde jag bara gällde för ett vanligt besök på muséet, men nu fattar jag den som att man får komma in när det är gruppbesök med föreläsning och annat. Jag får kolla upp det där närmare, så det inte är jag som missförstår som vanligt. Nu är jag i full färd med att plöja boken, fast jag knappt minns när jag läste en bok senast. Skivan kör jag i cd-spelaren i köket. ”Abrahams testamente” tycker jag är så fin att jag vill dela med mig av den. Hoppas att inte upphovsmännen Göran Johansson och Leif Ljungberg Blom misstycker.​

http://hambomazurka.blogspot.com/2018/11/luffarpaket.html

5 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Spiral avlägsnad.

Jag utgår ifrån att dom kvinnor som uppskattar gynekologiska undersökningar är lätt räknade. Då mindes jag det ändå som att det inte alltid gjorde ont eller var direkt obehagligt. En krönika i morgontidningen fick mig att undra om jag hade fel. Där skrev krönikören som den självklaraste sak i världen att det gör ont att ta cellprov. Jag gjorde det senast för några år sedan. Nästa gång det var dags hade jag tänkt passa på att få min spiral utplockad samtidigt. Jag vill varken strula runt och passa tider eller utsätta mig för en gynstol flera gånger än nödvändigt. Vad jag hade missat var att när man är över femtio blir man inte kallad till cellprovsundersökning mer än vart femte år. I förra veckan var det i alla fall dags. Jag hade tänkt att jag kanske skulle bli tvungen att åka in till lasarettet, men dom gjorde båda sakerna på mödrahälsovården här i Nybro. Mitt nästa bekymmer var att spiralen hade suttit några år på övertid. Jag läste en gång om en kvinna som den hade vuxit fast i. Nu berättade barnmorskan för mig att den spiral som någon av hennes kollegor hade plockat ut som hade suttit längst, hade suttit i 22 år! Hur ont det skulle ha gjort att sätta in den vet jag inte, för då fick jag bedövning innan. När hon tog ut den kändes det som om någon hade kört in ett glödgat svärd i mig, men det gick förstås betydligt snabbare än att få den på plats. Jag förstod att många oroar sig medan dom väntar på svar efter provtillfället, och tycker att det är jobbigt att svaret kan dröja ett par månader. Jag var bara otroligt lättad att alltihop var avklarat och spiralen utplockad. Cancer och andra handikappande eller dödliga sjukdomar oroar jag mig lika mycket för vare sig jag har testat mig för dom eller inte.

4 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Yrslig.

Jag har alltid haft lätt för att bli yr. Karuseller och gungor funkar inte alls, och jag måste titta framåt för att inte bli åksjuk när jag åker bil, buss eller tåg. Jag har blivit sjösjuk till och med på Gotlandsfärjan, utan att det blåste något speciellt. Det som fascinerar mig mest när jag tittar på danstävlingar är hur dom kan vrida huvudet så snabbt. Jag har i och för sig hört deltagare i ”Let’s dance” som också far illa av det. För mig kan det räcka att jag vänder mig för snabbt i sängen, för att hela huset ska börja snurra. Jag har ett program för att stärka min onda nacke, men att lägga mig på rygg på golvet går inte heller något vidare. För några veckor sedan blev jag så yr att jag slutade helt och hållet med mina övningar. Jag kunde förstås ha fortsatt med dom som inte krävde ryggläge, men jag struntade i alltihop. När jag kom till min massageterapeut var musklerna i nacken mycket riktigt hårdare och stelare än vanligt. Jag kände att det var bäst att komma igång igen, och numera sitter jag i en fåtölj stället för att ligga på rygg på golvet. Förhoppningsvis gör övningarna någon nytta så också, och om inte annat blir resten av programmet gjort. Återstår att höra om det märks någon skillnad när det är dags för massage nästa gång.
3 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Paket.

Idag hade jag tre olika paket att hämta ut. Det första på posten inne på Willys. Kvantum har också blivit utlämningsställe för Postnord nu, men jag lyckades ändå inte samla alla mina paket på ett ställe. Det kom visserligen upp en ruta där man fick välja, men Willys var enda alternativet. Man kanske kan hoppas att det hänger ihop med att det är så pass nytt på Kvantum. Förvalt utlämningsställe för Schenker brukar vara Circle K och för DHL Gulf. Det blev en del extra rundor innan Kvantum också började lämna ut paket. Dit ska jag ändå en gång i veckan, och kan hämta mina försändelser samtidigt. Dom har byggt om förköpet och samtidigt börjat med kölappar. Stort och luftigt har det blivit. Jag är oftast där på morgonen innan resten av Nybro har vaknat, men jag kan tänka mig att skillnaden är ännu större när där är fullt av folk. Första gången jag tog en kölapp fick jag välja ”post” bland ärendena. Det var nog fler som hade undrat om det var rätt val för paket från andra speditörer, för idag var texten ändrad till ”paket”. Paketet som var skickat med Schenker var inga problem att få ut, men DHL:s webbsida hade tekniska problem. Tjejen i kassan var inne på att hon inte kunde lämna ut något paket då, men jag berättade om den gången någon i kassan hade glömt att registrera mitt paket i datorn. Vi upptäckte det när jag fick en påminnelse. Då tog en flicka mina personuppgifter per telefon och rättade till det. Nu lämnade tösen i morse ut mitt paket och skulle registrera det när webbsidan kom igång igen. Nästa problem blev att få plats med allting på cykeln. Jag fick ett paket över, och fick packa om en gång extra, för att få med mig det också hem.

2 November 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Läkarutlåtanden.

Man borde uppenbarligen ha en hel stab med läkare, för att få veta hur man mår och hur man borde leva. Dom gissar ju mest, och två stycken kan gissa väldigt olika. ”Säker kan man inte vara förrän vid obduktionen” som en kirurg sa till mig en gång. Då är det så dags. En kvinnlig läkare på vårdcentralen hävdade att jag skulle dö inom tio år, om vi inte började medicinera min relativt höga vilopuls. Alla läkare jag har träffat sedan dess säger att allt under hundra är normalt, så nu har jag bestämt mig för att medicinering inte är nödvändig. Jag läste om högt blodtryck på nätet att det berodde på patientens inställning om man skulle medicinera det eller inte. Hade jag haft Internet när dom upptäckte hur högt mitt var hade jag aldrig börjat med pillren. Jag tror biverkningarna överträffar nyttan. Nu törs jag inte sluta efter alla år. Mitt dåliga kolesterol har bara blivit värre och värre enligt husläkaren. Förra gången jag var på företagshälsan sa sköterskan att det låg i överkant, men läkaren var nöjd. Vid senaste besöket var det jättebra, så nu hoppas jag bara att min husläkare håller med om det. Det enda råd jag minns säkert att jag har fått när min övervikt har varit på tapeten är att inte äta för nära sänggåendet. På lappen man får med kostråd vid nattarbete står det istället att man ska äta en stadig frukost innan man går och lägger sig efter nattpasset. Då hängde det ändå ihop med att risken för övervikt ökar vid nattarbete.
1 November 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida