HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Februari (2019)
>>


Minimjölk.

Jag dricker alltid mjölk till maten. Halva mättnadskänslan för mig kommer sig av det där mjölkglaset efteråt. Jag kör med minimjölk, eftersom jag tycker den är godast. Lättmjölk smakar bara vatten och dom andra sorterna bara fett. Annars kan det säkert se lite dubbelt ut, när jag handlar minimjölk tillsammans med en massa onyttigheter. På brödet har jag till exempel Bregott, och det är väl knappast någon lättvariant. När minimjölken saknades helt i kyldisken på Kvantum idag fick jag lite lätt panik. Det var inte tomt där den brukar stå, som om den vore tillfälligt slut, utan den var ersatt med någonting helt annat. Det händer att dom slutar sälja sånt som jag gillar. Drickchokladen är till exempel ersatt med Chai Latte i hyllan, så den räknar jag med att få fortsätta köpa på nätet. Ibland försvinner till och med Icas egna produkter. Eftersom jag hade varit på posten, som inte öppnar förrän vid åtta, på vägen till affären i morse, fanns det i alla fall personal på plats att fråga. Det visade sig att dom hade möblerat om. Från början köpte dom in minimjölken i samma stora vagnar som all annan mjölk. Eftersom åtgången inte var lika stor på den blev det väldigt kort datum ibland. Jag, som bara handlar en gång i veckan, tyckte därför att det var toppen när dom började köpa den i mindre backar. Dom har stått på varandra där vagnen stod tidigare. Då har många tagit ur den nedersta backen, för att få längsta möjliga hållbarhet. Nu hade dom flyttat upp minimjölken på en hylla.

31 Mars 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Datormus.

Fördelen med att alltid köpa samma märke av saker och ting är att tillbehören passar även om man köper nytt. För mig gäller det framför allt när jag köper datormus. Jag håller mig till Logitech, eftersom dom gör en större variant, som jag tycker ligger bättre i handen. Laddningssladden jag använder fick jag med den förrförra musen jag köpte eller något liknande. Det märkliga är att den är betydligt enklare att få in i musen jag har nu än i den jag fick den till från början. Något annat jag uppskattar med den är att jag kan se på datorskärmen hur batteriet i musen mår. Dom jag har haft tidigare har jag fått stänga av och sätta på igen, för att se hur många lysdioder som tändes.

 

30 Mars 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Musikdatorn.

Min laptop, som jag använder att spela musik från, var plötsligt helt blank häromdagen. Ja, skärmen alltså. Jag har trixat med struliga datorer i många år, så jag fick igång den till slut, men något verkade ha hänt med skärmsläckaren. Jag har den inställd så att den går så länge jag spelar från datorn. Vanans makt är stor, så nu kändes den svarta skärmen lite trist. Jag antog att någon inställning hade ändrat sig själv, så att skärmsläckaren slog ifrån efter en viss tid. Jag hade inte tid att fippla med det i veckan, och när det blev helg fungerade den plötsligt som jag ville igen. Jag tycker det är extremt trevligt med prylar som lagar sig själva.

 

29 Mars 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Lurendrejeri.

Ibland känner jag mig överdrivet försiktig som inte ens svarar i telefonen, om det ringer från ett nummer jag inte känner igen. Fast efter ett inlägg jag läste häromdagen på Facebook, undrar jag om det inte rentav är lugnast så. Efter att ha svarat ja på att hon var hon, att hon kunde svara på ett par frågor och att hon använde rakhyvlar, sa plötsligt mannen i andra änden till den här kvinnan att "Ok, då skickar vi strumpor, rakhyvlar och en månadsförbrukning Omega 3 samt en faktura på 180 kronor till dig." Hon var inte intresserad, men han hävdade att hon hade sagt ja. Det hade hon förvisso på att par andra frågor, och att det går att klippa och klistra i inspelningen för att bevisa det är jag övertygad om. Jag är inte lika hundra på att dom som hävdar att det kostar pengar så fort man svarar på vissa nummer har rätt, men nog verkar det lugnast att inte svara alls.
28 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Farligt?

Jag har köpt ColdZyme Munspray vid något tillfälle. Allt är ju värt att prova, när man känner att man börjar bli förkyld. Fast när jag blev det senast hade jag inte en tanke på den där sprayen. Jag kom inte ihåg den förrän jag fick reklam från Apotea om den. Echinaforce har jag haft hemma betydligt längre, men jag kom inte ihåg den heller, när det blev aktuellt.
Nu har jag skummat igenom dom senaste nyheterna på Facebook, och konstaterat att jag snart inte vågar promenera till och från jobbet längre. Förutom dom vanliga notiserna om sjuka män som attackerar kvinnor och barn, så tog polisen en rattfyllerist i Nybro vid halv sju i morse. Att bli överkörd av någon som kör bil på fyllan är väl inte det jag har oroat mig mest för tidiga måndagsmorgnar. Att jag  skriver "dom vanliga" om övergreppen känns mest tragiskt. Jag är inte utomhus mer än nödvändigt numera. Är det någon som undrar varför?

 

27 Mars 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Värmeljus.

I mitt vardagsrumsfönster har jag två små lyktor med värmeljus i. Eftersom jag har jobbat i så många år på samma arbetsplats har jag tagit till mig uttrycket "Varför göra det enkelt när man kan krångla till det?" här hemma också. Jag nöjer mig sålunda inte med att ha en sorts värmeljus hemma, utan jag köper två olika varianter. En som brinner sex timmar, som jag använder när jag är hemma hela natten, och vill att det ska lysa så länge som möjligt. Så köper jag andra med fyra timmars brinntid, som jag tar när jag inte hinner ha lyktorna tända lika länge. Sist jag skulle köpa hittade jag inte den varianten, eftersom den var flyttad en halvmeter bort från dom andra. Jag är verkligen urusel på att hitta saker som inte står där jag är van. Samma sak när förpackningarna ändras. Jag vet knappt vad det jag ska köpa heter, bara hur det ser ut.

 

26 Mars 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Sommartid.

Vitsen med sommartid har jag aldrig förstått. Speciellt inte som den tar sin början flera månader före själva sommaren. I min värld är det inte ens vår så länge det är nattfrost. Sedan får dagarna vara hur soliga och varma dom vill. När jag måste ge mig ut på kvällen är det några få plusgrader och blåser dessutom svinkallt. I det läget byter jag inte till fleecejacka, hur trött jag än är på den tjocka, otympliga täckjackan. Frysa kan jag göra så det räcker här hemma. Elementen är nästan kalla, eftersom det är varmt ute på dagarna, men då jag har en oinredd vind ovanför min lägenhet, dröjer det innan det blir någon vår- eller sommarvärme här. När det väl sker blir det desto varmare och håller i sig desto längre. Då kan jag knappt ens ha linne på mig, så illa far jag av värmen. Skillnaden är markant mot nu, när jag sitter här med pikétröja, munkjacka och en tjock, stickad kofta. Jag verkar ha blivit en perfekt blandning av mina båda föräldrar. Dom sista åren min mamma levde hade hon en lägenhet i Kalmar, för att slippa pendla till jobbet varje dag. Där tyckte hon att det var jätteskönt, medan pappa led av värmen, när han var där. I huset på östra Öland, där han trivdes bäst, tyckte mamma att det var kallt och rått. Jag lider av värmen halva året och av kylan halva. Någon har sagt att klimatet ska vara perfekt i södra Frankrike, så stundtals fungerar jag på att emigrera.

25 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Tjugofjärde mars.

När jag läser gamla dagboksanteckningar slås jag ofta av hur mycket mer jag hann förr. Tiden lär ju knappast ha varit längre när jag var tjugo än den är nu. En förklaring kan förstås vara att jag varken hade dator eller smartphone. I början av åttiotalet hade jag inte ens tv. Den tjugofjärde mars 1982 vattnade jag krukväxterna hos en kille som var iväg på jobb. Då passade jag på att se en pjäs på hans tv. Tre år senare var jag på biomatiné och såg "Lady och Lufsen". Jag trodde annars bara att jag hade sett snutten som visas på tv på julafton, innan jag såg hela filmen för något år sedan. Det var tydligen inte så konstigt att jag kände igen slutet. 1988 bodde jag i Oskarshamn, och hade damen på bilden på besök denna kväll. Vi åt räkmackor och drack vin. Telefonen som satt på väggen var betydligt enklare att svara i än den jag har nu. Nackdelen var förstås att man missade dom samtal som kom när man inte var hemma. På åttiotalet tror jag inte ens att jag hade nummerpresentatör, så jag kunde se om någon hade ringt. Året därpå hade min mamma gått bort, och den tjugofjärde mars hade vi bouppteckning efter henne. Ännu ett år senare var jag och en väninna och lyssnade på Björn Afzelius. Jag tror jag har en skiva som han har signerat någonstans i mina gömmor. 1995 gjorde jag också något den tjugofjärde mars som jag varken har gjort förr eller senare. Jag jobbade nattskift, och den här morgonen bjöd jag med mig själv hem till en arbetskamrat, som bodde i Kalmar, på frukost. När butikerna öppnade var jag på stan och shoppade.

24 Mars 2017  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Jag och min smartphone.

I morse väntade jag hemma till halv åtta, eftersom jag skulle ringa till ett ställe som öppnade då. Jag kunde väl i och för sig ha tagit det när jag kom hem igen, men jag är så svårt allergisk mot telefoner, att jag vill ha sånt avklarat så fort som möjligt. Speciellt när man inte kan ringa direkt, utan måste vänta på att dom ska ringa upp. Att vänta på att telefonen ska ringa är bland det absolut värsta jag vet. Första problemet var att jag hade glömt hur man fick fram knappsatsen under pågående samtal, så jag kunde knappa in mina uppgifter. Sedan har jag stundtals problem med att svara i telefonen, och fipplar bort samtalet istället. Vad hade hänt om det hade blivit så i det här läget? Hade jag fått börja om från början, och vänta en halvtimme till på att dom skulle ringa upp? Nu gick det i alla fall bra till slut. Dagens cykeltur gick runt halva Nybro. Först med en massa sopor till förpackningsåtervinningen. Jag fattar verkligen inte hur det kan bli så mycket tomma förpackningar efter en enda människa. Så hade veckans paket hamnat ett på Gulf, ett på Circle K och två på Willys. Till slut veckohandlade jag. Då var det en fördel att jag var ute lite senare än vanligt, för jag hittade ingenting av det jag skulle ha. Klockan sju på morgonen brukar det inte finnas så mycket personal på plats att fråga. Nu anlitade jag ett helt gäng för att hitta rätt sorts värmeljus, färdig ostsås, äggen som man fick som gåva på Ica-kortet och rätt sorts pasta.

23 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Barnnamn.

Filmen "Änglarnas stad" fick jag ögonen på av en ren slump. Någon hade gjort en film på Youtube med klipp ur den filmen till en jättefin låt. Den såg ut att vara helt i min smak. Jag hittade den på Tradera, och hade tur så ingen bjöd emot mig, utan jag fick den billigt. Den var till och med bättre än jag hade vågat hoppas.

Mitt största problem med alla nya namn på jobbet numera är att det är barnnamn för mig. Isak, Simon, Hanna och Daniel hette mina kompisars barn, fast dom nu är så stora så dom har börjat jobba. Jag försökte googla fram vilka namn som var populärast för tjugo år sedan. Jag ger mig sjutton på att dom flesta av mina nya arbetskamrater finns med där. Istället hittade jag en topplista över antalet namnbärare i Sverige. På femte plats för kvinnonamn, mansnamn respektive efternamn kom Eva, Johan och Eriksson. Det är jag och min brorson.

 

22 Mars 2017  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Bokhandeln.

Ännu ett bevis för att jag lever i det förgångna är att jag brukar skriva Bokia om bokhandeln här i Nybro. Av någon anledning googlade jag på namnet, och då visade det sig att Bokia försvann för flera år sedan. Då slogs det ihop med Akademibokhandeln och Bokiabutikerna bytte namn till Akademibokhandeln. Om Bohmans numera är en Akademibokhandel eller inte lyckas jag inte läsa mig till av hemsidan. Å andra sidan spelar det väl mindre roll om dom tillhör någon kedja och i så fall vilken, så länge vi bara har en enda bokhandel i lilla Nybro.

 

21 Mars 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Babyboom.

Precis som i kungafamiljen hände allting på en gång, när det började komma barnbarn här. Egentligen är det förstås mina bröders barnbarn, men jag är inte känslig så. Nu har det fötts två små flickor under det senaste halvåret. Båda är söndagsbarn. I slutet av oktober hade min äldste bror skickat ett mess efter att jag hade hunnit iväg till jobbet. Jag börjar ju tidigare på söndagarna. Då hade lilla Alice kommit till världen i England. Igår fyllde hennes morfar år, och i fortsättningen får han dela födelsedag med Mira. Hon föddes nämligen i Jönköping igår, och är barnbarn till min andra bror. Vår farmor hette Vira, så Miras namn är lätt både att älska och att komma ihåg. Jag börjar till och med förstå dom äldre människor som önskar att få leva och se barnbarnen växa upp. Lite spännande är det allt, även om det mest kommer att bli via mailade kort och filmer, eftersom jag inte direkt bor granne med någon av dom nya världsmedborgarna.

20 Mars 2017  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Spelkväll.

Vi är flera i släkten som fyller år i mars, så på senare år har vi försökt samordna firandet lite. Det innebar att jag aldrig träffade brorsonen och hans sambo i samband med min födelsedag för en dryg vecka sedan, så innan den här helgen hörde dom av sig eftersom dom hade en present till mig. Vi bestämde raskt att ha spelkväll som igår. Dom hade mat, snacks och groggvirke med sig när dom kom, så det krävdes inga stora förberedelser från min sida. Att det finns en pizzeria precis där dom bor tänkte jag inte ens på, eftersom jag själv aldrig har handlat där. Då traskar jag ändå förbi den när jag går till jobbet, även om det bara är på söndagskvällarna, när jag börjar tidigare, om dom inte har hunnit stänga. Lite dåligt samvete har jag alltså, eftersom jag känner att det nog var jag som nämnde en av pizzeriorna nere i centrum. God mat var det i alla fall. Presenten var spelet på bilden. Frågorna i det skulle avgöra hur pass svensk man var. Jag har alltid inbillat mig att jag var riktigt typiskt svensk, men jag kom sist. Vi spelade ett annat frågespel och lite Uno, innan jag övertalade ungdomarna att prova poängpoker. Jag hade mest bara hört namnet innan, men när jag googlade reglerna visade det sig att det var ett spel som var som gjort för mig. Jag insåg också att sällskapsspel har mycket gemensamt med sex, så tillvida att det blir roligare om man tycker om samma saker. Jag är tveksam till om mina gäster uppskattade kortspelet lika mycket som jag gjorde.

 

19 Mars 2017  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Rövmuff.

Dom flesta cyklar har ganska breda sadlar numera, men dom som tillverkar rövmuffar verkar inte ha hängt med i utvecklingen. Kärt barn har många namn, så ni kanske kallar det för sadeltäcke, sadelskydd, sadelöverdrag eller något annat. Det faktum att nästan alla bilder jag får upp när jag söker på ordet rövmuff kommer från min blogg, tyder kanske på att jag är hyfsat ensam om att använda det. Hur som helst har aldrig den bredaste modellen som fanns att köpa hos min cykelhandlare räckt riktigt till min sadel, fast jag har köpt cykeln just där. Jag har slitit och dragit, så det knappt håller ihop längre, men ändå har det stundtals suttit så dåligt så jag har tappat det. Jag har kollat runt på Internet utan att hitta någon bredare variant där heller. Jag har sett vettiga varianter på ett par cyklar här i Nybro. Som väl är har jag inte träffat på ägarna. Annars hade jag säkert varit pinsam och hoppat på dom och frågat var dom var inköpta. När jag nu ändå skickade efter spännband från Clas Ohlson passade jag på att klicka hem en rövmuff också. Det är inte lätt att se hur eller ens om det kommer att fungera förrän man får prova, men den var faktiskt över förväntan. Formen passade min sadel bättre än den gamla, och den var mer elastisk och lättare att trä på. Tyvärr hittade jag recensioner på den också nu i efterhand. Resåren är tydligen väldigt dålig, och utan den sitter ju inte överdraget kvar på sadeln. Vi får väl se hur länge min håller. Kartongen från Clas Ohlson var för övrigt tillverkad av Smurfit Kappa, så jag misstänker att den kan ha kommit till här i Nybro och bara varit i Insjön och vänt.

 

18 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Spännband.

Jag tycker det är lätt att fortsätta som man alltid har gjort av gammal vana, även om det inte alltid är det mest praktiska sättet att göra saker och ting på. Jag har till exempel så länge jag kan minnas haft ett spännband att hålla fast större lådor på pakethållaren på cykeln med. Problemet var bara att det egentligen var för kort. Det skulle gå som ett kryss, men till stora paket fick jag dra ut det till ett långt band för att få det att räcka, och då satt det inte lika stadigt. Dom lådor som det räckte runt som det skulle vara gick att klämma fast med själva pakethållaren, så till dom behövde jag inget band. Nu kom jag till slut på den smarta idén att söka efter längre spännband på nätet. Jag hittade dom ultimata på Clas Ohlson, även om dom kallades bagagestroppar där. Tur att Google är en smart sökmotor, som fattar vad man menar även om man inte söker på exakt rätt ord. Man fick fem stycken i en förpackning, och dom fanns i olika längder. Dom längsta var en meter, vilket var exakt vad jag var ute efter. Nu när jag besökte sidan för att hämta en bild att visa vad jag menar med hittade jag en recension från en nöjd kund. Hon hette också Eva, men den var skriven för ett par år sedan. Jag har visserligen inte hunnit testa dom ännu, men jag hoppas och tror att nästa stora låda som ska hem kommer att sitta stadigt på pakethållaren.

17 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Förvirrad.

Eftersom jag inte alls trivs med att använda glasögon, och ser hyfsat på långt håll utan, bär jag dom med mig i ryggsäcken till jobbet. Igår kväll gjorde jag som vanligt när jag kom dit, och när jag var klar för att gå ner till avdelningen stoppade jag ner glasögonfodralet i ryggsäcken. Inte förrän den hängde på ryggen insåg jag att glasögonen låg kvar i fodralet. Jag har anpassat mig efter den tilltagande förvirringen, och går alltid igenom i huvudet så jag har allt. Annars hade jag förmodligen inte upptäckt att dom saknades förrän jag skulle börja jobba, och då mest för att det blir enklare än vanligt med hörselskydden, om man inte har glasögon under. I morse gick jag in på posten ett ärende på vägen till Kvantum. I händerna hade jag packväskorna fulla av returburkar och petflaskor. Inte förrän på vägen ut slog det mig att Willys också hade automater att lämna sånt i, så jag kanske inte hade behövt bära dom med mig till Kvantum. Att man aldrig har en aning om hur paket man ska hämta ser ut tycker jag är intressant. Idag hade jag väntat mig ett litet från Clas Ohlson och ett något större från Apotea. Istället var det precis tvärtom. Hos Apotea hade någon anställd, som jag gissar brukar spela tetris, lyckats med bedriften att få ner nio olika varor i en minimal låda. Det var extremt snyggt pusslat. För övrigt var det första morgonen i år som jag har vågat mig ut utan min absolut varmaste jacka. På hemvägen, när jag både hade medvind och solen i ansiktet, kändes det verkligen som om våren vore här.

16 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Telefonen.

Min telefon lever sitt eget liv, fast ingen tror mig när jag berättar det. Jag har sällan Internet påslaget, eftersom jag vill slippa reklamen när jag spelar på den. När jag väl använder nätet brukar jag slå på mobildata, eftersom jag har haft minst strul med det. Ändå händer det att ikonen för wifi  är tänd utan att jag har gjort något. Hur det var med samtalen jag missade medan jag sov häromdagen vågar jag inte svära på. Jag såg i alla fall ingen markering om missade samtal på displayen, så ett bra tag efteråt var jag rädd att missa någonting. Inne i telefonen var det dessutom så märkligt så ett av samtalen stod som missat, och två som inkommande, fast jag hade sovit över allihop. Jag kollar alltid numren i efterhand, och när det hade ringt från Nordea tre dagar i rad blev jag orolig att det var något viktigt. Till slut gav hon i alla fall upp och lämnade ett meddelande på svararen. Hon ville boka en tid med min personliga bankman, men henne slutade jag träffa när kontoret slog igen i Nybro. Jag åker inte till Kalmar för något sånt. Speciellt inte som det gällde pensionen. Den diskuterade jag nyligen med en man som var inne på jobbet och informerade. Om jag förstod honom rätt lär jag inte ha råd att gå i pension under min livstid.

 

15 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Webbläsare.

Jag har länge använt fyra olika webbläsare, även om jag inte surfar på Internet med Netscape. Där är det composern jag använder, när jag ändrar på min startsida. På nätet använder jag Google Chrome när det ska gå snabbt, Mozilla Firefox för att jag trivs bäst med den och Internet Explorer för sånt som inte fungerar i någon annan läsare. Så började flashen krångla för mig. Min favoritsida för spel ser inte ut som den ska i Chrome, och även på andra sidor tvekar flashen lite. Det var då jag blev sugen på att prova något nytt, och insåg att det fanns en webbläsare som jag aldrig hade testat. Varför jag knappt ens hade hört talas om Opera vet jag inte, men den är helt underbar. Den är som en lyckad korsning mellan Firefox och Chrome, där allt både fungerar och går fort. Mitt enda problem var att jag ville ha min egen startsida. Det gick att ändra så den öppnades när jag startade webbläsaren, men när jag tryckte på knappen för startsidan eller öppnade en ny flik, kom Operas egen startsida upp. Jag läste också om den att dom nog ville ha det så, eftersom det inte fanns något alternativ för att skriva in en egen adress. Nu hade den recensionen några år på nacken. Sedan dess hade någon fixat ett tillägg som fixade exakt det jag ville. Så nu ser Opera ut som mina andra webbläsare, och den är på god väg att bli min nya favorit. Såhär i efterhand har jag hittat Vivaldi, som tydligen ska vara ännu bättre. Skönt att veta att det finns alternativ, när allting inte vill som jag vill.

 

14 Mars 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Duschmatta.

Det är lite oklart om en halkmatta i duschen ska ses som ett ålderstecken eller en följd av att jag har börjat använda duschcreme. Det blir så slirigt på golvet i duschen att jag inte kan stå på ett ben och tvätta en fot i taget, utan att riskera att halka omkull och slå mig rejält. Det vore ju riktigt tragiskt att slå ihjäl sig bara för att man vill hålla sig ren. Alternativen var att sluta tvätta fötterna helt eller att skaffa en plastpall att sitta på i duschen. En av morfars sista flickvänner hade en sån. Det är nästan trettio år sedan hon dog, men jag undrar än idag hur man bär sig åt för att duscha sittande. Jag hittade en matta i en katalog jag skulle beställa prylar ur, men där var den restnoterad. På Kvantum var den på den vänstra bilden den enda som fanns. Det stör mig att den är så svart och att den saknar hål på mitten. Jag vill ha symmetri, så precis där vill jag lägga den över avloppsbrunnen. Istället fick jag lägga den vid sidan om, för att vattnet skulle rinna ner över huvud taget. Plastig kändes den också. Att åka runt och titta i dom butiker i Nybro där det kan tänkas finnas sånt här, känns inte speciellt lockande för mig som inte har bil. Istället fick det bli en shoppingrunda på nätet, där jag hittade mattan till höger. Den rinner vattnet rakt igenom istället för att smattra mot. Jag funderade på om jag skulle ha köpt en svart istället, men nu när den är på plats inser jag att den här passar bättre ihop med allting annat som är vitt i mitt badrum.

 

13 Mars 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Näsdukar.

Eftersom jag oftast har lite småont i halsen och problem med slemhinnorna, har jag alltid halstabletter och pappersnäsdukar hemma. Näsdukar försöker jag ha extra gott om, eftersom jag vet hur fort dom går åt om man skulle bli förkyld på riktigt. När dom nu började sina efter några dagars intensivt snytande kom jag att tänka på Kleenex-servetterna jag använder till ansiktet. Hushållspapper river ju sönder näsan på nolltid, men dom här ska till och med vara ultramjuka. Inte förrän jag kom ut i badrummet och såg asken där slog det mig att det är ett par månader sedan jag bytte rengöring till ansiktet. Numera använder jag inga servetter, men dom har stått kvar utan att jag ens har noterat det. Snacka om att bli hemmablind. Nu har dom tagit upp en tredjedel av mitt dyrbara hyllutrymme alldeles i onödan. Det är en liten trähylla som någon som har bott här tidigare har satt upp under badrumsskåpet. I skåpet skulle jag aldrig få plats med allt, så efter renoveringen såg jag till att få hyllan uppsatt igen. Jag har bott här i 27 år, så den skulle inte må dåligt av lite målarfärg, men jag är på tok för lat och för ohändig för att ta tag i det. Hur par får plats med bådas prylar i ett badrum övergår mitt förstånd. Den ultimata kärleksgåvan från min sambo på sjuttiotalet var när han byggde ut huset vi bodde i för att få plats med ett extra badrum. Mest var det för att jag ville ha badkar, ett beroende som jag kom över när vi slängde ut badkaret här för 25 år sedan. Jag tror ändå att det kan ha varit något positivt när hans föräldrar bodde dom sista åren av sina liv i det huset. Dom var gamla och det första badrummet låg en trappa upp.

 

12 Mars 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Elfte mars.

Kortet nedan är taget för exakt fyrtio år sedan i Norra Möckleby bygdegård. Det var någon typ av fest, och det lokala bandet Stennes spelade. Fast det var ute på bondvischan blev jag bestulen på plånbok, mascara och blixtar till kameran. Killen uppe på scenen var huvudanledningen till mitt besök, och honom pratade jag med efteråt medan jag diskade. Jag hade fått skjuts dit, så jag promenerade hem. Jag besökte faktiskt bygdegården på samma datum året innan. Då hade Centerns ungdomsförbund möte där, och jag och en klasskompis var där en stund. Det var bland annat tipsrunda. Kompisen vann en chokladkaka, men den glömde hon när vi gick därifrån. Vi cyklade hem till mig och såg Ingemar Stenmark på tv. Den elfte mars 1978 umgicks jag med samma klasskompis, men då var vi och en tjej till i Kalmar. Vi var på pizzeria Paris. Dom andra båda åt pizza, men jag drack bara lite vin. Anledningen till att jag inte åt minns jag inte såhär långt efteråt. Vi var hur som helst på Sandra och dansade sedan. Året därpå var det här datumet en söndag, och jag var hyfsat bakfull. Vi var ett helt gäng som hade festat på Ronneby Brunn, och bott där över natten. En av killarna pluggade nere i Skåne, så på söndagen körde vi till Karlskrona och käkade lunch, så att han kunde följa med. Den sjunde mars 1983 gick min farfar bort, så den elfte var jag tillbaka i Norra Möckleby. Då på begravning i kyrkan.

 

11 Mars 2017  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Postnord.

Det är för väl att dom flesta företagen skickar sina varor med DHL eller Schenker, för Postnords pakethantering är och förblir ett mysterium för mig. I måndags fick jag meddelande från avsändaren av ett paket jag väntade på att det var på väg. Tyvärr hörde jag inget mer innan jag cyklade till centrum i onsdags morse. Fast på eftermiddagen kom en paketlapp, som bekräftade att försändelsen hade kommit redan på tisdagen. Märkligt att företaget jag handlade från kunde meddela mig direkt, medan Postnord tydligen inte hade någon annan uppgift än postadressen. Med ett paket från ett annat ställe blev det ännu struligare. När jag gjorde beställningen stod det att det skulle levereras till Willys, där postkontoret ligger numera. I Postnords beställning var det plötsligt hemleverans. Det är definitivt ingenting jag skulle boka, eftersom jag sover på dagarna. Frakten var dessutom gratis, och då tycker jag att dom borde välja det billigaste alternativet, vilket jag har svårt att tro att hemleverans är. Postnord hade återigen lyckats med bedriften att ha olika information på olika ställen på sin webbsida. På ett ställe stod det att "Paketet levereras till dörren. Om ingen är där för att ta emot paketet, kommer det att levereras till ett ombud där det kan hämtas." På ett annat att det inte gick att hämta. Svaret jag fick på ett mail var att jag i så fall fick hämta det i Kalmar. Jag hade sett att man kunde markera att dom fick lämna det utanför, om jag inte var hemma. Då skulle jag åtminstone slippa rusa upp ur sängen när dörrklockan väckte mig, och kunna gå ut och hämta det efteråt i lugn och ro. Det var olika där också, för det kommandot saknades i datorn, men när jag öppnade sidan i mobilen igen hittade jag det. Jag har inte hört ett ljud här i eftermiddag, men paketet stod utanför dörren när jag steg upp. Oklart om människan aldrig ringde på, eller jag sov extremt hårt precis då.

10 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 2 kommentarer
Förkyld.

Nu har till slut alla förkylda människor lyckats smitta mig också. Jag tycker det känns tveksamt när folk jobbar fast dom är genomförkylda även på min arbetsplats. Igår träffade jag en i personalen på Kvantum, som var förkyld. Att hon gick och plockade bland varorna vi ska handla tyckte jag var riktigt obehagligt. Inte undra på att alla smittar varandra. Man får vara glad så länge det bara är en vanlig förkylning. Bland människor som ligger med lite olika personer är det väl helt andra sjukdomar som går runt, runt. Ikväll är ändå planen att göra likadant själv. Ja, inte ligga alltså, även om det hade varit roligare, utan att gå till jobbet fast jag är förkyld.  Vi ska jobba övertid, och eftersom alla vet vad jag tycker om det känns det lite tveksamt att stanna hemma. I värsta fall får jag väl ge upp och gå hem tidigare än planerat. Att jag är disträ är förhoppningsvis ingenting som smittar. Jag laddade nyss diskmaskinen, hällde i diskmedel, satte på vattnet och kopplade in avloppsslangen. Jag stod i badrummet när jag insåg hur tyst det var. Jag hade glömt att sätta på maskinen.

 

9 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Bröd & pasta.

Jag börjar undra om det är så att allt vitt bröd numera kallas rostbröd. Även om jag alltid har färskt bröd i frysen, som jag rostar, så inbillar jag mig att tanken från början var att man rostade brödet för att det började bli gammalt och torrt. Därför låter det inte lika fräscht och nybakat i mina öron. Det enda undantaget i min butik verkar vara jättefranska, och på den är skivorna verkligen jättelika. Något annat jag funderade på var pasta. Under halva mitt liv visste jag bara att det fanns vanlig spagetti, men numera verkar det finnas hur många varianter som helst. Min fråga är då om det är samma pasta, som man bara har gjort i olika former, och i så fall varför. Jag lyckades för övrigt pricka in veckans cykeltur till frissan och Kvantum  exakt den morgon då gatorna var som halast och jävligast att cykla på. Under dagen har det varit plusgrader, och börjat smälta av igen, och framöver ska det bli varmare, om jag har förstått saken rätt.

 

8 Mars 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Smartfånen.

Jag har ju sett att dom flesta med smarta telefoner har mängder av appar på startskärmen. Min pensionärsvariant ser ut som på bilden. Man har bara plats för genvägar till fyra stycken. Vill man komma till resten får man trycka "visa" och sedan scrolla ner till "mina applikationer". Åtminstone var det så jag alltid hade gjort. Nu sökte jag efter något helt annat i bruksanvisningen till telefonen, när jag råkade läsa att man bara behöver svepa över skärmen för att komma till apparna. Det är ju aningen smidigare. Det var något liknande med Internet. Jag har det oftast avstängt, för att slippa en massa reklam när jag spelar på telefonen. När jag skulle använda Instagram, Swish eller mobilt bank-id gav jag mig in bland inställningarna för att dra igång det. Tills jag insåg att samma knapp finns i en rullgardinsmeny på startskärmen. Jag tvivlar på att jag någonsin kommer att lära mig den där telefonen helt. Tur att jag inte köpte något mer avancerat i alla fall.
7 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Vinter.

Redan när jag kom till jobbet igår hade en arbetskamrat råkat komma åt en säkerhetslina och lösa ut nödstoppet. Eftersom man sällan eller aldrig använder det, lyckades vi inte återställa. En kille kom och visade oss en knapp vid själva linan, men det gick fortfarande inte att återställa. När elektrikern kom gick plötsligt allting igång, fast han påstod att han inte gjorde någonting. Med andra ord vet vi fortfarande inte vad vi ska göra, om det händer igen. För några år sedan byggde man om ett gäng toaletter på vårt våningsplan till två större. Jag tror att största anledningen till att dom känns fräschare än dom andra är just storleken. Det blir inte lika dålig lukt som i ett minimalt utrymme. Dom nya toaletterna har automatisk belysning, och inatt var det tydligen elfel där också. Det var kolsvart på båda, så man fick nöja sig med dom gamla toaletterna en trappa upp. Det är bara att hoppas att någon har sagt till under dagen, så kanske det är fixat tills jag ska börja jobba ikväll. I mitt omklädningsrum finns två såna toaletter, och på den ena har lyset varit paj i evigheter. Så länge ingen säger till upptäcker inte elkillarna det i ett omklädningsrum för damer. Om jag inte minns helt fel så var gårdagen tredje söndagen i rad som det snöade. I morse var det i alla fall skottat föredömligt tidigt. Så länge det inte är några minusgrader att tala om blir gatorna rena och fina direkt på det viset. Det är bara att hålla tummarna för att det inte kommer mer snö och blir kallare.

6 Mars 2017  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Stavning.

Svenska var mitt bästa ämne när jag gick i skolan. Jag tror fortfarande att jag är hyfsad på rättstavning. Med datorn är det ju dessutom så vist ordnat så den säger till om man råkar stava fel. Oftast beror det på att jag hr missat någon tangent, eller att jag har använt ett ord som programmet inte har i sin ordlista. Sofistikierad såg däremot helt korrekt ut, när Firefox markerade det. En kontroll gav vid handen att det inte alls heter så. Det heter sofistikerad. Fatta att jag har lyckats läsa det fel i nästan ett helt liv. Jag får väl skylla på att det inte är världens vanligaste ord. Hur jag däremot ska kunna lära om ett ord fullständigt efter alla år är ett mysterium. Det kommer att kännas lika fel som när jag måste stava mitt efternamn med K. Jag har stavat det Ericsson i hela mitt liv, så Eva Eriksson är definitivt inte jag. Ändå är det så jag heter enligt folkbokföringen, så man kan undra varför mina föräldrar lärde mig att skriva något annat. Jag har till och med ansökt om att få byta till rätt stavning, men blev nekad. Jag hade ingen anknytning till det namn jag har använt hela livet. Det bär mig emot när jag ibland måste stava likadant som på kontokortet för att det ska fungera. Det känns lika avigt som att skriva sofistikerad istället för sofistikierad.

 

5 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Bildsök.

Jag är vansinnigt lättroad. Varje gång jag sätter min telefon på laddning flyger det iväg en animerad raket på skärmen, och den får mig alltid att le. Det stod någonting under den, men det dröjde ett tag innan jag kom ihåg att ta på mig glasögonen innan, så jag kunde läsa texten. Det var någon reklam för hur man ökade laddningshastigheten. Är det någon som tror att jag kommer att ta tag i det, för att sedan aldrig få se raketen mera?
Att göra bildsök för att illustrera mina blogginlägg kan bli riktigt intressant. Först att komma på vilka sökord man ska använda. När min chef hade haft information nyligen sökte jag på "tecknad bild direktör". Det andra är vad man kan få upp för bilder på en sån sökning. Jag fick bland annat upp en på Leif GW Persson och en på Roger Rabbit. Ingen av dom påminner speciellt mycket om en direktör, och GW är inte ens tecknad.

 

4 Mars 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Plastback.

När dom renoverade här för tjugofyra år sedan bytte dom hela köksinredningen. Tyvärr gällde inte samma sak garderoberna. Dom är från en tid när man av någon anledning kände att det skulle vara mycket luft mellan hyllplanen. Jag har en enda garderob med just hyllor, och mellan dom är det 45 centimeter. Jag hade haft mer nytta av dubbelt så många hyllplan med hälften så långt emellan. Till slut gick jag upp på vinden för att se om jag hade någon plastback över, som kunde göra ett av dom där utrymmena mera användbart. Den ultimata lådan var en av dom jag hade plockat ur det nya frysskåpet, för där blev det istället smidigare utan låda. Man får hoppas att dom som ska röja upp efter mig en dag förstår att lådan i garderoben egentligen hör hemma i frysskåpet.

 

3 Mars 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Livet.

När jag plockade ihop plast till återvinning igår kunde jag inte fatta varför förpackningen det hade legat en baguette i inte fick plats i påsen. Den brukar gå lätt att trycka ner där, men inte förrän jag fick syn på påsen där jag hade ställt den i hallen såg jag felet. Istället för rullen med soppåsar hade jag tagit en påse från rullen till matåtervinning, och dom är mindre. När jag skulle cykla hem från jobbet i morse var det nästan ljust, fast klockan bara var strax efter sex. Det var blött ute, så jag tänkte torka av dynamon, eftersom lyset inte brukar fungera när den är fuktig. Det tog någon minut innan jag insåg att det var överkurs, när jag hade stängt av lyset. I morse var det dags för sista massagen på ett tag, eftersom min massageterapeut är gravid. Jag lär inte orka söka mig till någon annan medan hon är hemma, men jag tänkte leta upp massageapparaten. Ja, den till nacken då. Den andra använder jag betydligt oftare, så den vet jag var den finns. Idag somnade jag inte förrän precis i slutet av massagen, eftersom det gjorde så pass ont när hon höll på. Jag träffade en arbetskamrat på Kvantum efteråt, som undrade om det var mina nuvarande arbetsuppgifter jag fick ont av. Nacken fick jag godkänd som arbetsskada redan i slutet av åttiotalet, så jag känner väl mest att det gör ont att leva helt enkelt. På veckans topplista från Apotea var sex av tio produkter värktabletter, så jag verkar inte vara ensam.
2 Mars 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Första mars.

Idag är det 44 år sedan jag blev förälskad första gången. Jag var med ett par kompisar och deras mammor i simhallen i Kalmar. Där har jag nog inte varit mer än en handfull gånger i hela mitt liv. Nu är det trettio år sedan eller så, för simhallen här i Nybro har jag aldrig besökt. Det närmaste jag har kommit är bowlinghallen, som jag vill minnas ligger i samma byggnad. Det är några år sedan jag var där också. Det jag minns från barndomens besök i badhus är framför allt känslan när man hoppade från hopptornet. Jag har alltid varit höjdrädd, men det enda man kunde göra var att ta steget över kanten. Sedan var det bara att gilla läget. På sjuttiotalet var det här med badhus lite känsligt, eftersom jag var tidigt utvecklad. Ja, kroppen då. Resten har visst aldrig riktigt följt efter. Jag glömmer aldrig hur avundsjuk jag blev på en klasskompis, som fick sin första mens när hon var femton. Då hade jag haft det sedan jag var elva. Det som hände vid simhallsbesöket den första mars 1973 var att kompisen och jag mötte en badvakt. I dagboken har jag skrivit gubbe (kille). Och att han var gullig på något sätt, fast han nog var 30-40 år gammal. Det där med ålder är definitivt relativt. När vi mötte honom daskade han till mig lite lätt när ingen såg. Mer behövdes inte för en flickunge från östra Öland, som mest bara hade träffat bönder i sitt unga liv. "Jag tror jag är kär", lyder min kommentar. Kortet på mig är en selfie, som jag tog trettio år innan begreppet myntades.
1 Mars 2017  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida