HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
April (2020)
>>


Rykten.

På Kährs har man den märkliga policyn att nästan all information sker genom ryktesspridning. Jag minns en gång när det hade surrats länge om en sak, och jag frågade när det skulle komma ut information om det. "Det trodde vi att ni hade hört", var svaret jag fick. Så det är tydligt att det är det vedertagna förfarandet. Nu hade vi ett strängmöte för en tid sedan, där jag och två av mina medarbetare fick veta att vi skulle börja jobba tvåskift i juni. Efter mötet hade dom andra båda fått veta vilket skift jag skulle vara på. Man kan tycka att jag hade haft större rätt till den informationen, och att det kanske var för att informera man hade ett möte. Inatt kom så papperet, där jag fick skriva på att det är mitt gamla skift jag går tillbaka till. Dock med ny produktionsledare och gruppsamordnare. Nämligen CHJR respektive FIBI. Vore det på tok för enkelt att skriva deras namn? En annan intressant detalj var att jag fick skriva på fyra papper. Ett skulle till lönekontoret, ett till facket och så vidare. När jag gick över till natten skrev jag bara på ett. Blir dom inte väldigt förvånade, när jag flyttar till det skift dom trodde att jag redan var på? Eftersom FIBI enbart har ATB-strängen, utgick jag från att jag äntligen skulle få tillbaka det jobb man snuvade mig på när jag började på tvåskiftet. Men imorse hörde jag ett rykte från en dam på det andra skiftet att en av dom vanliga sorteringssträngarna numera också tillhör CHJR och FIBI. Så troligen är det där jag ska vara. I min värld är vitsen med att ha produktionsledare och gruppsamordnare att dom pratar med dom anställda och informerar om förändringar och annat, men det är tydligt att personalvård inte ingår i deras arbetsuppgifter.
31 Maj 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Ansökan.

Jag har sökt ett antal olika tjänster på Kährs. Alla som intresserar mig, kan man säga, vilket innebär att jag inte alltid har varit lika intressant för jobbet ifråga. Inte har jag fått många heller, och dom jag har fått har tagit slut efter några månader. Antingen har vi producerat för mycket på min nya arbetsplats, eller också har det funnits ett skriande behov på min gamla, så jag har tvingats tillbaka dit. Varje ansökan har inneburit ett helt A4-ark att fylla i. Nu har jag äntligen insett att man kan maila sin ansökan. Igår satt jag och skrev in den i datorn. I fortsättningen kan jag söka varenda tjänst som kommer ut. Jag behöver bara ändra lite i ansökan, istället för att skriva en ny varje gång. Jag frågade tjejen jag mailade igår om det var okey, för säkerhets skull. Om inte annat så att jag fick veta att jag hade skrivit adressen rätt, så det verkligen hade nått henne. Halv nio igår kväll svarade hon från sin Iphone. Snacka om att ta jobbet med sig hem. En flicka som är anställd via Lernia beklagade sig senast det fanns tjänster ute, som ingen av oss fick. Hon hävdade att dom bara anställde interner. Det är väl lite så man ser sig själv också. Med lite tur är straffet tidsbestämt. Natten som gick var för övrigt lång, eftersom maskinen vi jobbade vid inte alls ville vara med längre. Istället för att kapa slitytorna tuggade den sönder dom. Det är bara att hoppas att någon under dom två skiften idag har lyckats hitta något bra fel och fixa det. Vi hade mekarna inne ett par gånger inatt, utan att få ordning på det.
30 Maj 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Produktplacering.

Jag brukar hävda att reklam inte biter på mig, eftersom jag helt enkelt inte ser den. Då menar jag framför allt reklam i tidningar. Jag fascineras själv av dom undersökningar min morgontidning gör om vad man tyckte om olika annonser. Jag har läst alla rubriker på sidan, men annonsen har jag inte ens noterat. Internet fungerar bättre. Där kan jag få syn på något i kanten av skärmen som jag bara måste kolla upp. Det jag faller mest för är nog ändå produktplacering. Ibland är jag inte ens säker på att den är medveten. Om någon äter chips eller ost i en film blir jag vrålsugen på precis det. I helgen var det någon i en film som bara köpte ett paket varmkorv. Han öppnade det inte ens, men jag blev också tvungen att köpa varmkorv. I själva butiken är dom också skickliga på att se till att man blir sugen på sånt man inte ens visste fanns. Jag har fått förklarat för mig att det är därför dom flyttar runt dom vanliga varorna. För att man ska hitta sånt man faller för medan man letar. Senast var det Crostini. Små rostade delikatessbröd, som smakar vitlök och persilja. Jag hade aldrig ens hört talas om dom, men dom hängde på en gavel, där jag inte kunde missa dom. Enbart beskrivningen fick det att vattnas i munnen på mig.
29 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Vykort.

Med dagens post kom vykort från London. Brorsdottern var där för tre veckor sedan, så fort hade det inte gått, men desto större blev överraskningen. Och det var förstås bättre att det kom fram sent än inte alls, även om man undrar var det har hållit hus så länge.
Jag började bli orolig att bovärden skulle ringa och väcka mig någon dag den här veckan. Det kändes lite onödigt, när det är sista veckan jag jobbar natt. Att bara vänta är inte riktigt min grej, så jag ringde honom istället, innan han gick hem i eftermiddag. Han hade inte fått tag på rätt sorts gångjärn ännu, men nu lovade han att i vilket fall som helst komma hit tidigast nästa vecka. Då kan han ju fixa det medan jag är på jobbet, så jag slipper passa honom.
28 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Lagat.

Topparna jag köpte till jobbet är helt perfekta. Svala och sköna och, som sagt, med bröstficka, så jag slipper ha allt som har med Ipodden att göra hängande i urringningen. Man kan dock misstänka att dom inte var tänkta som bruksplagg direkt. Bröstfickan var nog inte menad att användas, utan mest som snygg detalj. Efter två nätter på jobbet hade sömmen på den första släppt lite. Eftersom jag inte har ett jobb där någon bryr sig om hur man ser ut var det inte hela världen. Det gällde bara att få den att hålla ihop, och spelade mindre roll om det inte blev så snyggt. Lite bar det mig ändå emot att sy med vit eller svart tråd på framsidan av en alldeles ny, ljusbrun blus. Förutom dom trådrullarna hade jag bara en blå och en röd, och dom kändes ännu mer fel. Jag fick norpa från mitt broderi, som går i (minst) fyra nyanser av brunt. Inte för att jag vet om den tråden är speciellt hållbar, men jag körde för säkerhets med dubbel, som jag gör när jag broderar. Någon fena på att sy är jag inte, men nu håller det förhoppningsvis ihop ett tag igen.
27 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Strumpor.

Jag går alltid i exakt likadana strumpor. Grå, lite tjockare, som jag köper en jättehög av varje år på Nybro marknad. Fördelen med att ha alla lika är att man slipper para ihop dom efter tvätt. Alla går med alla. Såhär såg det ut tills jag impulsshoppade ett gäng myssockar på Kvantum. Jag minns inte vad det hette nu, men det är något frottéaktigt. Dom är mjuka och sköna och lite för tjocka för att jag ska använda dom någon annanstans än hemma. På senare tid har mina värkande ben tillkommit. Det vill säga stödstrumpor, för att Kährs betonggolv om möjligt ska göra något mindre skada. Plötsligt använder jag alltså tre olika sorters strumpor. Myssockar hemma, stödstrumpor på jobbet och marknadsstrumpor för övrigt.
26 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Tidningen.

När jag kom hem imorse hade jag inte fått någon tidning, fast klockan var över sju. Den är enda undantaget från regeln att jag hellre felanmäler allt som går över Internet än på telefon. Mest därför att det händer att dom har en telefonsvarare som talar om ifall den är försenad just här. Det börjar med en svarare i vilket fall som helst. Man får knappa in var man bor, om det gäller dagens tidning och så vidare. Medan jag höll på som bäst hörde jag tidningen drälla in bakom ryggen på mig. Det var tydligen någon som hade tagit sovmorgon. Ännu en fördel med att ringa och anmäla utebliven tidning. Nu var det bara att lägga på luren och avbryta. Hade jag använt Internet hade jag troligen fått ut en extra tidning helt i onödan.
25 Maj 2012  | Länk | Media | 0 kommentar
Fotboll.

Jag trodde i det längsta att man gick på fotboll för att man var sportintresserad, men nu börjar jag tvivla. Guldfågeln arena i Kalmar till exempel verkar ha ett betydligt större utbud än enbart fotbollsmatcher. Om jag har förstått saken rätt finns där flera olika restauranger och det serveras alkohol. Någon hävdade i en insändare jag läste att man tvekade att gå dit med barnen, för alla berusade vuxnas skull. Det är i och för sig inte första gången jag blir förvånad över i vilka sammanhang vissa dricker. Min pappa körde fisketurer med sin båt, när han levde. Några av mina dåvarande arbetskamrater hade varit ute med honom. När dom kom iland var en av killarna så packad att en annan fick bära honom. På Guldfågeln arena verkar dom arrangera både speciella event för tjejer och annat. Man kan väl hoppas att allt sånt är för att locka publik till matcherna. Det senaste jag läste är att mobilnätet inte orkar med när det är match. Man kan bara hoppas att det gäller före, efter och i pausen då. Att betala en massa pengar för att komma in och se fotboll, och sedan ägna sig åt att prata i telefon eller messa tycker jag låter lite lätt överarbetat. Kanske för att jag växte upp på östra Öland långt före mobiltelefonernas tid. Den lilla gräsplanen kallades storslaget för San Siro. Jag tror knappt den hade en korvkiosk ens.
24 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 1 kommentar
Vaktis.

Han jag kallar för bovärd fungerar tydligen som alltiallo, för idag har han varit här och fixat så att jag kan tvätta igen. Jag sa till tjejen på HSB igår att jag ville att han skulle komma så tidigt som möjligt. Hon hade bara framfört att jag jobbade natt, men lyckligtvis hade han tänkt som jag, så han var här vid halv åtta imorse. Medan han jobbade berättade han vad som hade hänt igår. Någon hade lyckats fixa ett så rejält stopp i sin toalett att allting flöt. Dom hade kört sönder rensmaskinen, och till slut fått plocka bort hela toalettstolen. Jag anade att han hade varit så arg att man skulle vara glad att man slapp träffa honom en sån dag. Vissa spolar visst ner nästan vad som helst i toaletten. Här var det en packning som var så gammal och dålig, så avloppsröret hade sjunkit för långt ner. När han visade mig det kom jag på att packningen till taklampan var helt slut, så han hämtade en sån samtidigt. Dessutom kom han tillbaka med en ny duschslang, eftersom han tyckte att min gamla såg dålig ut. Som väl var lät han mig behålla mitt älskade duschmunstycke. Annars sätter dom dit såna med snålspolning, och med dom tar det evigheter att duscha. Vi var en runda ute i köket också, så nu fungerar alla köksluckor utom den till städskåpet som dom ska. Där behövde gångjärnen bytas. Inte illa att få allt som behövde fixas gjort, utan att ens planera in det. Taket i sovrummet skulle behöva målas, men det är snudd på omöjligt så länge jag bor här. I alla fall inte värt besväret. Lite färg på rören i duschen skulle inte heller skada, men det är oftast bara jag som ser dom, och mig stör dom inte. Jag är inne på linjen att man ska trivas där man bor, och inte ha någon typ av utställningshem. Kvällen har jag för övrigt inlett med att skölja tvätten som låg kvar i maskinen sedan i måndags. Nu verkar det vara läge att hänga den ute för första gången i år.
23 Maj 2012  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Avlopp.

Rensa avlopp är ingenting jag gör i onödan. Inte speciellt ofta annars heller. Men när det inte hinner rinna undan, utan jag står i vatten till fotknölarna i duschen, börjar det kännas nödvändigt. Nu hade det dessutom börjat bli en liten sjö bredvid tvättmaskinen, när jag tvättade, så jag tyckte det var lika bra att kolla till det avloppet också. Visserligen gör det mig nostalgisk att ha en handduk på golvet, men speciellt praktiskt känns det inte. Vi hade ofta det i mitt föräldrahem, eftersom badrummet var minimalt och det fanns badkar. Det var svårt att kliva ur utan att blöta ner. Hur tvål, hudflagor och annat kan bilda ett glegg som blir kvar i både rör och vattenlås fattar jag inte riktigt, men en massa äckligt att ta bort fanns det. Men nu rinner vattnet ner igen så länge det varar. Åtminstone i duschen. Lyckligtvis var jag hemma medan tvättmaskinen gick igår kväll. Ännu lyckligare var att jag hörde och blev misstänksam mot att jag tyckte det plaskade inne i badrummet, när den började tömma. Översvämning var bara förnamnet. Efter att ha öst upp en massa vatten och gjort ännu ett försök att få ordning på det gav jag upp och ringde HSB. Jag misstänker att det är något med vattenlåset jag inte har fått till riktigt. Idag ringde bovärden och väckte mig vid halv tio, så jag vet att mitt ärende är noterat åtminstone. Dom hade haft fullt upp med mera akuta fall hela dagen, fick jag veta när jag ringde ikväll. Förhoppningsvis hinner dom hit imorgon.
22 Maj 2012  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Sommarväder.

Så sent som i torsdags hade jag vinterjackan, när jag var ute i regn och rusk. I lördags kväll frös jag när jag cyklade hem i sommarjackan. Framför allt om händerna i och för sig. Folk tittar så konstigt om man har vantar i slutet av maj. Igår var till och med den jackan nästan för varm, och ikväll tänkte inte ens jag tanken att ta jacka, när jag cyklade ner för att betala min matta. Återstår att se hur många plusgrader det är vid tio ikväll, när jag ska till jobbet. Inne på Kährs lär i alla fall kläder inte vara att tänka på. Där skulle jag kunna jobba i linne hela året. Många gör det för övrigt. Det tog killen på Haralds mattor några sekunder innan han kände igen mig. Läskigt med tanke på att han hade varit hemma hos mig, men jag är själv urdålig på ansikten, så jag ska ingenting säga. Han tog inget extra betalt för att han hade kört ut mattan och till och med lagt på den, och service är något jag uppskattar mycket. Den blev till och med bättre tack vare honom. Jag hade börjat fundera på varför jag hade den gamla mattan liggande så den gick en bit utanför soppgruppen. Fast den nya var större tänkte jag lägga den helt under. Men, precis som han sa, hade jag ju inte själv fått någon glädje av den då. Nu behöver jag inte ens krypa in under soffbordet, för att få plats att ligga på den när jag styrketränar. Den gamla mattan var jag för övrigt så van vid att jag knappt trodde mig om att kunna vänja mig vid en annan. Jag har snabbt insett att den nya både är snyggare och passar bättre i mitt vardagsrum.
21 Maj 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Lördagen.

Att jag hittade den (enligt mig) perfekta mattan måste ses som rena turen. Jag hade inte ens sett att det fanns en nedervåning, förrän en kvinna kom upp därifrån. Att dom skulle köra hem den till mig redan igår var inte min idé. Men visst var det skönt att slippa passa någon tid till veckan. Han skulle komma efter ett, när dom hade stängt, igår. Jag hade ställt klockradion på halv, och vaknade strax innan. Jag hade varit vaken i högst två minuter, när killen ringde och undrade om han kunde komma redan då. Så slapp jag vänta över huvud taget. Han ringde igen från bilen, när han insåg att han hade tänkt på Norra Långgatan och inte Norra vägen. Som tur är ligger dom intill varandra. Han hjälpte mig att lägga på mattan. Den är nästan två gånger tre meter, så det hade varit trixigt att göra själv. Att få upp soffbordet på mattan hade varit snudd på omöjligt. Nu behöver jag bara cykla ner och betala den i veckan.
Det största problemet med Radio Nybro var att hitta dit. Jag hade rivit ur kartan ur telefonkatalogen, men fick ändå stanna och fråga om vägen. Ljudteknikern bara suckade, när hon såg min omoderna telefon utan GPS. Jag verkar vara född helt utan lokalsinne. Däremot var det nog första gången i mitt liv jag har blivit anklagad för att vara tystlåten. Hon kom inrusande i studion och flyttade bordet, så att jag skulle komma närmare mikrofonen, eftersom jag pratade mycket tystare än programledaren. När vi skulle därifrån körde hon ifatt mig med bilen, och såg till att jag kom iväg åt rätt håll. Jag har hört att det är förbjudet att motionera hunden från bilen. Undrar just hur det är med människor.
20 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Matta och radio.

Jag har bott i Nybro i 22 år, men aldrig varit inne på Haralds mattor. Förrän igår då. Efter minst trettio år med samma matta i vardagsrummet hade jag börjat fundera på att förnya mig lite. Där fanns mycket jag gillade, men nere i källaren hittade jag en matta som jag verkligen blev förälskad i. Den levererades idag. I vanlig ordning glömde jag att ta före- och efterbilder, men jag är väldigt nöjd, och det torde väl vara huvudsaken.

Ikväll har jag varit gästproducent i programmet "Dansant musik" i Radio Nybro. Så himla märkvärdigt var det väl inte, med tanke på att ett par av mina bekanta är med i Radio Nybro varje vecka och att brorsdottern jobbar på Radio Jönköping. Men för mig var det "once in a lifetime". En riktig upplevelse och jättekul att se hur det går till när man sänder.

 

19 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Shoppat.

Idag är vädret stadigare med sol och hyfsat varmt. Till och med jag gav mig iväg utan vinterjackan. Här ute blåste det visserligen lite småkallt, men ju närmare centrum man kommer desto varmare blir det. Jag har undrat ibland om det är jag som inbillar mig, men idag pratade jag med en dam som höll med mig. Jag var bland annat på posten och hämtade ett paket, som jag mycket lägligt fick sms-avisering om idag. På sommaren, när man bara kan ha linne i värmen på Kährs, har jag ingenstans att göra av hörsnäckorna till min Ipod, när jag inte har dom i öronen. Jag har sökt efter ärmlösa kläder med bröstficka utan att hitta några. Nu googlade jag igen, och hittade exakt vad jag sökte. Dom fanns dessutom i flera olika färger. Lite spännande kan det ju vara att skicka efter, men materialet visade sig vara helt okey. Eftersom allting har en tendens att vara smått på mig, hade jag tagit i onödigt mycket när det gällde storleken. Men jag trivs i stora kläder, och vad folk tycker på jobbet stör mig inte speciellt mycket. Jag köpte en ram till broderiet jag håller på med. Jag brukar spänna upp det färdiga broderiet på en pappskiva, innan jag ramar in den. Jag har haft så jag har klarat mig hittills. Om jag minns rätt var det någon som jobbade på Ljungdahls som fixade dom. Nu frågade jag i fotoaffären, och han hade det också. Den var självhäftande på ena sidan, eftersom dom monterade foton på dom. Jag undrar om det är en bra eller dålig idé att försöka göra likadant med ett broderi. Någon som vet?
18 Maj 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Mc Wrap.

Jag läste någonstans att det fanns kycklingwraps på McDonalds. Det lät gott, så det var i vanlig ordning surt att bo i lilla Nybro, där ingenting sånt finns. Nu slog det mig efter en stund att McDonalds visst finns i Nybro. Det ligger bara någon kilometer härifrån, men jag har ändå bara varit där en enda gång under alla år det har funnits. Idag blev det då ett andra besök. Jag var runt förpackningsåtervinningen först, och tänkte cykla en liten extra runda, för att landa vid McDonalds. Nu är vädret minst sagt nyckfullt idag. Molnen blåser omkring, så ena stunden lyser solen och nästa regnar det. En av skurarna kom förstås precis när jag var framme vid återvinningen. Man blev inte direkt sugen på att vara ute längre än nödvändigt, så det fick bli närmaste vägen till restaurangen. Något annat jag skulle vilja prova är danska smörrebröd, som numera säljs i en liten butik nere i centrum. Dom öppnade för två veckor sedan, och hittills har jag inte kommit ihåg det. Man får hoppas att dom inte hinner försvinna igen, innan jag kommer så långt.
17 Maj 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Storlek.

Igår läste jag på framsidan av min morgontidning att den skulle innehålla en stor intervju med Kährs nya vd. Antingen hade den krympt på vägen till tryckpressen, eller också hade vi inte riktigt samma uppfattning om vad stor innebar. Jag har sett hela uppslag med stora bilder av våra tidigare verkställande direktörer, där dom har svarat på mängder av frågor. Här var det knappt en halv sida, en liten bild och känslan jag fick var att han hade svarat på två frågor. Det där med stort och smått, lite och mycket, långt och kort är ju väldigt vaga begrepp. Jag vet att det har hänt på jobbet att jag har blivit informerad om att det bara var lite kvar i klossbufferten. En halvtimme senare har jag tyckt att det var lite kvar. En gång försökte jag beskriva en tjej för en annan. Jag hävdade att hon var lång, men det tyckte inte hon jag pratade med. Hon var nämligen längre än jag, och man utgår ju från sig själv. Allra mest relativt är väl det här med tid. Jag kan tycka att vi snart får gå hem, eftersom vi bara har tre timmar kvar att jobba, medan någon annan tycker att det är en hel evighet. Det där verkar hänga ihop med ålder framför allt. Försökte man undvika någonting när man var tjugo var ett par dagar jättelånga. Numera går en månad ungefär lika fort som en dag gjorde då.
16 Maj 2012  | Länk | Media | 0 kommentar
Syskon.

Jag tror nästan att jag tillhör en minoritet, med tanke på att jag inte är släkt med en enda människa på Kährs. Att säga ”din mamma jobbar inte här” är onödigt riskabelt, eftersom så många faktiskt har sin mamma där. En flicka som jag visste hade det fick jag nyligen veta har sin pappa där också. Jag har jobbat med båda hennes föräldrar, men missat att dom var gifta med varandra. Ett annat gäng är fyra systrar och en bror, som jobbar där allihop. Det var bara till ett av namnen jag inte hade något ansikte. Så kom jag att tänka på en tjej, som verkar väldigt trevlig, och visst var det hon. Det är nämligen den gemensamma nämnaren för alla syskonen, att dom är så himla trevliga. Snudd på samtliga har dessutom, eller har haft, sin partner på Kährs. Snacka om familjeföretag.
15 Maj 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Påringning.

Det är ett himla ringande på dörrarna här. Åtminstone känns det så, när man sover på dagarna och blir väckt varje gång. Det här ljushuvudet sa på fullt allvar "Jag väckte dig inte?" Borde jag ha svarat att jag alltid går runt i morgonrock och snarkplåster hemma? Det gällde brandskydd, och han kallade min brandvarnare för "en gammal pjäs". Det kan vara en korrekt beskrivning. När HSB var ute och satte upp sina lät vi min vara, eftersom jag visste hur löst taket sitter under. Nu hade jag i alla fall kollat den hyfsat nyligen, så jag visste att den fungerade. Jag passade på att ringa och ändra min tid hos frissan, medan jag var uppe. Jag chansade på att det skulle bli fortsatt nattjobb, när jag bokade den, men nu blir det tvåskift från första juni. Sedan kröp jag ner i sängen igen. Det finns ingen så skön plats. Speciellt inte när man ligger där för att man kan och inte för att man måste.
14 Maj 2012  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Farmors bonad.

Jag har en tonsatt version av Den första gång jag såg dig i min Ipod. Melodin är väldigt vacker, och jag älskar verkligen texten. Plötsligt, när jag stod och jobbade, kände jag igen ett par rader ur den. Jag har hört den hur många gånger som helst, men aldrig reflekterat tidigare. Min farmor hade en broderad tavla med sommarblommor och texten: ”Och ängens alla blommor av många hundra slag, De stodo bugande i par vid par.” Plötsligt trillade polletten ner, och jag insåg att det var ett par rader ur Birger Sjöbergs dikt. Jag såg den där tavlan under hela min barndom, så jag minns den så väl. Här kommer dikten i sin helhet:

”Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
På förmiddagen, då solen lyste klar
Och ängens alla blommor av många hundra slag
De stodo bugande i par vid par
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden
Där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
Den första gång jag tog dig uti handen

Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
Så bländande som svanen i sin skrud
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn
Liksom ett jubel utav fåglars ljud
Då ljöd en sång från himmelen så skön som inga flera
Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
Så bländande och grann som aldrig mera

Och därför när jag ser dig, om och i vinterns dag
Då drivan ligger glittrande och kall
Nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag
Och vågens brus i alla fulla fall
Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter daga
Med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga
Att sommarsolen skiner på dina anletsdrag
Som rodna och som stråla och betaga”
13 Maj 2012  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Ljud.

Det är egentligen inte klokt hur man påverkas av ljud. Dom flesta känner väl ett visst obehag, när någonting låter ungefär likadant som en tandläkarborr. Jag, som har gott om klockor och mest analoga, är fortfarande osäker på om tickandet är rogivande eller jobbigt. När man nu hör det, för det är ett ljud jag oftast kopplar bort. Datorn stör jag ihjäl mig på, om jag inte lyckas koppla bort surrandet. Jag bad specifikt om en tyst dator. Mycket kan man säga om den, men tyst är den inte. Nu senast hade min favoritspelsajt gjort om ett av sina spel. Det var det ordletarspel som gjorde att jag hittade dit från början. Det var första gången jag hittade ett på svenska. När spelomgången är slut ringer det numera, och det låter exakt som när det ringer på min ytterdörr. Inte nog med att jag rycker till varje gång, och för ett ögonblick tror att jag måste gå och öppna. Efter alla gånger dörrklockan har väckt mig känner jag ett visst obehag när jag hör ljudet.
12 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Dröstorp.

Anders Johansson har skrivit en bok om Dröstorp. Det är en ödeby ute på Ölands alvar. För min personliga del är namnet starkt sammankopplat med Gösta. Det var där han tog livet av sig för tjugofem år sedan. En vän till honom skrev så vackert i hans dödsannons. Det svarta utanpå syftar på att han var smed eller något liknande. Svart som sot var han definitivt. Såhär löd texten:

”I vanliga fall gläntar sankte Per bara lite på dörren.
Men när han såg att det var Gösta som kom hem slog han upp den stora himmelsporten på vid gavel.
- Då blev det korsdrag – 40 sekundmeter och vi kunde inte leta.
Vi ska därav lära att inte leta efter kroppen utan söka finna själen. DET var Göstas sista hälsning till oss.

Lika svart som du var utanpå lika vit var din själ inuti.

Att dö kan inte vara farligt när livet bjudit på en hårdhänt strid.

Jag öppnar min dörr till natten och säger:
God natt Gösta, du som är i himlen – här är jag.

Anne.”

11 Maj 2012  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Hysén.

Fotbollsspelaren Anton Hysén blev väl nära nog världsberömd, när han kom ut som homosexuell. Just nu är han en av favoriterna i ”Let’s dance”. Snacka om naturbegåvning, åtminstone när det gäller dans. Det var i det programmet jag hörde honom säga att han aldrig har varit kär. Hur sjutton kan han då veta att han är bög? Så jäkla snopet om han skulle bli förälskad i en tjej, nu när alla människor har fått veta att han dras till killar. Han har till och med tatuerat in texten ”rise above” på halsen, eftersom inte alla är så schyssta mot honom. Han är för övrigt jämngammal med mitt yngsta syskonbarn, så personligen tycker jag på sin höjd att han är lite småsöt. Lite av ”surt sa räven…” kanske, eftersom jag skulle kunna vara mormor till honom. Hans far är däremot en av dom snyggaste svenska män jag vet. Jag har inte kollat förrän nu att han bara är ett par år äldre än jag. Jag hade nog trott att han var äldre än så.

10 Maj 2012  | Länk | Media | 0 kommentar
Putsat cykeln.

Jag släpar in min cykel i källaren varje gång jag har använt den. Ändå var den mer grå än svart efter vintern, så man får väl tro att det är när jag cyklar den blir smutsig. Nu var det så illa så jag började skämmas för den. Jag var någorlunda säker på att jag hade köpt någon typ av putsmedel till den ifjol. Ju mer jag letade utan att hitta något, desto mer osäker blev jag. Samtidigt hade det varit så retfullt att hitta det efteråt, så jag letade vidare. Jag trodde det var en sprayflaska av något slag, och bland dom fanns definitivt ingenting sånt där. Till slut började jag fundera på om det kunde ha varit en tub istället. Då fick jag bingo. Så nu är min cykel svart istället för grå igen.
9 Maj 2012  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Testamente.

Då har jag fått iväg brevet där jag meddelar att jag inte kommer på bouppteckning efter min morbror på torsdag. Jag sover förhoppningsvis gott vid den tiden på förmiddagen. Jag vet inte ens om det hade varit praktiskt möjligt för mig att ta mig dit, för det hålls i hans hem på södra Öland. Möjligen kunde det ha varit spännande att se det en gång till, men jag skulle knappast känna igen mig. Jag var så liten sist jag var där, att jag inte ens minns det. Det är väl i så fall någonting man skulle ha tagit tag i medan han fortfarande levde. Jag har också godkänt hans testamente. Märkligt nog skrevs det inte förrän en vecka innan han dog, men jag misstänker att det kan ha funnits ett annat innan. Han bör ha haft alla chanser att tänka tanken, dels för att hans fru gick bort tidigare och dels för att han har varit sjuk. Det hade känts lite fånigt att ärva någon man knappt kände och inte hade någon kontakt med, när han hade sin frus dotter och hennes familj. Flickan var nitton, när min morbror och hennes mamma gifte sig. Hon är 64 nu, så dom har verkligen haft ett helt liv tillsammans. Jag har ett kort någonstans där dotterns son bara är något år gammal. När jag talade med barnets far i telefon berättade han att den lille gossen numera var snudd på flintskallig. Han själv däremot, förklarade han med illa dold stolthet, hade allt hår kvar. Då hörde jag hans fru i bakgrunden säga: "Åh ja..."
8 Maj 2012  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Internet.

När Internet ligger nere mellan halv ett och halv fem på natten får man väl anta att det är någon form av planerat stopp. Det jag inte förstår är varför Bredbandsbolaget då inte kan meddela sina kunder, som Internetbank och andra gör, när deras tjänster stängs av. Det verkar ju inte svårt att skicka reklam och annat dravel till samtliga kunder, så adekvat information borde inte vara så mycket svårare. Eftersom jag misstänkte att det var planerat, lät jag datorn vara igång medan jag gjorde mig klar för sängen imorse, ifall det skulle börja fungera igen precis då. Och det var exakt vad som hände. Framåt förmiddagen vaknade jag av ett ljud jag inte kände igen, som fyllde sovrummet. Eftersom telefonen också går på bredbandet, hade jag satt på signalen på mobilen och lagt den här inne. När sedan Internet kom tillbaka hade jag glömt den. Typiskt nog ringde en säljare just idag. Eller vad man nu ska kalla henne för. Hon var väldigt noga med att förklara varför hon hade rätt att ringa mig. Mitt mobilnummer är inte ens anmält till Nix-telefoni, så jag vet inte riktigt varför. Det gällde i alla fall någonting om pensionsplacering. Hon hade säkert rätt, men eftersom jag hatar att dom tränger sig på, går jag av princip inte på några telefonerbjudanden. Till slut avbröt jag henne och frågade om det var okey att jag fortsatte sova.
7 Maj 2012  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Nya arbetsbyxor.

Mina favoritjeans börjar bli lika nötta som arbetsbyxorna som sprack. Jag undrar om jag borde slänga dom i förebyggande syfte, så inte samma sak händer mig på stan. Arbetsbyxor fick jag för övrigt nya, tack vare att jag beklagade mig. Det var inte ens för min egen chef, men hon jag sa det till hade ändå ärende ut till förrådet, och hämtade till mig också. Hon frågade aldrig mig om storlek, och det var nog tur. Jag hade en storlek mindre i dom gamla, och det hade jag aldrig kunnat andas i i dom jag fick nu. Annars var det samma modell, men annan färg. Jag har gått i grå byxor i ett och ett halvt år, så det var riktigt uppfriskande med ett par blå. Omväxling förnöjer. Dom blå jag har sett innan har haft stora, gula reflexfält på benen. Jag visste inte ens att det fanns utan, men dom jag fick var mycket snyggare. Så var dom gjorda för betydligt längre människor än mig. Dom grå har jag fått lägga upp fem centimeter. På dom här fick jag ta det dubbla. Ändå klippte jag inte av dom. Det kanske var dumt, men det spelar väl mindre roll och det är fem eller tio centimeter dubbelt i nederkanten.
6 Maj 2012  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Nybro marknad.

Igår ringde telefonen innan nio på förmiddagen precis som förra fredagen. Den här gången väckte den mig åtminstone inte. Men svara kunde jag inte, eftersom jag hade håret fullt av kladdig toning. Nummerpresentatören visade att det var från begravningsbyrån, så jag ringde upp när jag var klar. Nu tänkte han skicka ett vanligt brev istället för det rekommenderade som kom bort. Murphys lag gjorde att det började regna lagom tills jag skulle cykla ner till centrum. Inte hade jag någon lust att vänta heller, eftersom jag skulle lägga mig när jag kom hem igen. I trappan träffade jag grannfrun, som var på väg till sommarstugan. Hon erbjöd sig att skjutsa ner mig. Då fick jag visserligen promenera hem, men det kändes ändå bättre än att komma ner till centrum med genomsura byxben. Av någon anledning har jag alltid tungt att bära när jag kommer från marknaden. Då är det skönt att ha cykeln att hänga det på. Inte förrän nu slår det mig att jag kunde ha lett cykeln på vägen dit. Det är mest när man cyklar byxorna blir plaskvåta. Nu fick jag hur som helst nya strumpor och soppåsar, så jag klarar mig ett år med båda delarna. Jag köpte rökt fisk och rökt korv, kolor och lakritspipor, stickers och en liten prydnadselefant. När jag kom till vagnen där dom sålde sillamackor hade det slutat regna, och han höll på att torka av stolarna. Sadeltäcket till cykeln låg kvar i kassen, så jag satte mig på det medan jag åt, för att hålla den sista vätan borta. I ett stånd köpte jag lotter, mest för att dom skulle finansiera en resa till Venedig för ungdomarna. Jag vann ett av förstapriserna, som var en jättefin vas. När jag gick in en butik hade jag redan vant mig så pass vid att betala med kontanter, att jag höll på att göra det där också.
5 Maj 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Molnigt.

Inatt körde vi ingen omarbetning alls, fast anledningen till att det blev ett nattskift för oss var att det fanns så mycket sånt. Man kan undra om det innebär att vår tid som nattarbetare snart är över igen. Just inatt klagade jag inte, för jag fick foga. Det är inte så himla ofta man får ha roligt på jobbet. Anledningen till att jag skriver såhär tidigt, är att det är Nybro marknad idag. Den börjar om någon timme, så det är lika bra att vänta in den. Framåt dagen brukar det bli så trångt att man knappt tar sig fram. Och går jag och lägger mig är risken stor att jag inte kommer upp igen förrän dom första knallarna har börjat packa ihop. Speciellt om det börjar regna, för då ger dom första upp tidigt. Typiskt nog har solen skinit tidigare i veckan, och ska fortsätta med det senare. Just idag, när jag hade önskat mig lite sol, lyser den enbart med sin frånvaro. Nåja blir det bara inte regn, lovar jag att inte klaga. Både blött och kallt kan förstöra marknaden helt. Nu ska jag passa på att tona håret, medan jag inväntar starten. Jag känner mig inte riktigt redo för naturligt stålgrått ännu.
4 Maj 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Skrämd.

Sist jag träffade grannen i cykelkällaren klarade jag mig undan att bli skrämd tack vare att han tryckte på lysknappen sekunden före mig. Jag var beredd på att någon var på ingående. Det var inte han, när samma sak hände imorse. Jag kom hem när han var på väg ut på sin morgonrunda. Han ställer alltid upp ytterdörren innan han hämtar cykeln, och det var förstås praktiskt för mig. När jag kom ifatt honom inne i källaren och började prata bakom honom hoppade han till, så jag var rädd att han skulle få en infarkt.

Ibland är det bra att vara en sån gnällspik som jag är. Jag mailade Posten om det där rekommenderade brevet, som inte hade kommit, fast jag hade fått lappen. Damen som svarade höll med om att dom borde ha följts åt. Hon bad mig lämna kollinumret, så hon kunde se om brevet fanns hos mitt ombud. Vid det laget tyckte jag att det var lätt överarbetat, men jag gjorde så i alla fall. Idag mailade hon mig om att att brevet inte fanns där. Jag skulle meddela avsändaren, så fick dom göra en reklamation. Det känns verkligen megastruligt, när till och med ett rekommenderat brev kommer bort. Å andra sidan var det förstås tur att jag fick lappen. Annars hade jag ju inte ens vetat att jag förväntades ha fått det. Nu har jag mailat min gamla parallellklasskompis, som har Mörbylånga begravningsbyrå.
3 Maj 2012  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Kusiner.

Jag såg på Facebook att mina brorsdöttrar, som alltså är kusiner, skulle träffas. Det var visst länge sedan sist. Själv är jag lika dålig på att träffa mina kusiner som resten av släkten. Kjell och Kristina minns jag ärligt talat inte om jag har träffat över huvud taget. Christer träffade jag åtminstone när jag var barn, men det är ju fyrtio år sedan. Evy dök upp hemma hos min pappa för tio år sedan eller så, men innan dess hade jag inte sett henne heller speciellt många gånger. Dom fyra är syskon, och bodde på fastlandet när jag växte upp på Öland. Mikael, Tomas och Rickard bodde jag nästan granne med, så dom umgicks jag med tills jag flyttade hemifrån. Tomas och jag gick till och med i samma klass i skolan. Men dom senaste trettiofem åren har det inte hänt många gånger att jag har råkat på någon av dom. Och då har det inte varit planerade träffar för att umgås, utan mer tillfälligheter.
2 Maj 2012  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Rekommenderat brev.

Dagens cykeltur gick först runt förpackningsåtervinningen. Där fick jag återigen bevis för att fler än jag saknar någonstans att slänga grovsopor på nära håll. I containern för metall hade man lyckats få in en hel cykel. Oklart hur. Det är väl just för att undvika sånt som öppningarna är så små. På den gamla containern var hänglåset stundtals uppbrutet, så att man kunde öppna dom stora luckorna. Jag antar att det finns motsvarande luckor på den nya, fast dom sitter så högt ovanpå att man inte ser dom. Ansträngt sig måste vederbörande ha gjort i alla fall. Jag fortsatte ner till posten. Igår fick jag avin om ett rekommenderat brev från begravningsbyrån, men till posten hade det fortfarande inte kommit idag. Kassörskan skyllde på att det var helgdag, men jag anser att det borde ha funnits, om jag hade pallrat mig dit redan igår. Att lapp och brev borde följas åt. Det minsta man kunde begära under rådande omständigheter vore att det stod på lappen när man tidigast kunde hämta brevet. Nu stod det bara när man senast måste hämta det. Jag hämtade en pizza på hemvägen, för att turen till centrum inte skulle vara helt förgäves. Jag antar att man inte borde äta pizza, när till och med arbetsbyxorna spricker, men gott var det.
1 Maj 2012  | Länk | Nybro | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida