HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Oktober (2018)
>>


Tandläkarbesök.

I morse var jag bara hemma och duschade efter jobbet, innan det bar iväg ner till Folktandvården. Jag hade fått för mig att tandläkaren bara skulle kolla till den nya kronan, men han hade en fullständig undersökning av min tandhälsa inplanerad. Det var anledningen till att jag hade fått byta tid till en som inföll innan min frisktandvård gick ut. Den löper tydligen på tre år i taget, och nu skulle han göra en ny bedömning av vilken klass jag skulle hamna i. Det blev samma som innan. Han redogjorde väldigt detaljerat för vad det innebar, men så mycket information kunde jag inte ta in så tidigt på morgonen. Jag är nöjd så länge jag kan bita sönder mina tänder utan att få en oförutsedd extrautgift. Han var snällare än tandhygienisten, som brukar göra undersökningen, för han påstod att mina tänder var riktigt välskötta. Tandhygienisten brukar klaga på mitt dåligt underhållna tandkött. Det är snäppet viktigare än själva tänderna, eftersom det är tandköttet dom sitter fast i. Fast när jag nämnde det förklarade tandläkaren någonting om att hon hann med betydligt fler kontrollpunkter än han. En tand hittade han som han ville laga. Det fick jag tid till om sju veckor, så den tiden var bara att skriva in i almanackan och glömma tills dess. Den nya kronan slipade han ner lite, eftersom det har känts som om den har varit i vägen när jag har tuggat.
31 Mars 2015  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Earth hour.

Jag brukar kika in bland webbkamerorna i Borgholm någon gång varje dag. I lördags kväll var det nästan alldeles mörkt i en av dom. Det tog en stund innan jag insåg att det var torget som var mörklagt. Då slog det mig också att klockan var kvart i nio, och att jag hade missat earth hour. Ute på Norra vägen var det lika mycket ljus som vanligt, och åt andra hållet orkade jag aldrig resa mig och kolla. Jag vet att gatlyktorna har varit släckta neråt centrum ett år i alla fall. Jag skulle cykla hem från stationen vid den tiden, och det var becksvart. Som väl var hade jag just köpt en cykel med riktigt bra lyse på.
30 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Sommartid.

‎Jag såg ett tidningsklipp där någon hade svarat att det jobbigaste med sommartid var att stiga upp mitt i natten och ändra klockorna. Jag är visserligen vaken på nätterna, men jag brukar ändå ställa om dom lite innan, för att ha koll på hur jag ligger till i tid. Inatt var planen att göra det när jag reste mig ur tv-fåtöljen. Klockan syns inte när jag tittar på sånt jag har spelat in, men när jag stängde av dvd:n var den redan fem över tre. Det skulle alltså betyda fyra, när klockorna var ändrade. Fast när jag kom ut i hallen var klockan där bara två. Då insåg jag att tiden jag hade sett vid tv:n var den omställda sommartiden. Det var jag som inte hade hunnit före den automatiska omställningen. Tv, dvd och dator ändrar tid själva. Ändå har jag åtta klockor att ställa om. Det innebär alltså att jag har sammanlagt elva klockor i en liten tvåa. Jag måste vara fixerad vid tid på något vis. Att springa runt och ändra allihop två gånger om året är ingen favorit. Klockradion lär jag mig visst aldrig. Till den får jag plocka fram instruktionsboken varje gång. På en annan liten klocka ramlade batteri och batterilucka åt olika håll, så jag fick krypa runt på golvet och leta efter dom. Datorn fick ett ryck och hoppade fram en timme till efter en stund. Idag visar den i alla fall rätt tid. Jag hoppas den fortsätter med det. Jag är med i en Facebookgrupp som heter "Behåll normaltid året runt! (Avskaffa sommartid)" Bilden till det här inlägget föreställer ett rockmärke dom har tagit fram.
29 Mars 2015  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Broderi.

Jag impulsköpte ett broderi på Tradera. Det var mer impulsivt än vanligt, eftersom det var en löpare med julmotiv. Jag broderar enbart sånt som går att hänga på väggen, och helst sånt som kan hänga kvar året runt. En julbonad har jag faktiskt sytt, som hänger i köket varje år runt jul. Nu "råkade" jag alltså köpa det här broderiet, bara för att jag tyckte så mycket om det. Jag tänkte att det spelar väl mindre roll om det blir liggande i den rejäla högen av broderier som jag förmodligen aldrig kommer att hinna färdigställa. Men samma dag som paketet kom insåg jag att en julduk faktiskt inte vore fel. Den jag har är inget speciellt och jag har dessutom saggat till den genom att köra den i tvättmaskinen. Jag kan förhoppningsvis ta det lite försiktigare med den nya. Jag brukar ändå ha julsakerna framme i sex, sju veckor, så det är ju ett tag. Nu är jag inte speciellt snabb på att brodera. Jag skyller på att jobbet tar för mycket tid, fast jag bara jobbar deltid. Jag insåg att duken knappast skulle hinna bli klar till första advent, om jag sydde klart tavlan jag håller på med först. Jag hade ingen lust att vänta ett helt år extra med att använda den, så för en gångs skull har jag tagit paus med ett broderi och börjat på ett annat. Jag kom en bit innan jag insåg att jag bara hade ett mönster som skulle broderas likadant i båda ändarna på löparen. Jag stryker över efterhand, men som väl är bara med överstrykningspenna numera. Den går att se symbolerna igenom, så kan jag använda en mörkare penna andra gången.

 

28 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Tjugosjunde mars.

Den tjugosjunde mars 1976 var jag i Nybro precis som nu, men då bara för kvällen. Det var en lördag, och jag var med pojkvän och kompis på Kristallen och dansade till Säwes orkester. Fem år senare var jag permitterad från mitt dåvarande jobb. På dagen hälsade jag på min morfar, som bodde i Kalmar precis som jag. Vi var bland annat ute och gick en runda. Kortet på oss båda är taget några år senare hemma hos mig. På kvällen var jag på dans, men snurrade runt en del därutöver. Killen jag var förälskad i var inte där, så jag ringde honom och en tjej jag kände skjutsade dit mig. Senare promenerade jag tillbaka till dansen. När den var slut fikade jag hos goda vänner, och gick sedan i dansskor genom halva Kalmar hem vid fyra på morgonen. 1984 var jag på charmkurs med jobbet. Jag vet faktiskt inte om det var den officiella benämningen på eventet, eller det bara gick under det namnet i folkmun. Man fick hur som helst bland annat lära sig att ge positiva strokes. Att tala om för medarbetarna när dom gjorde någonting bra. Jag hade en liten tant som värmde kolamassa till min inslagningsmaskin, så jag sa till henne en dag att den var perfekt. Hon fräste tillbaka att det var den alltid. För åtta år sedan slutade en flicka på mitt nuvarande jobb. Hon hade sagt upp sig eftersom hon inte fick tjänstledigt i tre månader för att resa ner till sin kille i Serbien. Hon jobbar numera på samma avdelning igen. Killen ifråga är hon gift med. Dom bor i Sverige och har en son.

27 Mars 2015  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Torsdag.

Det känns lugnast med en morgonblogg idag. Med tanke på att jag ska till frissan om en dryg timme, lär jag inte komma i säng förrän framåt förmiddagen. Att ändå stiga upp i vanlig tid är inte min grej, utan då sover jag desto längre ikväll. Vi har dessutom månadsmöte på jobbet, så jag måste ge mig iväg dit en halvtimme tidigare än vanligt. Det känns verkligen inte som om det skulle bli något vettigt gjort här innan jobbet ikväll.

På Facebook finns länkar till det mesta som kan vara lite udda. Senast var det en utländsk annons om ett hus till salu. Parkeringsplats och fru ingick. Onekligen ett intressant sätt att skaffa sig en karl på. Det var en notis om det i min morgontidning också. Enligt den säger kvinnan själv att hon bara har förklarat för mäklaren att om köparen är singel är hon intresserad av en man, och att det är mäklaren som har utformat annonsen. Själv hade jag problem med en maskin på jobbet i morse. När en av killarna låg platt på mage för att fixa den, sa jag till en kvinnlig kollega att det var första gången på tjugo år jag hade fått omkull en karl. Hon lät smått chockerad när hon undrade om jag inte hade haft en karl på tjugo år, och hennes enda fråga var "Varför inte?" Mitt svar var lika enkelt: "Varför?"
26 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Min arbetsplats.

På jobbet har vi en elevator, där lamellpinnarna har en tendens att fastna hela tiden. Jag var på väg att skriva ströpinnar, för vi hade nästan exakt likadana pinnar ute i sågverket, och där hette dom ströpinnar. Logiskt nog för att man använde dom att ströa mellan stripsen med. Lamellerna gör man stommar av. Å andra sidan har jag en tendens att kalla fanéren för masonit. Var jag har fått det ifrån är det ingen som vet. Hur som helst ska den där elevatorn byggas om. När jag undrade om det kommer att hjälpa, svarade någon att det bara kan bli bättre. Jag är inte helt övertygad, eftersom jag minns hur bra det skulle bli med den från början. Jag vet i och för sig inte om det var ännu värre utan, för den fanns där när jag började på den strängen. Fast det dom ska ändra nu är där pinnarna kommer från sågen. Ramlar avigt gör dom oftast när dom ramlar tillbaka efter att ha varit på väg ut på sorteringsbandet, så jag är tveksam. Inte vet jag när det kan tänkas ske heller. Jag tror alltid att det man får information om ska hända snart, men en snart kan vara extremt lång på den där avdelningen. När det gäller en annan ombyggnad är jag bara tacksam om den dröjer. Ett hål i golvet där det faller ner skräp ska muras igen. Istället ska vi få en liten vagn, som vi får springa och tömma. Dessa moderniteter! Nödlösningen vid elevatorn är förresten en spegel, så att man ska se från sorteringsplatsen om det fastnar.
25 Mars 2015  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Telefon.

Jag tappade telefonen i golvet en dag när det blev lite mycket här. Jag tänkte att jag måste kolla så den var okej, men det glömde jag igen. Däremot blev jag tvungen att ringa ett par samtal under kvällen, och det slog mig senare att det hade gått bra. I såna lägen kanske det är tur att jag inte hr någon smartphone. Jag inbillar mig att dom är känsligare för stötar. En gång för många år sedan lyckades jag till och med slå sönder en fast telefon. Eller luren då. Jag antar att mikrofonen fick sig en smäll, för när jag satte den till örat igen hörde jag den jag talade med men vederbörande hörde inte mig. Samtalen här för ett par veckor sedan gav för övrigt varierande resultat. Tjejen jag pratade med om vårdfakturan var inte heller hundra på hur det skulle fungera. Hela det systemet är lika nytt för alla. Vi bestämde i alla fall att jag skulle betala hela fakturan, för att inte riskera att få en påminnelseavgift. Efter det samtalet hade jag lagt den i facket för allsköns papper. Där var den "ur syn, ur sinne", som min salig mor skulle ha sagt. Det var alltså mer tur än skicklighet att jag kom ihåg den när jag senare tog tag i att betala. På Folktandvården var sköterskan på väg att ge mig en tid hos en annan tandläkare. Ska killen kolla till kronan han gjorde, utgår jag från att han vill göra det själv. Här får man vara med, om det ska bli rätt.
24 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Deklarerat.

För första gången i mitt liv har jag deklarerat innan brevet med deklarationen hade kommit. Jag har visserligen gjort det på nätet i flera år, men aldrig ens kommit ihåg att det var dags förrän foldern kom där det stod just "Dags att deklarera". Den har jag sedan låtit ligga framme som påminnelse tills det var gjort. Nu läste jag i min morgontidning att man kunde gå in på Skatteverkets sida och deklarera, så det gjorde jag. Det blev en sväng med blanketten från helvetet också. K4 heter den, och jag tror den är gjord för att man ska missförstå och göra fel. Hittills har jag i alla fall fått godkänt när jag har fyllt i den. Det är samma sak med tjänsten där man kan avbeställa pappersdeklarationen till kommande år. jag är inne och kollar av det varje gång jag deklarerar, men där är så mycket att läsa och sätta sig in i att jag inte orkar bry mig. Dom får väl skicka sina blanketter och broschyrer, så kastar jag dom, även om det är ett jäkla slöseri med pengar. Vad är problemet med att fråga om man vill ha någon pappersdeklaration och låta mig klicka ja eller nej? En annan undran är varför det är "öppet" mellan 07 och 03. Varför är det stängt fyra timmar på morgonen, när det ändå går att deklarera nästan hela natten? Idag damp för övrigt pappersdeklarationen ner med posten.
23 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
DVD-spelaren... igen.

Jag spelar alltid in det jag vill se på tv, och spolar förbi alla reklamavbrott. Jag älskar verkligen knappen som man kan hoppa fem minuter i taget med. Har jag spelat in en film som inte är något vidare händer det att jag skummar igenom den med hjälp av den knappen. Verkar filmen bli bättre längre fram börjar jag om från början. När jag har köpt dvd-filmer på loppis har det hänt att det inte har fungerat, och det har varit grymt frustrerande. Jag blev alltså inte glad alls när det inte gick att hoppa i mina inspelade program heller. Eftersom det hände direkt efter min återställning fick man väl ändå tro att jag hade ställt till det själv. Jag gjorde en djupdykning i instruktionsboken, och det visade sig att jag inte hade läst den speciellt noga förut. Efter alla år jag har haft den där apparaten fick jag nu veta att den hoppar framåt efter kapitelmarkeringarna. När jag gjorde inställningarna efter återställningen tänkte jag att kapitel inte var något jag använde, så det stängde jag av. Nu var det enkelt att hitta den inställningen igen och rätta till den. Tur att jag inte enbart tittade på skivor i helgen. Då kanske jag hade hunnit spela in en hel hoper med program utan dom där markeringarna, innan jag upptäckte det. Om jag ens hade fattat efteråt att det var mitt eget fel. Nu är jag ändå inte lika handikappad som jag har varit i alla år tidigare. Då har jag suttit och spolat i fyra gånger så hög hastighet som normalt. Nu har jag äntligen upptäckt att om man trycker flera gånger på snabbspolningsknappen kan man spola nästan hur fort som helst.
22 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Lördag.

Igår cyklade jag bort till Tranans köpcentrum och beställde en kebabrulle på Baroness. Medan den blev klar var jag inne ett ärende på Överskottsbolaget. Mina dricksglas räcker inte riktigt till sedan jag köpte större diskmaskin, så jag tänkte köpa till några. Antingen mindes jag fel att det var där jag hade köpt dom, eller också var det så länge sedan att dom inte fanns kvar. Jag köpte en fyrpack med några andra som var nästan gratis. Skulle jag hitta några bättre någon annanstans har jag i alla fall inte lagt ut några stora pengar. Paketet jag hämtade på Baroness var trekantigt, men jag orkade inte gå in igen och ifrågasätta om det var rätt. Mycket riktigt hade jag fått en kebab i bröd istället. Jag förstod inte många ord av vad killen där sa, så jag antar att det var ömsesidigt. Men hur "kebabrulle" kan låta som "kebab i pitabröd" är för mig helt obegripligt.
I morse regnade det, så jag bestämde mig för att vänta till i eftermiddag med att handla. Vid det laget hade det mycket riktigt klarnat upp och solen sken. I gengäld blåste det halv storm. Och kallt då, eftersom det bara var någon ynka plusgrad. Jag hade ändå tur, för bara en kort stund efter att jag hade kommit hem igen började snön ryka utanför. Nu vore det definitivt inte kul att ge sig ut. Fördelen med att handla senare skulle bland annat vara att det fanns fler baguetter att välja på, men när jag väl kom iväg var dom slut igen. Mycket mer folk var det än på morgonen. Framför allt var det jobbigt att ha det kvar till kvällen. Det är verkligen helt suveränt att veta när jag stiger upp att jag redan har klarat av veckohandlandet.
21 Mars 2015  | Länk | Nybro | 0 kommentar
DVD-spelaren.

Tre månader försenad kom jag äntligen till skott och återställde min inspelningsbara dvd till fabriksinställningarna inatt. Den hade låst sig några gånger, och jag hade insett att det var tre år sedan jag gjorde det senast, så det kunde vara läge att testa det igen. Problemet var att jag måste passa på när hårddisken var tom, eftersom allting försvinner när man nollar den. Jag var visserligen ledig flera veckor vid jul, men det sändes mycket filmer och annat som jag ville se hela tiden. Igår lyckades jag i alla fall tömma den. Planen var att återställa den och sedan låta sladden vara urdragen ett tag, eftersom det verkar ha varit bland annat det som hjälpte sist. Under tiden skulle jag läsa på lite om hur man fixade till inställningarna efteråt. Hur man gjorde själva återställningen hade jag kollat redan i julas. Då hade jag hittat informationen lätt som en plätt, men nu var den som bortblåst. Tidigare på kvällen hade jag stått i radioaffären och berättat för innehavaren hur jag alltid antecknar var jag hittar saker och ting och hur jag fixar dom när det gäller datorn. Det hade inte varit fel att göra samma sak med dvd:n insåg jag. På 92 sidor användarhandbok fanns typiskt nog stället jag sökte på sidan 85. Där fanns instruktionen om hur man gjorde som förslag på lösning ifall knapparna på spelaren inte fungerade. Nu markerade jag den noggrant för att hitta den enklare nästa gång. Nu tror jag att jag har fått till alla inställningar inklusive kanalerna igen. Jag får väl kolla till dom första inspelningarna jag gör, så att jag inte upptäcker efter någon vecka att jag inte alls har spelat in det jag tror. Resten av helgen får det bli gamla dvd-filmer här medan hårddisken fylls på.
20 Mars 2015  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Nittonde mars.

Idag fyller min äldste bror sextio. Det innebär att det är tio år sedan jag var i Bollnäs senast. Sin femtioårsdag firade han nämligen med en rejäl fest, så då tog jag tåget upp över helgen. Den här gången har han flytt landet. Genom mina dagboksanteckningar kan man följa var han har bott vid olika födelsedagar. När han fyllde 22 bodde han i Hovmantorp. "Mamma och dom" var där, men jag var inte med. Det är lite oklart om uttrycket innefattar fler än våra föräldrar. 25 och 26 misstänker jag att han fyllde i Kalmar, för då var jag hemma hos honom på vanliga vardagar. Den sistnämnda var i och för sig en fredag, så då fortsatte vi till Sandra dansrestaurang. När han fyllde 27 bodde han med en tjej här i Nybro. Det var innan jag flyttade hit, så jag åkte med vår andra bror och hans fru. Året därpå hade han flyttat ihop med en flicka i Kalmar, så då behövde jag ingen skjuts. Trettio fyllde han på en tisdag, så den födelsedagen firade vi två gånger. Kortet är taget på fredagskvällen innan. Jag har inte bett om lov att publicera det, men trettio år gamla kort måste väl vara snudd på preskriberade eller något? Vi var några stycken hemma hos mig, så det är faktiskt jag som har gjort tårtan. Han skickade en bild på tårtan som jag tror att hans dotter hade gjort till honom idag. Den var klart proffsigare. Vi fortsatte hur som helst firandet av trettioårsdagen med dans på Sandra. På tisdagen var det mat och fika med familjen. I slutet av åttiotalet flyttade brorsan till Bollnäs, och efter det kan jag bara minnas att vi har firat en enda av hans födelsedagar tillsammans.

19 Mars 2015  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Självscanning.

En av dom bästa nyheterna på länge var en lapp jag såg på Kvantum. Endera var den ny eller också har jag bara missat den tidigare. Det ska bli självscanning i april. Det har jag väntat på i flera år, ända sedan dom började med det på ICA Maxi i Kalmar. Jag hade gett upp hoppet om det efter alla år, men nu antar jag att det kan hänga ihop med att nya Willys har det. På Kvantum kan det kännas lite lönt för mig att sätta mig in i det, eftersom jag handlar där minst en gång i veckan. När jag, som på sistone, cyklar dit tidiga lördagsmorgnar är det väl ingen fara. Strax före en storhelg, när det är kö bort till brödavdelningen, tror jag däremot att det skulle kunna vara helt suveränt. Om det nu fungerar med mitt dåliga minne, så jag inte får ovett för att jag glömmer någon vara. Jag har faktiskt ingen koll på exakt hur det går till, men jag antar att det går att googla på som allting annat. Jag tror definitivt att jag skulle ha mer nytta av det än av Wifi, som dom skaffade nyligen. Jag är livrädd att telefonen ska ringa när jag till exempel står i kassakön, eftersom jag känner mig stressad där redan innan. Varför man skulle behöva Internet när man är och handlar fattar jag över huvud taget inte. Lite osäker blev jag på om jag hade läst fel eller missförstått det här om självscanningen. Ingen annan hade hört talas om det, och jag hittade ingen information på nätet. Jag tänkte dubbelkolla i helgen, men det glömde jag. Igår kväll pratade jag i alla fall med en arbetskamrat som hade läst samma sak.
18 Mars 2015  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Brorsonen.

Det är inte ofta jag ser brorsonen om morgnarna, fast jag går förbi hans hus på hemvägen från jobbet. I förra veckan insåg jag att han kommer ut ungefär tio minuter efter att jag har passerat. En dag var jag sen för att jag hade varit nere och lämnat cykeln utanför verkstaden och en annan för att jag hade stått på gården utanför jobbet och pratat innan jag kom iväg. Det är en truckförare som sällan kommer igång att jobba prick sex. Vissa morgnar pratar han en stund med mig istället. Det är visst slut med det efter årsskiftet, för då skulle han gå i pension. Nu senast hade vi pratat en hel kvart, så det gick nog undan för brorsonen, som körde iväg när jag kom fram till hans. Jag har inte vågat kolla varken hur långt han har till jobbet eller hur länge det borde ta att köra dit, om han håller hastighetsbegränsningarna. I morse höll han på att skrapa bilrutorna när jag kom så långt, fast jag var i nästan vanlig tid. Hem kom jag i och för sig tio minuter senare än vanligt, men det berodde mest på att jag hade stannat och pratat med honom några minuter. Jag borde förstås ha vett att inte uppehålla någon som har en tid att passa, men det var så roligt att träffa honom. Fick han fortkörningsböter idag får väl jag ta på mig att betala dom. Nu är det för övrigt ljust när jag går hem vid sex om morgnarna. I fredags funderade jag på om det fortfarande skulle vara ljust, fast jag slutade trekvart senare. Jag tror jag tänkte lite baklänges där.
17 Mars 2015  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Grattismail.

Jag har flera olika banker som fyller olika funktioner för mig. Jag vill minnas att jag hörde i någon reklam att man ska våga vara otrogen. Från en av dom fick jag ett mail när jag fyllde år. Det började ungefär som såna brukar göra:
"Hej och grattis!
Vi hoppas att du får en strålande dag med mängder av gratulationer, färgglada buketter, ballonger och smaskiga tårtor – som följs av ett fantastiskt år med många anledningar att fira!
Hipp hipp hurra från oss på din födelsedag!
Önskar,
Martin Tivéus, VD och Sven Hagströmer, styrelseordförande – och alla vi andra här på Avanza."
I det finstilta visade dom sedan prov på lite humor, genom att skriva en varningstext som påminde om den till deras banktjänster:
"FIRANDE AV FÖDELSEDAG INNEBÄR ALLTID EN RISK. Historiskt angenäma födelsedagsfiranden är ingen garanti för att denna födelsedag kommer att bli lika bra. Direktavkastningen vid ett födelsedagsfirande brukar avta exponentiellt med åren. Avanza kan inte heller garantera att du faktiskt får någon tårta."
Trevligt när strikta bankkillar kan skoja till det lite.
16 Mars 2015  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Helgen.

När jag lämnade in cykeln i veckan bad jag reparatören skruva fast allt som hade skakat loss. Det må vara pittoreskt med kullerstensgator, men det är definitivt inte bra för cykeln. Det tragiska var att när jag fick tillbaka cykeln satt låset löst, och det hade jag inte haft några problem med innan. Jag satte på mig glasögonen och tog med mig mina mejslar ner i källaren för en närmare titt. Jag insåg snabbt att en ficklampa inte hade varit fel. När jag ändå hämtade den passade jag på att ta med mig nya skruvar också. Skruven på ena sidan var nämligen borta. Jag funderar på om det till och med kan vara så att reparatören har tagit bort den för att komma åt att laga punkteringen, och glömt att skruva fast den igen. Nu har jag fått fast låset så gott jag kunde med en annan skruv. När det gäller årets Melodifestivalvinnare är jag fortfarande tveksam till vad jag tycker om själva låten, eftersom jag är så fascinerad av scenshowen. Nåja, dom som ska rösta i Eurovision song contest får väl också hela paketet. Nu testade jag med att enbart lyssna på låten utan att titta på uppträdandet, men jag är fortfarande osäker. Det brukar ge sig när man har hört alla låtarna på radio några gånger. Andra chansen och finalen tittar jag inte på över huvud taget. I år insåg jag att det innebar att jag skulle missa Filippa Barks insatser. Nu var det så väl så jag hade gått med i en Facebookgrupp för oss som gillar henne. Där publicerades både låten hon sjöng i andra chansen och intervjuerna från finalen, så jag fick upp dom i mitt flöde.
15 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Lördag.

Det finns många fördelar med att veckohandla strax efter sju på lördagsmorgnarna, när Kvantum just har öppnat. Den enda nackdelen för mig personligen är att snabbmatshanteringen inte har hunnit igång riktigt. Charken öppnar inte förrän vid åtta, men där brukar tjejerna vara bussiga och låta dom som vill handla innan. Baguetterna vid förköpet är oftast slut. Det brukar komma nygjorda lagom tills jag är på väg hem, men då har jag redan hunnit köpa något annat. Salladsbaren brukar också stå tom, men i morse var den faktiskt påfylld. Det fanns dessutom mer sånt som jag gillar än sist jag plockade från den. Problemet var att det inte fanns några skedar att ta med. Jag var övertygad om att dom stod någonstans där jag inte såg dom. Det visade sig istället hänga ihop med att salladsbaren inte heller öppnade förrän vid åtta. Klockan var tio i, så tjejen hade hunnit ut med maten men inte med skoporna. När hon väl kom med dom kände jag förstås igen upplägget med en i varje bytta. Man kan knappast ta en massa olika mat med samma sked, så det var lite kört att dom skulle stå någon annanstans. Det blev i alla fall en stor bytta med sallad till slut istället för baguetten som jag oftast köper.
14 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Fredag.

Fördelen med min gamla klockradio var att den knäppte och levde lite när den gick igång igen efter ett strömavbrott. Jag vaknade oftast av det, så jag fick veta att den inte var något att lita på längre. När jag nu ändå inte hade någon tid att passa igår, var det förstås bara skönt att slippa bli väckt. Det mesta här hemma går igång igen och fortsätter fungera som vanligt efter ett strömavbrott. Det är bara klockradion som nollar sig fullständigt. Med den digitala fotoramen är det så intressant att den slår på sig själv när strömmen kommer tillbaka, även om den har varit avstängd innan. Mitt samtal med Folktandvården igår förbryllar mig fortfarande lite. Anledningen till att dom ville flytta min tid var tydligen att mitt frisktandvårdsavtal går ut i början av april. Det lät logiskt när hon sa det, men det är ju knappast som med frikortet inom vården. Det här förnyar jag bara, och det fortsätter vara lika gratis att gå dit hela tiden. Nåja, jag såg till att få en hyfsad tid igen, så det spelar ingen större roll. Inatt träffade jag flera ur sågverkets personal som jag inte hade sett på länge. När jag kom till jobbet mötte jag ett gäng i grinden. Dom hade kört sönder, så dom gick hem en timme tidigare än vanligt. Senare körde vi sönder inne i fabriken, och vid fyra i morse fick jag tillåtelse att gå hem. Jag hann bort till mitt omklädningsrum, innan jag kom på att jag hade glömt att stämpla ut. Det känns extra viktigt såna gånger, eftersom man stämplar vilken typ av ledighet man vill ha. Det kändes närmare att gå via sågen och stämpla än att gå tillbaka. Där satt nattpersonalen och fikade, så det blev ett snack med dom också.
13 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Struligt.

Jag har en vecka full av småstrul. Idag har jag hunnit med tre stycken, fast jag har sovit hela dagen. Eller åtminstone försökt. På förmiddagen väckte telefonen mig, fast jag hade den på tyst. Det är andra gången signalen går igång i alla fall, men jag misstänker att det behövs ett mer bestående fel för att någon ska kunna laga det. Jag stängde av den för säkerhets skull, eftersom folk som inte får svar har en tendens att ringa igen. Ett par timmar senare hade vederbörande haft vett att lämna ett meddelande. Det var Folktandvården, som ville ändra min tid en tredje gång. I eftermiddag vaknade jag efter fyra, och insåg att alarmet var avslaget på klockradion. Jag kunde inte för mitt liv komma på när jag hade gjort det, men jag har gjort konstigare saker än så i sömnen. Man får vara glad att det inte hände en dag när jag hade en tid att passa. Fast när jag kom ut i hallen var klockan bara halv tre. Jag blev orolig att klockradion hade gett upp andan helt, men så läste jag på Facebook att det hade varit strömavbrott i Nybro idag. Nu hoppas och tror jag att jag har fått till alla inställningar på den igen. På hallmattan hittade jag en faktura från landstinget. Bland annat skulle jag betala hundra spänn i receptavgift, för att jag fick ringa och säga till om receptet min läkare glömde lägga in när jag var där. Jag fick först ringa Astrakanen och sedan länssjukhuset. Förmodligen ringde jag upp det mesta av den där hundralappen, men det var mest en principsak. Att jag inte vill betala för att någon annan inte sköter sitt jobb. En förhoppning efter alla småstrul är att det bara kan bli bättre, men jag misstänker att man snarare får vara tacksam så länge det inte blir värre. Det enda positiva jag kan komma på som skulle kunna hända är att jag vinner tio miljoner på Joker. Då lär väl chansen eller risken vara betydligt större att jag råkar ut för en allvarlig olycka eller sjukdom.
12 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Hämtat cykeln.

Ikväll traskade jag ner till centrum och löste ut min nyreparerade cykel. Jag passade på att uträtta ett par andra ärenden samtidigt. Jag var bland annat inne i parfymaffären och bytte mascaran jag köpte i förra veckan. Jag använder den bara några få gånger per år, så egentligen skulle jag nästan aldrig behöva köpa ny. Men jag har förstått att det är lämpligt att förnya den ibland i alla fall. Av någon outgrundlig anledning frågar hon aldrig vilken färg jag vill ha. Det här var inte första gången jag kom hem med svart, fast jag använder brun. Någon gång har jag fått plocka upp den hopskrynklade förpackningen ur soporna, när jag har upptäckt det. Den här gången slog mig tanken, så jag kom på att kolla innan jag öppnade den. Det bästa vore förstås om jag tänkte på det redan i affären. Så var jag på posten och hämtade ett stort brev. Jag är fortfarande inte säker på om min nya brevbärare ringer på med dom över huvud taget. Extremt korta signaler på dörren hör jag knappt om jag är vaken, så det skulle inte förvåna mig om jag kan sova över en sån. Hur dom har tänkt att riktigt gamla människor ska höra dom vet jag inte. Dom lär i och för sig ändå inte hinna fram till dörren och öppna, för brevbärarna är snabba iväg, så det kanske är lika bra om dom inte hör att det ringer över huvud taget. På nya Willys, där posten är inhyst, har jag stört mig på att det inte finns några baguetter eller liknande. Nu insåg jag att jag har gått över ån efter vatten, när jag har fortsatt in i själva butiken. Den hyllan fanns i förköpet.
11 Mars 2015  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Punka.

Eftersom jag inte har något annat fordon än cykeln, är mardrömmen att det ska ha hänt något med den, eller den helt enkelt ska vara försvunnen, när jag ska iväg någonstans i full fart. Igår kväll var det dags. Jag skulle uträtta ett ärende på väg till jobbet, och när jag kom ner i källaren var bakdäcket platt. Jag sprang upp och hämtade cykelpumpen. Det gick att få luft i däcket, men jag fick stanna och pumpa igen efter 200 meter eller så. I morse parkerade jag den utanför cykelverkstaden och traskade hem medan jag väntade på att dom skulle öppna. Nästan hemma mötte jag brorsonen, som var på väg till jobbet. Han botade mitt dåliga humör genom att kliva ur bilen och ge mig en försenad födelsedagskram. Vilken 54-årig tant blir inte glad om hon får en kram av en 26-årig kille? Jag hade tänkt pumpa däcken på min gamla rishög till reservcykel, för att slippa gå till verkstaden och tillbaka. Ingenting får ju vara ifred nu för tiden, så på bakdäcket fanns ingen ventil. Nu är jag ju mycket för att ha saker och ting hemma tyutifallatt, så det var bara att gå upp hit och hämta en ny ventil. Att cykla på det där gamla skrället var värre, även om det gick fortare än att promenera. Den rister och skakar, så man tror att hela framhjulet håller på att lossna. Dessutom sitter sadeln väldigt högt. Jag skulle gärna ha lite närmare till marken när det känns så ostadigt. Cykelreparatören försökte hjälpa mig att sänka sadeln, men den var rejält fastrostad. Nåja, imorgon får jag förhoppningsvis tillbaka min vanliga cykel. Sedan är det bara att hoppas att jag inte får punktering igen innan dom sopar bort gruset från cykelbanorna.
10 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Födelsedag.

Att fylla år känns lite dubbelt när man har passerat femtio. Kroppen börjar ge sig för åldern, och det blir mindre och mindre tid kvar här på jorden. Man får väl snarare fira att man har överlevt ett år till än att man har blivit ett år äldre. Den förste som nämnde min födelsedag var en kille som gick av sitt skift när jag kom till jobbet förra måndagen. Vi ses i stort sett aldrig, och vi har inte jobbat på samma avdelning på mer än ett år. Ändå hade han tydligen koll på att jag fyllde den här veckan. När jag frågade hur han visste det slingrade han sig. Det var nästan så jag började fundera på om det är fler än jag som snokar runt på Internet av ren nyfikenhet. Det går ju att ta reda på det mesta om dom flesta där numera. I slutet på förra veckan fick jag födelsedagskort från min morbrors änka. Hon skickar alltid kort både till jul och till min födelsedag, medan jag nöjer mig med att skicka julkort. Min äldste bror ringde och sa grattis redan igår. Ikväll hade han fullt upp eftersom han skulle iväg på någonting med Odd Fellows. Det skulle han på min födelsedag för tio år sedan också, så det där har han visst hållit på med ett tag. Det kom ett sjungande födelsedagskort på mailen från honom också. Eftersom jag helst sitter uppe på nätterna hann jag bli varse min födelsedag på Internet efter midnatt. Först var det en spelsida som bjöd på ett gratisspel, eftersom jag fyllde år. Framåt morgonen kom det gratulationer på Facebook från dom av mina arbetskamrater som skulle jobba morgonskift och var uppe i ottan. Under dagen och kvällen har det fyllts på rejält med grattis där, och med posten kom två grattiskort och en present. Vädret passar mig för övrigt bättre i år än när jag fyllde tio på sjuttiotalet. Då hade vi snöbollskrig på kalaset. Det är knappast aktuellt i år. Någon glädje ska man ju ha av den globala uppvärmningen. Å andra sidan berättade mamma att någon kom med blåsippor när hon hade fått mig, så våren har visst varit tidig förr.
9 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Platsannonser.

Jag läste en intressant platsannons i gårdagens tidning. Man sökte en produktionsansvarig kyckling. Det skulle vara intressant att veta om dom fick tag i någon. Jag misstänker att ett litet komma kunde ha gjort hela skillnaden i den annonsen. Att det egentligen var en människa dom sökte. Någon som skulle vara ansvarig för kycklingproduktionen. Jag läser platsannonserna på ungefär samma sätt som dom om lediga bostäder. Jag har varken lust att börja pendla eller att flytta, men det är ändå spännande att se om det finns några jobb som jag skulle kunna söka över huvud taget. Jag är ju trippelhandikappad på arbetsmarknaden. Medelålders, kvinna och outbildad. Det är flest platsannonser i lördagstidningen. I en av dom som var publicerade igår stod bara att man skulle vara driven, ordningsam och teknikintresserad. Det var väl ingen exakt beskrivning av mig, men åtminstone ingenting som helt skulle stoppa mig från att söka. Jag blev tillräckligt nyfiken för att kolla en utökad version på Internet. Det kriterium jag hade svårast att uppfylla där var "relativt ung". Ung är man väl knappast efter femtio, men allting är ju relativt, och nu använde dom till och med det ordet. Jag har läst någonstans att det är ett kvinnligt sätt att tänka att man inte har tillräcklig kompetens för ett jobb. En man tänker att det han inte kan, kan han lära sig. Vi får väl se hur pass kaxig man lyckas vara om det skulle bli aktuellt att söka jobb igen. Om inte annat har jag hört att man måste söka ett visst antal varje månad, vare sig man har kompetens för dom eller inte, för att få stämpla.
8 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
A-gruppen.

I dom nya filmerna om Arne Dahls A-gruppen var det någonting väldigt konstigt med Jorge Chavez. Man tycker ju att man känner dom där människorna lite sedan dom tidigare filmerna, men det kändes helt enkelt inte som han. Det var det inte heller. Jag blev tvungen att googla för att minnas hur han såg ut förut. Fatta hur förvirrad jag blir när killen till vänster här nedan plötsligt ser ut som på den högra bilden. Skulle man nu byta ut Matias Varela var säkert Alexander Salzberger det närmaste man kunde komma, men i just det här fallet håller jag med dom som inte gillade att ICA-Stig antog en ny skepnad. Jag hade samma problem redan på nittiotalet med en uppföljare till "Törnfåglarna". "De förlorade åren" hette den, och hade säkert varit jättebra om inte Meghan Cleary hade varit en annan person. För mig var det Rachel Ward som var Meggie, och Amanda Donohoe kändes helt fel. Speciellt som Richard Chamberlain fortsatte vara Ralph de Bricassart. För att återgå till A-gruppen så var flera av dom andra poliserna där utbytta. Jag tänkte att det kunde ha med böckerna att göra att Chavez inte var utbytbar. Men så läste jag på nätet att dom till och med hade bytt kön på gruppchefen när dom gjorde dom första filmerna. Bokens karaktär kriminalkommissarie Jan-Olov Hultin har blivit kriminalkommissarie Jenny Hultin i tv-serien. Jag fick googla runt lite på vilka som har försvunnit också, för att minnas vilka det var. Jag har svårt att komma ihåg sammanhangen i en serie sådär. Deckare är ingenting jag ser om, men om jag gör det med någon annan serie brukar jag se alla avsnitten i en följd.

 

7 Mars 2015  | Länk | Media | 0 kommentar
Anteckningar.

Shoppinglista när man handlar är ett måste när man har så dåligt minne som jag. Det händer ändå att jag missar något, fast det står på lappen jag har med mig. Jag har till och med flera olika listor. En för sånt jag ska handla på Kvantum, en med sånt jag kan tänkas behöva varje vecka och en för sånt som finns i andra butiker. Dom som sitter på väggen kan bli riktigt spännande. Ibland har jag antecknat samma sak två gånger, och ibland ser jag inte alls vad jag har skrivit. Jag glömmer aldrig när en kille som såg min shoppinglista undrade om jag kunde stenografera. När jag berättade det på jobbet med anledning av min handstil, insåg jag hur unga mina medarbetare är. Dom hade aldrig hört talas om stenografi. Som en av dom sa: "Vi är födda på åttiotalet." Allra värst blir det om jag skriver upp något utan att vare sig tända kökslampan eller ta på mig glasögonen. Direkt pinsamt känns det när jag inte förstår vad jag menar med mina anteckningar. En gång hade jag bara skrivit upp ett mått, men kunde inte för mitt liv minnas på vad. Häromdagen stod det "hudvård" på mitt block vid datorn. Det var helt blankt i skallen på mig, tills jag slutligen insåg att det var Nybro Hudvård jag menade. Det är där jag går och får massage.
6 Mars 2015  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Riktigt lång helg.

Det går lite stötvis med produktionen på kära Kährs. Det jobbas mycket övertid, samtidigt som vi till och från står stilla under ordinarie arbetstid. Är det inte brist på moduler så är det stomlagret som är fullt. Igår var det dags igen. Jag fördrev halva natten med städning. Sedan fick vi som ville gå hem, tack vare att dom visste att vi inte skulle komma igång under natten. Annars blir det ju svårt att släppa iväg oss. Personligen tycker jag alltid att jag har vettigare saker att göra hemma, så jag var snabb att kompa därifrån. Natten som kommer var inlagd som ledig sedan tidigare, så det blev en extremt lång helg för mig. Från onsdag natt klockan två till halv elva på måndag kväll. I eftermiddag har jag varit iväg och uträttat ett par ärenden. Det var flera plusgrader, soligt och precis lika svinkallt som vanligt. Någon med inglasad altan hade haft trettio grader varmt där, men att ge sig ut och cykla var definitivt inte njutbart. Alternativet är att jag håller på att kallna. Jag sitter här med både tröja och kofta och känner mig helt bottenfrusen om kvällarna. När jag går till jobbet är jag övertygad om att jag kommer att frysa ihjäl på vägen dit. Väl där kan jag bara ha ett linne, och blir ändå stundtals så kokande varm att jag blir svimfärdig. Jag antar att det har med det fysiska arbetet att göra, och att det vore en fördel att ha lite mer rörliga fritidsintressen. Jag känner någon som sitter på en motionscykel och trampar samtidigt som hon stickar och ser på tv. Undrar om det skulle fungera med mitt broderi också.
5 Mars 2015  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Fjärde mars.

På sjuttiotalet var den fjärde mars tydligen en bra dag att förlägga skrivningar på. Jag tror det kallas skriftliga prov eller något liknande nu för tiden. 1976 var det hur som helst skrivning i hemkunskap som gällde för mig. I dagboken konstaterar jag att jag inte kunde någonting. Kortet i skolbänken är taget samma år. Kul med en engagerad lärare, som uppenbarligen fick tag i min kamera. Det var ju inte som nu, när varenda ungen tar kort hela tiden med sina telefoner. Året därpå var det skrivning i religionskunskap som gällde. Om jag hade mer koll på det ämnet förtäljer inte historien. För tretton år sedan var jag på min årliga hälsokontroll denna dag. Läkare har en tendens att byta tjänster, så jag har haft flera olika genom åren. Just den jag hade i början av tjugohundratalet är nog den som har lämnat mest avtryck. Då var han ändå dansk, och jag brukar tycka det är svårt när man inte förstår varann riktigt. Fast han hade bott länge i Sverige, så det kanske inte var så farligt med språket. Det är väl som ordspråket säger: "Människor kommer inte att minnas vad du sa, bara hur du fick dom att känna". Att han var kanonhärlig är i stort sett det enda jag kommer ihåg. För åtta år sedan pratade jag med en för mig okänd kvinna vid förpackningsåtervinningen. Där var lerigt och dant, och hon tyckte att dom kunde asfaltera den plätten. Själv efterlyste jag lite belysning, så man såg i vilken container man skulle slänga olika saker. Sedan dom flyttade återvinningen till Åkrahällskolans parkering tror jag både underlag och ljus har blivit lite bättre.

4 Mars 2015  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Stickor.

Jag fick en pytteliten sticka i tummen på jobbet. En sån där som gick lätt att dra ut igen. Åtminstone var det vad jag trodde tills det började sticka till i tummen så fort jag tog i någonting. Någonting måste ha blivit kvar, men det var inte så mycket att jag fick tag i det med min trubbiga pincett. Det var nästan så jag saknade pincetterna vi använde på Luma metall. Huvudsyftet var förstås att plocka i glödtrådarna med dom, men dom var perfekta att pilla bort saker och ting ur fingrarna med också, eftersom dom var vassa. Det blev som nål och pincett i ett. Nu hade jag dessutom stuckit mig i höger tumme, och med vänster hand finns det inte mycket jag klarar av. Till slut blev jag i alla fall tillräckligt desperat för att till och med sticka mig själv med en nål som jag höll i vänster hand. Så satte jag på ett häftplåster. Min salig mors standardlösning för alla typer av skador var "en häfta som drar". Jag tror tanken var att den skulle dra ut allt från sånt som satt fast till själva smärtan. När jag gick till jobbet på kvällen fick jag en liten, sylvass sten i skon. Den gjorde så ont att jag fick stanna och försöka få bort den. Det misslyckades, och när jag kom till jobbet förstod jag varför. När jag satt i ett ljust rum där jag kunde inspektera skon ordentligt visade det sig att det inte alls var en sten. Det var ännu en av alla dessa små stickor som blir när man jobbar med trä. Jag byter skor när jag går från jobbet, men den här hade antagligen följt med min strumpa och sedan fastnat i min sko. Där satt den fast i sulan på insidan, så det var inte konstigt att den inte gick att tömma ut. Rätt upp i min fot stack den.
3 Mars 2015  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Klassen.

Jag lade upp ett klassfoto från högstadiet i bloggen i förra veckan, och blev riktigt nostalgisk på kuppen. Jag var på ett par klassträffar för arton år sedan, men det är enda gången jag har träffat dom flesta sedan vi slutade skolan på sjuttiotalet. Kortet är från en av dom träffarna. Det är jag i gul blus i mitten. Den största chocken då var en liten, tjock kille, som jag inte ens hade känt igen, om jag inte hade vetat att det var han, för han var ingen tjockis längre. Jag minns fortfarande veckorna på lågstadiet när han gick med bandage på huvudet efter att ha cyklat in i ett traktorsläp. Bosse stod med i sin pappas dödsannons häromdagen. Av sex barn är en redan död och fyra av dom återstående stod som singlar. Det är uppenbarligen fler än jag som inte är lyckligt gifta, fast vi är över femtio. Jeanette fick en dotter med en kille som först blev smått handikappad efter en stroke och senare dog i cancer. Hon hade för övrigt en sexshop. Numera tror jag enbart hon har nätbutik. Ann hade barnvagn med sig 1997, för hon hade just blivit mamma. Marita pratade om att bli barnmorska när vi gick i skolan, men jag har läst i tidningen att hon är kantor. Berit blev ihop med sin kille redan när vi var fjorton, och dom är gifta än idag. Max var en hejare på att teckna. Han kunde börja i hörnet på ett papper och teckna det mest fantastiska sceneri över det. Både min kusin och min syssling gick i samma klass som jag. Sysslingen fortsatte jag umgås med tio år efter att vi hade slutat nian. Caroline minns jag som hårt hållen. Även i vuxen ålder hörde jag talas om att hon inte fick lämna mannen hon var trött på för sin mamma. Jag tror dom skildes så fort mamman gick bort.

 

2 Mars 2015  | Länk | Bekanta | 1 kommentar
Filippa Bark.

Jag är inte mycket för underhållningsprogram i stil med Bingolotto, På spåret, Doobidoo och Melodifestivalen. När det gäller det sistnämnda vill jag ändå ha någon aning om hur det har låtit och hur artisterna har sett ut. Därför brukar jag spela in deltävlingarna. Så snabbspolar jag igenom dom och lyssnar en snutt på varje låt. Undantaget var igår, när jag blev tvungen att lyssna på hela Måns Zelmerlöws bidrag. Eller snarare titta då. Jag vet fortfarande inte om låten är något att ha, men jag är djupt förälskad i specialeffekterna. Sedan kändes det som ett plus att ett sånt proffs kunde se så genuint lycklig ut över att vara med. En annan tämligen ny kärlek är Filippa Bark. För en gångs skull är det inte enbart låtarna jag kollar igenom i deltävlingarna. Jag ser också hennes sejourer i greenroom. Hon var länge en av dessa figurer som jag mest störde mig på. Dom är helt enkelt i fjantigaste laget. Till slut började jag väl lyssna på vad hon sa, och hennes skämt passar mig ofta perfekt. Tillbaka vid datorn inatt hittade jag ett spel som jag gillade. Problemet var att det var på italienska. Av det språket fattar jag noll och absolut ingenting. På nätet fanns i alla fall reglerna på svenska, så jag hade någon aning om hur det skulle gå till. På en tredje flik öppnade jag Googles översättare, där jag kunde kolla upp dom italienska felmeddelanden jag fick.
1 Mars 2015  | Länk | Media | 1 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida