HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Mars (2019)
>>


Juleljus.

Nybro kostade på sig ny julbelysning i år. Kortet, som jag har lånat på nätet, är väl ett montage som gjordes innan den var på plats, men precis så vackert är det färdiga resultatet. Något som förvånade mig mer var när jag såg alltihop i dagsljus. Stjärnorna var tillverkade i någonting som såg ut som bambu, och det dom hängde i påminde om granris. Det gav ett både gediget och hantverksmässigt intryck. Förutom den här belysningen längs Storgatan har vi många träd i Nybro som är klädda med lampor. Nytt för i år är att konstverket ”Glas i centrum” har fått lummiga omgivningar och vacker belysning. Tidigare var det som en fontän, och favoritnöjet hos vissa var att hälla diskmedel i den, så bassängen blev full av skum. Den står på stadshusplan, och jag log överseende åt någon som på nätet skrev statshusplan. Man får väl vara glad om byhålan Nybro räknas som stad. Någon stat är det definitivt inte.


 

31 December 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Spelkväll.

Dom jag kallar för mina barn, fast dom egentligen varken är mina eller barn, dök in med pizza igår. Jag bidrog med öl, grogg, vin och snacks, så vi åt och drack gott hela kvällen och halva natten. Vi skulle testa spelet jag fick i julklapp av grabbens föräldrar, och det gjorde vi rejält. Det var fråga om hur vuxen man egentligen är, och vi gick igenom samtliga 318 frågor. Att minnas exakt vad man har gjort och inte i livet är verkligen inte lätt i min ålder. Jag är fortfarande osäker på hur många visdomständer jag har tagit bort, även om jag har vaga minnen av ett par stycken. Jag antar att det inte är så viktigt så jag behöver kolla upp det med min tandläkare. Hur som helst gav spelutvecklarnas högst ovetenskapliga formel vid handen att jag egentligen är femton år yngre än vad prästbetyget säger. Ingen lär bli förvånad, med tanke på hur lite tid jag lägger på att vara (eller ens verka) vuxen. Numera är jag dessutom glad ju yngre jag kan tänkas upplevas som. Det var bara fram till min fjortonårsdag som jag hela tiden ville bli äldre, och det är ju ett tag sedan. När vi började bli trötta fick jag välja spel, och min favorit är Alias. Jag tycker det är vansinnigt roligt att förklara och gissa ord, och framåt natten var vi så lättroade så vi kiknade av skratt emellanåt.

30 December 2018  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Lördag.

Den sista (och dyraste) julklappen från mig själv avnjöt jag igår. Det var en hotstone-massage. Egentligen är det enbart mys, och ingenting som gör någon nytta, åtminstone inte fysiskt. Nu är min massageterapeut en pärla som frågade innan hon började om jag ändå ville att hon skulle knåda lite på dom knölar hon hittade. Jag fick alltså det bästa av två världar. Efter skalpmassage och annat mysigt kände jag mig inte speciellt snygg. När telefonen ringer är det i vanliga fall ingenting som stör, men igår kväll körde brorsdottern en videochat istället. Det innebar både att hon såg mig och att jag fick upp ett mess på skärmen medan vi pratade. Det var hennes bror, som ville ha spelkväll. Jag kände att jag nog skulle bli tvungen att tvätta håret i alla fall, men den här gången var han mera förutseende än vanligt. Han och sambon kommer ikväll, och idag har jag sanerat mig själv lite. Jag trodde det skulle vara smart att handla till nyårsafton redan idag, men på Kvantum kryllade det av folk. Den enda som inte var på plats var tiggaren. Dom kanske har åkt hem över jul och nyår, men det måste vara ett guldläge dom missar. Alla dessa människor, och dom flesta är säkert extra givmilda runt jul. Jag köpte Kvantums absolut sista fläskfilé. Det fanns inte ens några frysta filéer kvar. Jag hade tänkt köpa två, men vi blir högst fyra personer, så det borde räcka med en. Eftersom det är nyårsafton blir det dessutom både snittar till välkomstdrinken och dessert efter supén, så förhoppningsvis blir mina gäster mätta i alla fall.
29 December 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Akutbesök på Folktandvården.

Igår morse öppnade äntligen Folktandvården efter julhelgen. Jag ringde så fort dom kopplade ur telefonsvararen, men blev ändå sittande i telefonkö i mer än en halvtimme. Vid det laget trodde jag att akuttiderna för dagen skulle vara slut, men dom hade hon som svarade enligt egen utsago hållit hårt i. Vid tio satt jag hos en kvinnlig tandläkare med utländsk brytning. Det var så lite kvar av den där tanden att hon till slut gav upp försöken att få fast en matris på den, och lagade lite provisoriskt på fri hand. Hon frågade mig vad jag tänkte göra med tanden. Jag hade väl trott att det var dom med utbildning som tänkte när det gällde tänderna, men självklart hade det varit smart att ta reda på mer exakt vad dom andra tandläkarna hade tänkt sig. När damen jag besökte igår föreslog att man kunde dra ut tanden, visste jag i alla fall exakt vad alla andra har sagt om det. När jag själv har föreslagit dom att dra ut den har jag blivit nerröstad direkt. Nu gjorde flickan i receptionen så att hon bokade tid för undersökning och planering av vad vi ska göra med den där tanduslingen i februari. Då fick jag dessutom välja tandläkare själv. Det blev två cykelturer till centrum igår, för på eftermiddagen var jag på ansiktsbehandling. Jag fick inte äta förrän efter besöket på salongen för tandläkaren, så efteråt var jag på Amigo och hämtade en fransk kebab. Jag köpte alltid det förr, men gick i något läge över till kebabrulle. Det märks att jag har handlat mat där ett tag, för den jag köpte nu kostade exakt dubbelt så mycket som när jag började köpa den.

28 December 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Annandag jul.

Igår var det tänkt att vi skulle ha någon typ av extra julfirande hemma hos bror och svägerska. Strax innan vi som bor i Nybro skulle ge oss iväg fick jag besked att gänget från Jönköping hade vänt hem igen. Lilltjejen hade blivit sjuk och spytt i bilen. Eftersom hennes morföräldrar hade träffat henne två dagar tidigare blev dom oroliga att dom hade dragit hem magsjuka, och undrade om vi skulle ställa in alltihop. Själv jobbar jag på en så stor arbetsplats, att jag räknar med att få det jag ska ha när det gäller baciller där. Vi körde på med ett något decimerat firande. Vad gäller antalet deltagare då. Inte när det kom till maten. Jag hade fått besked redan innan om att det inte skulle bli julmat. Om någon tror att det innebar att jag inte fick äta mig väl mätt, känner dom inte min svägerska. Vi blev bjudna på trerätters middag, där huvudrätten var lax i ugn. Det är bland det godaste jag vet, så jag i det närmaste rullade därifrån. Jag satt dessutom och drack öl hela kvällen, så jag mådde riktigt gott. I julklapp av bror och svägerska fick jag ett spel, som jag hoppas vi kan testa när dom kommer hit på nyårsafton. Av barnen (åtminstone för mig) som jag åkte med hade jag fått paket redan på julafton, men nu fick jag ett från deras hund. Jycken visade sig ha god smak när det gällde män, för det var en almanacka med bilder av halvnakna ynglingar. Eftersom inte alla uppskattar att man lägger upp kort på dom på Internet, illustrerar jag det här inlägget med en bild på mig som är tagen innan jag gav mig iväg. Grynigheten skyller jag på att lyset i hallen inte är så skarpt, och det är där helfigursspegeln sitter.
27 December 2018  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Julgåva.

Min arbetsgivare skickade två biobiljetter i julklapp, som dom har gjort dom senaste åren. Jag har inte varit på bio på trettio år, så det är knappast troligt att jag skulle sätta mig bland en massa folk och titta på film nu. Annars är väl tanken god, eftersom det är något som bör passa dom flesta. Jag brukar ge bort mina. För fyra år sedan fick vi pocketogram. Jag läser i och för sig inte böcker heller, men det fanns filmer, tidningar och andra prylar att välja på. Längre tillbaka i tiden fick vi varsin låda med julgott. Den fylldes bland annat upp med ett helt kilo clementiner, så den blev både tung och otymplig att bära hem, för mig som inte har bil. Det var över huvud taget mera gåvor förr. Vi fick både till påsk och semester. Jag, som är långsint, glömmer aldrig påskpresenten i början av nittiotalet, som vi som blev uppsagda innan påsk inte fick. Vi hade ju trots allt varit med och jobbat för den. Vi har fått solstolar, knivblock och annat smått och gott. Den present jag uppskattade allra mest var en liten låda fylld med olika ostar. Det var då jag lärde mig att någonting som luktar illa kan smaka gott. Så var det nämligen med osten Svarta Sara.

26 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Julafton.

Julafton blev en mycket stillsam historia här, eftersom jag hade tackat nej till en inbjudan från brorsdotter med familj i Jönköping. Jag åker ogärna längre än nödvändigt, så vi ses på annandagen istället. Det blir jul en gång till där, eftersom hennes bror och hans sambo jobbade igår, och inte hann åka så långt. Jag masade mig inte ens ut i kylan för att gå i kyrkan, fast det var samling vid krubban på förmiddagen, julbön vid fem och midnattsmässa senare på kvällen. Brorsonen och hans sambo på kortet nedan var uppe och lämnade en julklapp. Min salig far kollade alltid om paket kluckade, så dom var lönt att öppna. Ungdomarna (nåja) hade lyckats slå in ett helt flak öl, så paketet bör ha uppfyllt dessa kriterier. Skönt när man får exakt vad man har önskat sig. Jag tog en öl med flickan i sällskapet, och det blev en stunds julmys, innan dom ilade vidare till firande med hennes släkt. Jag hann se halva Kalle Anka, när dom hade gått, och senare på kvällen blev det Karl-Bertil Jonssons julafton. Det var snudd på dom enda jultraditioner jag uppehöll i år. Tyvärr slutade kvällen med att tanden som tandläkaren tittade på för en vecka sedan rasade. Det kanske hade varit lika bra att göra något åt den då i alla fall. Nu lär jag få vänta åtminstone till torsdag, innan dom har öppet. Det jag inte fattar är hur tanden kunde fara så illa av att någon bara kollade på den. Jag hade hunnit glömma den där lagningen på åtta månader. Efter förra veckans uppföljning har jag känt av den hela tiden, och nu lossnade alltså hela fyllningen.

25 December 2018  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Hambomazurka.

Dom första åren jag hade dator hängde jag mycket på Lunarstorm, fast många hävdade att det var en ungdomssida. Om jag inte minns helt fel var det samma sak med Facebook, tills vi äldre kom in och tog över. Enligt Wikipedia var medelåldern på Lunarstorm 18,3 år, så jag, som var tjugo år äldre, lär ha höjt upp den markant. Eftersom jag mest minns sånt som är dåligt, är mitt enda bestående minne därifrån den lilla killen som skrev "Ful är du då" om ett foto på mig. Mitt alias på många andra sidor "Hambomazurka" lever kvar från Lunarstorm. Ungdomarna hade tagit alla andra namn, men kulturell dans var dom inte så inne på. Ingen på Internet över huvud taget vad det verkar, men jag hittade i alla fall ett klipp som visar hur det ska gå till. Namnet har jag använt på flera andra sidor. Bildgooglar man det får man upp nästan skrämmande många bilder från min blogg. 2009 började jag med Facebook, och jag har faktiskt en Facebookvän som jag "träffade" på Lunarstorm en gång i tiden.


 

24 December 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Luffare.

När jag hade börjat läsa om luffarna insåg jag plötsligt att flera av figurinerna jag har här hemma föreställer just luffare. Fyran från vänster är riktigt gammal. Han har hängt med ända sedan jag bodde i Kalmar på åttiotalet, och fått en del småskador av alla flyttar. Resten har tillkommit medan jag har bott i Nybro, så dom har aldrig flyttat annat än hit. Tvåan från vänster har jag köpt på någon loppis, och resten på Tradera. Han som lutar lite har någon typ av äkthetsbevis runt halsen, så han är nog lite extra fin. Luffaren på det högra kortet är bara några ventimeter hög. Honom köpte jag på Ria. Eller fick faktiskt. Han kostade bara några kronor, men när vi upptäckte vid kassan att foten var trasig, fick jag honom gratis. Jag tycker han är så mysig, så jag vill ha honom framme trots den halva foten. Han sitter i bokhyllan, så att jag går förbi honom varje dag när jag stiger upp. Någon tyckte att min lilla samling kunde tyda på att jag är lite luffare själv. När det gäller frihetsbiten är jag benägen att hålla med. Att slippa passa tider och kunna leva på något man tillverkade själv vore verkligen drömmen. Att frysa och svälta låter väl inte lika frestande.

23 December 2018  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Julträngsel.

Igår vände till och med jag på dygnet, eftersom jag är ledig i drygt en vecka. Tanken slog mig att jag borde passa på att cykla till Kvantum medan gatorna var någorlunda fina, men efter att bara ha sovit några timmar orkade jag inte. Min förhoppning var att det skulle se hyfsat ut idag också, men det kunde jag glömma. När jag drog upp rullgardinen var det full vinter utanför. Jag tänkte vägra ge mig ut i vinterlandskapet, men väglaget lär knappast vara bättre imorgon. Då ska det dessutom bli kallare, så jag tog tag i det idag i alla fall. Jag brukar undvika den manuella charken inför storhelger, men nu hade dom allting jag var sugen på där, så jag tog en kölapp. Det var trettio nummer före mig, och två stackars tjejer som skulle försöka hålla undan kön. Damen efter mig sa högt det jag tänkte, när hon såg sin nummerlapp: ”Är det möjligt?” Veckans kupongerbjudande var två askar Noblesse för tjugo kronor. Jag tog aldrig upp min kupong, utan kom ihåg det som att man fick en ask som gåva. Då brukar summan dras bort igen när man scannar. När det inte hände frågade jag en i personalen, och hon påminde mig om vad som gällde. Jag var inte ensam, för mannen efter mig sa att han inte tänkte scanna sin choklad. Det var dubbelfel, eftersom det inte var någon gåva, och man ska scanna den i vilket fall som helst. Vid självscanningskassorna hörde jag en annan miss med stor igenkänningsfaktor. En dam kunde inte scanna sin rabattkupong, eftersom hon hade råkat klippa bort koden. Jag var nära att göra samma sak, eftersom den delen av kupongen var vit, medan resten var i andra färger.
22 December 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Gottebord.

Om någon till äventyrs har oroat sig för att jag har gått hungrig på jobbet såhär innan jul, kan jag lugna er med bilden nedan. Det är ett gottebord, som har stått uppdukat mitt i produktionen dom två senaste nätterna. Var och en tar med sig någonting, och eftersom vi är ganska många kan man äta tills man rullar fram. Mängden är anledningen till att vi har utökat evenemanget till två nätter. Det blev så mycket över när vi bara hade det sista natten. Den ende jag hörde klaga var han som var sugen på frukt. När han ville ta med sig det hade någon sagt att det redan var taget, men någon frukt syntes inte till. Personligen är jag inte mycket för nyttigheter. Däremot uppskattade jag extra mycket att någon hade lagt Plopp med lakritssmak i sin godispåse. Det är en favorit som jag sällan äter. Jag hade dessutom sån tur så ingen annan gillade lakrits, så jag har ätit ungefär tjugo såna chokladbitar på två nätter. Det fanns annat än godis på det där bordet. En ny favorit blev Åsedas gräddost. Den var suveränt god, och jag har ätit den på både rån och pepparkakor. Jag måste kolla framöver om den finns på Kvantum. Ädelost gillar jag egentligen inte alls, men på avdelningen jag jobbade på för åtta år sedan lärde en kollega mig hur gott det är på pepparkakor. På gottebordet nedan fanns både olika märken på ädelost och pepparkakor i olika storlekar. Nu är jag ledig resten av det här året, och det känns alldeles underbart.

21 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Tjugonde december.

När jag söker på den tjugonde december i mina dagboksanteckningar ser jag en tydlig linje såhär dagarna innan jul. På sjuttiotalet satt jag i föräldrahemmet på östra Öland och kollade tv. På sin höjd blev det en tur till macken i Gårdby. På åttiotalet var jag mera aktiv. Det var dans i Hyttan i Alsterbro, på Sandra dansrestaurang i Kalmar och besök i nämnda föräldrahem. 1982 såg jag ut som på det bifogade kortet. Då var jag Nordchoklads representant i Skåne, och jobbade tio timmar på Obs i Burlöv denna dag. På nittiotalet var det fortfarande någon söndagsdans på Sandra. Ett år var jag hos min bror och hans familj och åt julmat. Ett annat år var vi ett gäng som var ute och åt kebab innan jobbet. På 2000-talet skaffade jag dator. Efter det har den här dagen vid ett par tillfällen gått åt till att formatera den. Det är mycket som ska fixas och trixas innan allt ser ut och fungerar som jag vill efter en rejäl rensning. Senare versioner än Windows 98 har inte krävt lika mycket i den vägen, så dagboksanteckningarna på senare år har mest rört jobbet. Eller framför allt den långa julledigheten från det som jag har haft framför mig då. Det har varit både två och tre veckor. Numera är det svårare att få ledigt. I år får jag nöja mig med en vecka, och till och med den var oviss in i det sista.

20 December 2018  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Vinterväglag.

En av dom större politiska debatterna i Nybro såhär i vintertider verkar vara om man ska göra som flera andra kommuner och dela ut broddar till dom äldre. Idag tror jag gatorna har töat av lite. Som dom såg ut innan tänkte jag föreslå politikerna att lägga pengarna på att skotta och sanda istället. Då skulle vi inte behöva några broddar. Jag bekostar mina själv. Det har blivit ett antal genom åren, eftersom jag har en förmåga att tappa dom medan jag går. Det jobbigaste med dom är annars att jag har två trappor ner till gården här hemma och två upp till omklädningsrummet när jag kommer till jobbet. Det är svårt att gå inomhus med broddar, och ännu svårare att ta av och på dom när man har byltat på sig en massa kläder för att vistas utomhus. Jag har således inte tagit till dom ännu i år, och följaktligen redan varit omkull en gång. Jag bröt ingenting den här gången heller, men man vet aldrig om det är dags just den här vintern. Jag går alltid lätt framåtböjd, eftersom jag är mest rädd att slå i bakhuvudet. Jag glömmer aldrig vår gamla vaktmästare, som halkade i en trappa och låg i koma i flera år. Att man inte ska ta emot sig med händerna vet jag, men oftast går det så fort att jag inte hinner tänka alls. En bruten handled skulle kanske å ena sidan innebära att jag fick tillbringa mycket tid i mitt älskade hem. Å andra sidan skulle jag väl inte kunna göra så mycket vettigt ändå i det läget.

19 December 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Måndagen.

Jag var extremt glad att jag slapp strula med datafolket också igår, eftersom jag ändå inte fick sova riktigt som jag brukar. Jag hade en tandläkartid, som innebar att jag var tvungen att flytta min sovtid ett par timmar, och det brukar räcka för att förstöra min dag. Att ta sig till Folktandvården var förenat med livsfara. Det hade snöat i flera dagar, och var både tillkört och spårigt. Tandläkaren jag hade tid hos var en äldre (nåja) kvinna, som jag aldrig hade sett förr. Det skulle inte förvåna mig om det var en av dessa pensionärer som brukar kallas in när det saknas personal till kvalificerade arbetsuppgifter. Hon skulle kolla upp en tand som en annan tandläkare hade funderat på att rotfylla. Nu tyckte den här damen som jag, att det var onödigt att ge sig på någonting som inte var trasigt. Den nuvarande lagningen får sitta tills den går sönder. Jag passade på att uträtta några ärenden i centrum, och fick mig ett par glada leenden. Först åt den bilförare som med en dåres envishet försökte fickparkera på Storgatan medan kön bakom henom blev allt längre. Sedan åt att parfymaffären sålde glass billigt. När jag vände mig om för att se vad det stod egentligen, visade det sig att texten stämde, men skylten stod utanför en butik som säljer kosttillskott och liknande. Jag fick nytt batteri i klockan jag använder på jobbet, även om det satt långt inne. Första vändan jag var där höll innehavaren på med en större genomgång med ett par som jag misstänker hade haft inbrott. Då bröt jag helt fräckt in och frågade om min klocka kunde köa utan mig. När jag kom tillbaka höll han på med en äldre dam som hade många problem. Min klocka var klar, och hon blev så nervös av att jag stod och väntade, att hon bad honom lämna ut den.
18 December 2018  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Fördröjning.

I fredags drog jag ur alla sladdar ur den gamla datorn och ställde in den i garderoben i hallen igen. Jag kopplade in den nyreparerade och sköt in den på sin plats. Sedan tog det tvärstopp. Jag hade varit orolig att datorn skulle börja strula igen ganska snart, eftersom den verkade fungera som den skulle hos Doff. Det är ju lite svårt att laga någonting som man inte hittar något fel på. Att jag inte ens skulle få igång den hade jag aldrig kunnat föreställa mig. Jag fick helt enkelt ingen signal mellan datorn och skärmen. Jag googlade hysteriskt på telefonen efter hjälp. Att det kunde vara fel uttag jag hade satt sladden i kände jag igen, men jag hittade inget annat där HDMI-kabeln fick plats. Jag var till och med uppe på vinden och letade upp en gammal skärm med samma usla resultat. Till slut gav jag upp, och tänkte ringa in hjälp i veckan. Vid det laget hade jag insett varför killen som levererade datorn erbjöd sig att installera den. Det var sista gången jag tackade nej, när en man erbjöd sig att komma in i mitt sovrum. I morse bestämde jag mig för att göra en sista ordentlig besiktning, och då dök plötsligt det andra uttaget upp. Jag skyller på att det var väl gömt. Det var förstås synd att jag inte hittade det i fredags, när jag hade helgen på mig att få ordning på datorn. Samtidigt var det en evig tur att jag hittade det som jag gjorde. Fatta hur pinsamt det hade varit att ringa hit hjälp för att jag hade satt i sladden fel.
17 December 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Jag har läst en bok!

Som barn läste jag en del barn- och ungdomsböcker. I närheten av föräldrahemmet fanns ett bibliotek, som var öppet någon kväll i veckan. Som ung vuxen läste jag mest kärleksromaner typ Harlequin. Jag misstänker att man fick en lika skev syn på kärlek av dom, som synen ungdomarna idag får på sex av att titta på porr. Innan jag slutade läsa helt lyssnade jag på ljudböcker. Då kunde man göra annat under tiden, och till och med lyssna på böcker på jobbet. Då blev det lite mer blandad kompott, och jag har till och med läst några av dom klassiska författarna. Det visade sig att jag kunde använda mitt bibliotekskort till att låna ljudböcker på nätet. När jag fick boken om luffarna i min hand hade jag inte läst annat än tidningar på flera år, men nu har jag plöjt igenom den. En aha-upplevelse fick jag eftersom jag har läst Torgny Lindgrens bok " I Brokiga Blads vatten". I "Luffarnas liv och leverne" fick jag veta att Brokiga Blad var smeknamnet på en luffare som hette Herman Sixtus Andersson. Min favorit är ändå Tröske-Henning. Han hette egentligen Henning Valfrid Johansson. Jag älskar dels att han sägs ha varit lika lat som jag är själv, och dels hur han svarade prästen Sandelius. Nu använder jag orden i slutklämmen från luffarskivan, där anekdoten också fanns med, eftersom det är så jag skulle ha uttryckt mig. Han hade fått en liten peng av prästen för att han jobbade åt honom i flera timmar. Efteråt upprepade Henning gång på gång att "Gud är god." När prästen till slut frågade varför han sa så, svarade Henning "Jo, som låter en sån snål jävel som dig leva kvar."

16 December 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Åldersbedömning.

Eftersom jag är mycket svag för komplimanger uppskattar jag verkligen dom som hävdar att jag ser yngre ut än vad jag är. Ärliga människor orkar jag inte riktigt med, så jag blev lite chockad när jag mötte granntanten häromkvällen. Jag går till jobbet vid samma tid som hon tar kvällspromenaden med hunden. Vi brukar prata om att jag jobbar natt. Nu frågade hon plötsligt om jag fortfarande jobbade, och sa att man behöver ju inte hålla på till sista dagen. Jag utgår ifrån att hon måste ha bedömt mig till att vara åtminstone 65. Hon sa också något om att jag kanske är yngre än hon då. Hon fyller 75 nästa gång! Som hämnd berättade jag att min grannfru hade sagt om henne själv att hon inte var så gammal. Det kan hänga ihop med att grannfrun i fråga är nio år äldre än damen med hunden. Allting beror ju på vad man jämför med. För många år sedan beskrev jag en tjej som ganska lång. Att den jag talade med inte höll med kan ha berott på att hon var längre än jag. Jämfört med henne var inte den jag beskrev speciellt lång.

15 December 2018  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Inbjudande.

Jag läste i en kommentar på nätet om bränderna på jobbet att bara en av dom senaste tre hade startat i Kährs egna anläggningar. Dom andra två hörde ihop med Nybro energi. Personligen känner jag väl inte att jag bryr mig så mycket om vilket, så länge det är jag som stryker med om fabriken far i luften. Ett dygn efter den senaste eldsvådan stod fortfarande grindarna öppna in till fabriksområdet. Det verkar inte vara helt lätt att hitta arbetskraft i dessa dagar, så tanken slog mig att man hellre ville locka in folk än att stänga dom ute. Jag funderade på att sätta upp en skylt med luffarmärket på bilden, men jag antar att det inte är så många som kan tyda det numera. Igår var jag på jobbet en kvart tidigare än vanligt, eftersom luciainformationen delvis låg på övertid. På min avdelning hade det sagts att den var obligatorisk, så killen som höll i den blev lite chockad när det drällde in dubbelt så mycket folk mot förra gången. Jag lämnade i gengäld arbetsplatsen tre timmar före utsatt tid i morse. Finns det en chans att kompa ut tar jag den, eftersom jag alltid anser mig ha viktigare saker att göra hemma än på jobbet. Möjligen betyder det att jag borde byta arbetsplats, men det känns lite sent i livet att satsa på en ny karriär. Dom som älskar sina arbeten verkar dessutom vara dom som blir utbrända, så lagom kanske är bäst.
14 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Hemleverans.

Eftersom Doff data bara har öppet när jag sover, fick jag stiga upp en stund mitt på dagen och ta emot min dator, när den kom hem igen. Det var en milsvid skillnad mot när dom hämtade den. Då fick jag bära ner den till gården, och jaga efter en dam som inte hittade hit. Nu kom en mycket trevlig man ända in i hallen med den. Lite konfunderad blev jag när han stängde dörren efter sig. Det slog mig inte förrän han frågade om jag ville ha hjälp att installera den, att det säkert är den vanligaste anledningen till att folk inte hämtar sina datorer själva. Det naturliga svaret i det läget hade väl varit endera att jag bara inte har någon bil, alternativt att jag inte ens hade dragit ur sladdarna till den gamla datorn. Det får vänta till helgen, när jag hinner få ordning på allt. Istället svamlade jag något om att jag har förstått att vissa inte sover längre än så, men att jag tänkte lägga mig ett par timmar till. Jag vet inte ens om han var informerad om att jag jobbade natt, eller han var helt oförstående. Man får väl vara tacksam att jag inte erbjöd honom att följa med.

13 December 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Ännu en brand.

Redan innan jag hann iväg till jobbet igår hade jag läst på nätet att det brann där igen. Jag var alltså beredd, när jag möttes av brandbilar och ambulanser med blinkande sirener på sågverksplanen. Det har brunnit ett par gånger tidigare i år, men brandmannen jag talade med sa att den här nog var den värsta eldsvådan hittills. Att det hade bolmat ut så svart rök, så det hade varit nära en övertändning. Framför min stämpelklocka hade ambulanstjejerna ställt upp ett bord med fika till räddningspersonalen. Istället för att klämma mig förbi det lärde jag en av dom hur man stämplar in på Kährs. Inga fläktar var igång, eftersom det brann, så natten blev lång. Vi hade sorteringsgenomgång, läste skyddsföreskrifter och städade. Mer social samvaro än vanligt blev det också. Jag lyckades bland annat klura ut att en av dom nya killarna är barnbarn till ett par jag umgicks med på nittiotalet. Först vid fem gav man upp hoppet om att komma igång med produktionen, och dom som ville fick gå hem. Jag vet inte hur många som stannade kvar den där sista timmen, för jag var snabbast ut därifrån. Räddningstjänstens bord var belamrat med tomma pizzakartonger, så mat hade dom fått i alla fall.

12 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Små förtretligheter.

Jag har sovit med telefonen bredvid sängen sedan jag lämnade in datorn för ett par veckor sedan, och vaknat vid varje pling. Igår blev jag lite förvirrad, eftersom det översta messet var gammalt, när jag kollade telefonen. Det är jag som har lärt mig att ha Internet och Messenger på i telefonen här hemma, så där hittade jag det nya meddelandet. När dom äntligen fick tummen ur och började klippa upp dom skåp på jobbet som ingen använde, råkade dom klippa upp mitt också av misstag. Med tanke på vad hon som ansvarar för hela grejen tycker om mig, så tror jag varken på råkade eller misstag. Lapparna har hängt där i flera månader, så att ändå bryta sig in i ett skåp där lappen är inlämnad lär ha varit en högst medveten handling. Det som stör mig mest är att det var ett fint hänglås, som jag hade fått med mig från sågverket, dom förstörde. Nu fick jag ett med en pytteliten nyckel, som omöjligt går att hålla reda på. Dekalen, som ser ut som på bilden, hade i alla fall fått sitta kvar. Den hade jag annars förstått om dom hade städat bort. Natten fortsatte ungefär som den hade börjat. När jag skulle gå på rast var batteriet slut i klockan som jag håller tiden med. Jag ser inte klockan på telefonen samtidigt som jag spelar mobilspel på den. Så gick en kollega hem med magsjuka. Jag har alltid tänkt mig att det är svårt att undvika smittor på en så stor arbetsplats, men i morse petade till och med jag i mig ett par vitpepparkorn. Skulle jag ändå bli liggande med kaskadkräkningar, får jag väl trösta mig med att det var många år sedan jag var magsjuk senast.

11 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Positiva besked.

När det kommer brev från landstinget finns det oftast flera alternativ till vad det kan tänkas vara. Jag hinner till exempel glömma att jag inte har betalat för ett eller annat innan deras faktura kommer. Nu väntar jag dessutom på en tid för att prova ut en snarkskena istället för den förhatliga andningsmasken, som jag lämnade tillbaka. Remissen skrevs alltså för en dryg månad sedan. Sköterskan jag träffade då tyckte att jag kunde ringa och höra hur lång tid det skulle ta, men jag är inte tillräckligt otålig när det gäller det här. Jag litar inte alls på att jag kan sova med någonting i munnen heller. Av någon anledning trodde jag ändå att det var svaret på cellprovet som kom, när det dök upp ett brev från landstinget i förra veckan. Jag hade väntat fem veckor på det också. Däremot förväntar jag mig alltid det värsta. Nu tänkte jag att dom i bästa fall bara behövde ta om provet. Det har hänt förr. I värsta fall kunde det vara dags för operation och annat, kanske rentav att dö. Med dom förväntningarna var det riktigt härligt att få upp den här lappen. Jag antar att den jättelika rutan för själva beskedet har tillkommit för att ingen ska kunna missförstå budskapet. Jag minns till exempel hur det var medan man talade mer om HIV än man gör idag. Ett positivt svar på ett HIV-test var ju inte speciellt positivt för den det gällde.

10 December 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Utpressningsmail.

Att folk ägnar sig åt utpressning över nätet mot dom som kan tänkas ha porrsurfat hade jag bara hört talas om innan. Nu har jag fått ett sånt mail själv. Jag kan väl tycka att dom som låser folks datorer verkar otäckare. Dom här skulle bara avslöja för min familj och mina vänner vad jag hade tittat på. Nu har jag varken familj eller vänner, så det kändes som ett tomt hot. Inte skäms jag speciellt mycket för eventuellt porrsurfande heller. I så fall skulle jag knappast ägna mig åt det, för spår lämnar man ju alltid på nätet. Det är väl snudd på det enda sex som erbjuds en ensamstående kvinna i min ålder. Jag läste inte mailet så noga, men om jag minns rätt ville dom bara ha 5.000 spänn. När jag surfade på fenomenet förstod jag att det var billigt. Folk hade tydligen krävts på allt från 26.000 till 63.000. Så var tydligen upplägget att dom hade sett genom webbkameran vad man gjorde. Då föll hotet lite för oss som inte har någon dylik. Jag undrar om det möjligen finns inbyggt i laptoppen. Nedan kommer bevis för att det är så. Det kanske var tur att jag inte porrsurfade under dom dagarna min stationära dator var inlämnad. Det är den i och för sig fortfarande, men nu har jag fått igång den gamla datorn, även om det har varit en del strul med den också. Jag förstår den, för jag skulle förmodligen också bli ganska tjurig, om någon väckte mig efter ett helt år. Något jag funderar på nu i efterhand är vad som hade hänt om jag hade suttit vid den här i fredags, när bror och svägerska hörde av sig via videochatt. Hade jag sett dom, men dom inte sett mig, eftersom jag inte har någon kamera här?

9 December 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Läste fel.

Jag såg en annons om "Fiat for rent i Nybro" på Facebook. Eftersom jag inte har bil verkade det som en alldeles strålande idé. Egentligen vet jag inte riktigt varför, för det blir aldrig av att hyra bil på Crcle K, fast det både ligger nära och är billigt. Jag har läst om privatleasing också, men att ha en bil hela tiden blir förstås dyrare. Jobbigare också nu när vintern kommer. Det är rutor som ska skrapas och bilen ska skottas fram och flyttas, så att snöröjarna kommer åt att sköta sitt jobb. Med annonsen på Facebook löste det sig ganska snabbt. När jag inte fick innehållet att stämma med rubriken, läste jag den en gång till. Det stod flat och inte Fiat. Det är ju en viss skillnad på en lägenhet och en bil. Varför det stod Malmö intill annonsen är däremot en obesvarad fråga. Om det inte var så att killen som hyrde ut lägenheten i Nybro satt i Malmö, och telefonen skrev in den uppgiften automatiskt.
8 December 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Fredag.

Förmiddagen var intensiv. Efter att ha jobbat till kvart i sju och varit hemma och ätit och duschat, avverkade jag förpackningsåtervinningen, frissan, Doff data och Kvantum. Min frissa läser sällan min blogg, så allt jag berättar för henne om mig och mitt liv verkar vara nytt. På Kvantum träffade jag däremot en trogen följare. Hon nickade igenkännande åt precis allt jag sa. Även om jag inte har kommit i säng förrän mitt på dagen, är absolut last call för att stiga upp på kvällen klockan sju. Alltså tajmade bror och svägerska perfekt, när dom ringde vid halv sju ikväll. Jag är inte lika inne i tekniken som dom, så det tog en stund innan jag fattade att vi i själva verket videochattade. Resten av samtalet fick dom istället för enbart mitt öra se hela min yrvakna uppenbarelse med snarkplåster och allt. Lite avundsjuk blev jag på att dom satt och drack vin. Det enda jag saknar som singel är någon att dricka vin med på fredagarna. Då hade jag väl å andra sidan varit tvungen att vända på dygnet, så det finns fördelar och nackdelar med allt. Mitt senaste strul var dessutom absolutist, så någon garanti är väl inte närvaron av en man för att man har någon att dricka med.
7 December 2018  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Söka nytt?

Tanken att byta arbetsplats slår emellanåt mig och mina kollegor. För tillfället verkar det dessutom finnas andra jobb att söka. Personligen närmar jag mig annars sextio i så rask takt, att jag snarare funderar på om och när jag kan ha råd att gå i pension. Jag träffade en bekant, som är några år äldre än jag, på stan. Hon tänkte gå i pension ett par år i förtid, för hon orkade inte längre, som hon sa. En arbetskamrat, som istället är några år yngre än jag, har till och med en app för lediga jobb i sin telefon. Hon hävdade att McDonald’s var dom enda som sökte folk. Ingen i sällskapet trodde att jag var tillräckligt saktmodig för att klara av att bli utskälld när folk fick fel mat. Jag googlade på det ordet, eftersom jag nyligen har läst om en luffare som använde ord han inte begrep tokigt. Och nog stämde motsatsorden bättre in på mig alltid. Det var besinningslös, stridslysten och bråkig. Däremot undrar jag om kollegans app enbart visade jobb som inte krävde någon utbildning. Enligt Arbetsförmedlingens platsbank fanns det nämligen runt trettio lediga jobb i Nybro när jag kollade. Det är möjligt att det är krav på utbildning för att bli personlig assistent numera, men det är åtminstone någonting jag inte skulle skämmas för att söka. Det var det där med att jobba med människor då. Golvläggare arbetade en av mina tidigare arbetskamrater som under en period för golvföretaget vi är anställda på. Sågverksarbetare var annars det jag kände att jag hade bäst kompetens för. ” Du har en industriell erfarenhet gärna inom träbranschen.” Det har jag.

6 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Slit och släp.

Den som tycker att mitt liv enbart kretsar kring jobbet och datorn i veckorna har helt rätt. Jag sover (minst) en tredjedel av dygnet, så på vardagarna hinner jag inte så mycket mera. Det är därför jag jobbar deltid. Annars skulle jag förmodligen inte hinna någonting extra i helgerna heller. I natt körde vi två olika material på jobbet, som vi gamla rävar inte hade kört på flera år. Ungdomarna hade aldrig ens sett dom. Det ena var visserligen ek, men någonting högkvalitativt i enmodul. Säkert väldigt dyrt, men så blev det golv av nästan alltihop också. På min tid hade vi någonting som kallades fransk ek, som var extremt fint. Uttrycket min tid använder jag när jag ska berätta för dom nya förmågorna hur det var på Kährs innan dom var påtänkta. Jag kan inte säga när jag var i deras ålder, för då hade jag inte börjat jobba där. Nattens andra material var björk. Jag hävdade att kvalitetsansvarig, som är en mycket snäll och trevlig flicka, kuvade personalen med hot. Hon sa till dom att om dom slängde för mycket fick vi aldrig mer köra såna material. Vi kör nästan enbart ek på nätterna. Det kan ju vara kul med lite omväxling.
5 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Ur syn ur sinne.

Min hjärna har verkligen mycket gemensamt med Bermudatriangeln. Information går in där, och sedan hittas den aldrig mer. Nu har jag till exempel gjort vad jag kan för att klara mitt behov av en dator med min lilla laptop i en hel vecka. Ikväll som först trillade polletten ner. Den stationära dator som jag bytte ut för ett år sedan står i en garderob i hallen, för att den ska vara lätt att plocka fram i en sån här situation. Det hade varit trevligt om jag hade kommit på det direkt i onsdags, eller åtminstone till helgen. Nu hoppas jag att den datorn som är inlämnad hittar hem igen innan nästa helg. Planen är att ringa och fråga, om jag inte har hört någonting till på fredag. Dom hade mycket att göra, och förvarnade om att det kunde ta några dagar, men ringer jag inte själv ger jag mig den på att dom har slarvat bort mitt nummer eller något i den vägen. Vad gäller minnet nu i juletider, så funderar jag mycket på tomten på bilden. Han är nämligen försvunnen. Möjligen har han rymt till skogs, men jag misstänker att det kan vara så att jag har råkat slå sönder honom. Problemet är att jag inte minns säkert...
4 December 2018  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Sevärt på tv.

När jag läser recensioner av någonting jag har sett själv kan det förundra mig hur olika vi människor tycker om saker och ting. Som när en recensent skrev om programmen som SVT har sänt med och om fyra före detta statsministrar. Hon tyckte det var lite synd att intervjuaren Britt-Marie Mattsson bara kom in då och då. Att hon mest blev en samtalspartner, som liksom puttade på när intervjupersonen tystnade. Jag tyckte precis tvärtom. Regelrätta intervjuer med politiker är mest jobbiga, men det här upplägget var intressant. Jag fick lära mig mycket om nutidshistorien som jag endera hade missat eller förträngt. Med juryn till TV-priset Kristallen är det nästan alltid så att vi tycker olika. Hyllar dom en film är det sällan något för mig att se.
3 December 2018  | Länk | Media | 0 kommentar
Helg med Lenovo (min laptop).

Här hemma är det datorn som är underdimensionerad. Att sitta vid en laptop är långt ifrån vad jag är van vid. Då är ändå min trådlösa mus så sympatiskt inställd så den fungerar helt utan installation, bara jag flyttar över sändaren till den här datorn. Startsidan på Internet är en annan sak som fungerar, utan att jag egentligen begriper varför. Jag har den bara på en löstagbar hårddisk, som jag har kopplat in. Från början sa webbläsaren att det inte fungerade alls, men nu gör det det i alla fall. Det är väl som med humlan, som egentligen inte borde kunna flyga. Den vet inte om det, så den flyger i alla fall. Däremot hittar jag dokument som inte går att ändra i, eftersom dom är skrivskyddade, fast dom inte är det när jag kollar filegenskaperna. Ett av dom fick jag förslaget att öppna en kopia av, så kunde jag ändra i den. Nu behöver jag bara hitta ett kommando för att göra samma sak med andra dokument. Andra går inte att visa texten i över huvud taget, så jag känner att jag har haft en falsk trygghet när jag har säkerhetskopierat. Kommer inte min stationära dator tillbaka med hårddisken intakt har jag en del problem. Åtminstone var det vad jag trodde, tills jag insåg att problemet låg hos Open Office, som var installerat på laptoppen. När jag istället hystade in Microsoft Office, som jag tydligen får använda i alla mina datorer, fungerade allt som det skulle. Skrivare och scanner har jag redan hunnit sakna ett par gånger. Dom orkar jag inte ens försöka koppla in till den här datorn. Jag har sovit med telefonen bredvid huvudkudden sedan i onsdags, men ännu har jag ingenting hört om min älsklingspryl. Vi får hoppas att den kommer hem igen till veckan.
2 December 2018  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Jobbet.

I torsdags natt bevisade vi för oss själva på jobbet att målen vi har i produktionen inte är realistiska. I vanliga fall får vi in material som till 90 % består av skräp. Endast 10 % går att tillverka golv av. Nu var plötsligt procentsatserna dom motsatta. När vi körde enligt budget räckte inte ens materialet till. Vi fick byta från ek till ask, eftersom det var det enda som fanns tillgängligt. Det löpande bandet brukar fungera hjälpligt så länge vi bara släpper ner en tiondel av materialet. Med dom här mängderna sackade det ner, och stannade stundtals helt. Det orkade inte med det vi ska producera egentligen. Man har hittat på nya tjänster som jag tror kallas skiftledare. Dom ska avlasta produktionsledarna. Personligen tycker jag nog att vi i produktionen kan behöva avlastningen bättre, men vi är ju utbytbara. Det intressanta med killen som fick den här tjänsten på natten på min avdelning är att jag har haft hans pappa också som arbetsledare. Visst låter jag riktigt gammal, när jag har jobbat under två generationer basar?
1 December 2018  | Länk | Jobbet | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida