HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Mars (2019)
>>


Vi blir äldre (om vi har tur).

Internet och framför allt Facebook är rena drömmen, om man är så nyfiken som jag är. Allra enklast är det förstås att få veta saker om människor med ovanliga namn. Finns det bara tio personer med samma efternamn i hela Sverige, så får man väl tro att dom är släkt med varann. Heter man däremot Andersson och har ett vanligt förnamn kan det bli knivigare. Nu hade den Andersson jag intresserade mig för senast den goda smaken att leva ihop med en kvinna från Thailand. Hon var garanterat ensam om sitt namn i Sverige. Det verkar ha varit hyfsat ovanligt i resten av världen också, för jag hittade henne direkt på Facebook. Där hade hon dessutom sina kort upplagda för offentlig visning. Det innebar att jag fick se hur mycket äldre nämnde Andersson hade blivit på 35 år. Det är alltid en tröst att man inte är den enda som åldras.

31 Maj 2017  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Trettionde maj.

Vad jag minns har jag åkt båt till Borgholm tre gånger i hela mitt liv. När barnen var små tog jag och min bror med familj färjan över en gång. Jag minns inte ens säkert varifrån den gick nu, och orkar inte googla. På åttiotalet seglade jag med en av männen i mitt liv och hans släktingar upp, och firade midsommar i gästhamnen. På kortet nedan är jag tjugo, och befinner mig på en stor, lyxig motorbåt. Borgholms slottsruin syns i bakgrunden. Min kompis kände killen som hade båten. Vi var fem personer som åkte upp till Borgholm och käkade lunch på Strand hotell. Att det var en solig och varm dag, fast det bara var i slutet på maj, syns väl nästan på klädseln. Det blåste inte ens kallt ute på sjön. Året därpå var jag också uppe i Borgholm den trettionde maj med ett par andra kompisar. Då åkte vi bil upp, men vi fikade med bekanta ombord på deras segelbåt. Dom sista åren min pappa levde blev det en del besök i Borgholm. När mamma hade gått bort umgicks han med en kvinna som bodde där. Dom sista åren bodde han själv på sjukhemmet i Borgholm efter en stroke. Sedan han gick bort för tio år sedan tror jag knappt att jag har varit där över huvud taget. Den trettionde maj 1984 var den yngre av mina bröder och jag i Växjö, och hälsade på vår storebror som bodde där då. Dit tar det knappt en timme med tåg, men jag har inte besökt den staden mer än en handfull gånger på 56 år.

30 Maj 2017  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Långnatt.

Jag valde dom av mina arbetsbyxor som kändes störst för nattens jobb, med tanke på den nya tatueringen. Vad som däremot inte slog mig förrän jag var på plats var hur jag sitter när jag jobbar. För att komma så högt upp som möjligt och få överblick över det som ska sorteras, brukar jag köra in benen så att dom kläms fast under det löpande bandet. Det fungerar dessutom likadant som selarna småbarnen har vid matbordet, så att inte min stol rullar bakåt varje gång jag kör in några träbitar. Alla inser att det inte var någon speciellt behaglig manöver, när man hade en hyfsat nygjord tatuering på framsidan av låret. Jag har fått leta efter andra sätt att sitta inatt, så jag ändå har klarat av att sköta mina arbetsuppgifter. Efter den syndigt långa söndagsnatten längtar man bara efter att få krypa i säng direkt. Riktigt så blev det uppenbarligen inte idag, eftersom jag sitter här och skriver vid halv nio på förmiddagen. Igår kväll åt jag nämligen i vanlig ordning middag, innan jag gick till jobbet. Hälften av maten fastnade (också i vanlig ordning) i dom bakersta av mina kindtänder. Det som var lite annorlunda just igår var att jag förutom maten fick bort en bit av en tand med tandpetaren. Jag ringde Folktandvården så fort dom öppnade i morse, och fick komma vid tio. Eftersom det innebär att jag har onödigt mycket tid nu och mindre än vanligt ikväll när jag sover senare, tänkte jag att det var lika bra att passa på att fixa klart det här redan på morgonen.

29 Maj 2017  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Städning.

Under en av mina fyndrundor köpte jag vacuumpåsar. Jag tänkte på mina vinterjackor, och nu i helgen har dom blivit tvättade och undanhängda. Det visade sig att det var en riktigt bra investering jag hade gjort. Dom där båda jackorna tar annars upp en halv garderob. Nu rymdes båda på mindre utrymme än vad en av dom hade tagit upp innan. Så var det en krok på själva påsen, vilket innebar att jag sparade in två galgar. Hur dammsugarpåsen har kunnat bli full fattar jag inte riktigt. Jag är oftast för lat för att dra fram dammsugaren, och använder olika typer av moppar istället. Nu var den i alla fall full, och jag tog den näst sista påsen, när jag bytte. Jag får göra med dammsugarpåsarna som med allting annat, och förvara dom där jag letar först. Flyttar jag på dom kommer jag aldrig att minnas var dom finns, eftersom jag byter så sällan. Det innebär också att jag inte minns var man får tag i påsar till min gamla dammsugare. Jag har i alla fall antecknat numret, och tänkte börja med att kolla på Kvantum. När jag svepte över datorburken, lyckades jag riva sönder någon usb-historia med dammvippan. Det var inte så konstigt att den började ge upp andan, för den hade suttit där så länge så jag hade glömt vad den fyllde för funktion. Den bör vara endera till mina hörlurar eller till datormusen. Jag kör allting trådlöst vid datorn. Jag lagade den med superlim. Det verkar ha gått bra, för allting fungerar fortfarande.

28 Maj 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Mina ben.

Mitt högra knä ser för närvarande ut som på bilden. Den kroppsutsmyckningen har jag fått helt gratis. Om man hårddrar det har jag rentav fått betalt för att göra den, eftersom det i vanlig ordning är på jobbet jag har slagit mig. Är man så klumpig som jag är och jobbar på en industri, blir det många blåmärken. Nu lär det här försvinna betydligt fortare än tatueringen på mitt andra ben, som syns i bakgrunden. Med tanke på att jag aldrig går barbent och aldrig ligger på stranden numera, är det inte så många som ser mina ben i verkligheten. Den nya tatueringen ser jag åtminstone själv. Dom jag har på ryggen är det bara min läkare och min massageterapeut som ser någorlunda regelbundet. Att komma hem till killen som tatuerar mig var för övrigt en upplevelse. Det var verkligen den typ av lantlig idyll som jag har förstått att många drömmer om. Hus med pool och ungar, hundar, katt och höns. Är man van att ha det så blir man rastlös om det är tyst. Själv uppskattade jag mer än vanligt att komma hem till lugnet och stillheten i min tvåa på tredje våningen efteråt. Igår kände jag att dom på Kvantum försökte straffa hem tiggaren som sitter utanför. Dom har en videoskärm med reklam, som kör samma jingel om och om igen. Jag hann tycka den blev tjatig medan jag bara lastade på mina varor på cykeln. Tiggaren, som satt där hela dagen, måste ha hört den flera tusen gånger.

27 Maj 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Dagens cykeltur.

Idag räddade mitt kontrolltvång mig från ett sammanbrott. Jag hade lastat cykeln full med återvinningsskräp och packväskor, när jag fick för mig att dubbelkolla så att telefonen var med. Det var den inte, och i samma fodral har jag mina betalkort. Kan någon föreställa sig hur arg och trött jag hade blivit, om jag hade cyklat till Kvantum, och upptäckt att jag inte hade något att betala med? På torget är det "Smaka på världen" ikväll. Jag har aldrig varit där, men jag har hört talas om hur mycket folk det brukar vara, och att man får köa för att få smaka. Det är inte riktigt min grej, så jag cyklade runt stadskärnan. Någon kallade mig folkskygg, och med tanke på mina medtrafikanter är det lätt att bli det. Två gånger höll jag på att bli överkörd av bilister som hellre chansade än väntade en stund extra för säkerhets skull. Inte konstigt att det smäller med jämna mellanrum ute vid glasporten, där farten är betydligt högre. En cyklist mötte jag på fel sida av vägen. Skrämmande många verkar tro att vi har vänstertrafik i Sverige. Som jag minns det var jag inte speciellt gammal när vi lade om till högertrafik, så dom som är yngre än jag kan knappast minnas något annat. Tur att brorsonen har lämnat ett gäng öl i mitt kylskåp, så jag har något att lugna nerverna med.

26 Maj 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Nygaddad.

Min tanke var att nästa tatuering skulle bli ett ansikte. Någon ärrad hjälte typ Leif GW Persson eller John Wayne. När jag väl hittade en bild jag gillade kläckte min tatuerare ur sig att han var kass på att rita ansikten. Då hade vi ändå diskuterat saken tidigare, utan att han hade sagt ett ljud om det. Jag hade ingen lust att byta utövare, så istället bytte jag motiv till det på bilden. Vi skrev lite fram och tillbaka på Messenger om tider, och till slut bestämde vi att den här långhelgen kunde passa bra. Eftersom jag är ett kontrollfreak frågade jag i förbigående om han fanns kvar på samma ställe som innan. Det gjorde han inte. Han hade flyttat hem grejorna, och bodde en bra bit utanför Nybro. Jag var måttligt sugen på att cykla så långt. Speciellt med tanke på hur frossig jag blir när jag är nygaddad. Nu var servicen total, så idag har han hämtat mig i Paradiset och skjutsat hem mig igen. Däremellan har jag legat på en brits ute i Brånahult och blivit hackad i låret. Mör blev jag, men jag är grymt nöjd med resultatet. Jag hittade bilder på "woman's ruin" också, men dom var mycket fulare. På en var det bara ett stort, manligt könsorgan. Nästa lördag har vi planerat in en tatuering till. Sedan får det nog dröja något år till nästa gång.

25 Maj 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Bestick.

Jag inbillar mig att jag behöver minst tre olika uppsättningar av knivar och gafflar. Det är dom jag handdiskar, som jag bara tar fram när jag har gäster. Så har jag en uppsättning där knivarna är lite vassare. Dom använder jag till exempel när jag äter pizza. Vardagsbesticken består av två olika sorter, som hittills har legat i samma fack. Eftersom jag föredrar den ena sorten, har jag sorterat ut såna varje gång jag skulle äta. Till slut kom jag äntligen på den sluga idén att sära på dom. Ett extra fack fick jag genom att lägga alla matskedar i samma. Innan hade jag en sort som jag hade med mig till jobbet och en annan som jag använde här hemma. Fråga mig inte ens varför. Det var helt klart överkurs, så nu ligger alla matskedar i samma fack. Med tanke på hur resten av världen ser ut, känns det skönt att inte ha större problem än var mina bestick ska ligga.

 

24 Maj 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Tjugotredje maj.

Kortet nedan är taget för exakt 41 år sedan, så småflickorna i sandlådan bör vara en bra bit över fyrtio idag. Min äldste bror och hans sambo bodde i Hovmantorp, och jag var där med mina föräldrar och hälsade på. Vi tittade på huset som det unga paret skulle flytta till. Så hälsade vi på hos brorsans svärmor och hans båda svägerskor en i taget. Den ena hade just flyttat till en ny lägenhet, och den andra bodde i villan som hade sandlåda på tomten. Flickorna är dottern i huset, hennes kusin och en grannflicka. I huset fanns också en son, som vi fick veta firade sin första födelsedag just denna dag. Han fyller alltså 42 idag. Problemet med att söka gamla bekanta på Internet brukar vara att flickorna har gift sig och bytt efternamn. Med dom här syskonen var det tvärtom. Killen hade gift sig till ett tjusigare namn, och jag hittade honom bara tack vare att jag visste att han var född just idag. Hans syster hette fortfarande likadant, som när hon tre år gammal kom springande mot mig nere vid hamnen i Bläsinge och ropade "Eva! Jag älskar dig!" Dom hade stuga där.
Övertid är tydligen ingenting specifikt för min nuvarande arbetsplats. Det verkar ha förekommit lika frekvent på alla industrier jag har jobbat på. Den tjugotredje maj 1984 arbetade jag till åtta på kvällen på Nordchoklad i Kalmar. Samma datum fem år senare jobbade jag från sju på morgonen till sju på kvällen på OP-kuvert i Oskarshamn.

23 Maj 2017  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Konvertering.

Det är många år sedan jag bytte till en ny version av Words i datorn. I dokument som är gjorda i en äldre version och som jag fortfarande använder har det i alla år kommit upp en extra ruta att klicka okej i för att spara. Jag har tänkt tanken att ta reda på hur man konverterar dom till det nya formatet, men aldrig kommit till skott. När det äntligen blev av visade det sig vara betydligt enklare än jag hade trott. Tryckte man på Officeknappen så kom kommandot "konvertera" upp. Man tryckte på den knappen, och sedan var det klart.

 

22 Maj 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Barnbarn.

Kortet nedan föreställer mig och mitt barnbarn. Det märkligaste med det är att jag inte ens har några barn. En annan udda detalj är att barnet inte skriker i högan sky. Såna där små har en tendens att göra det så fort dom kommer till mig. Hon lät betydligt mer missnöjd när jag var ute och drog henne i vagnen, men jag var uthålligare än hon, så till slut somnade hon av ren utmattning. Ålder före skönhet, om man nu kan tillämpa det talesättet på den här situationen. En mycket trevlig liten person med andra ord. Hon heter Mira, och är två månader gammal. Igår träffade jag henne för första gången, då jag var hembjuden till hennes riktiga morföräldrar. Jag fick skjuts dit och hem av brorsonen och hans sambo. Vi blev bjudna på bland annat snittar och vitlöksbröd till välkomstdrinken, när vi kom. Så blev det grillat med en massa goda tillbehör och tårta, glass och paj till kaffet efteråt. Sommaren kom den här veckan, så vädret kunde vi verkligen inte klaga på, även om det blev svalare än jag hade trott framåt kvällen. Jag hade inte ens tagit med mig någon extra tröja, så jag fick låna en, när vi blev sittande ute till sent. Jag är ingen utomhusmänniska annars, men att sitta kvar ute när det blir mörkt och dricka öl och prata strunt, ger mig känslor av både sommar och ungdom.

21 Maj 2017  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Städa med fötterna.

Jag packade upp någonting jag hade fått med posten i köket. Bland förpackningsmaterialet fanns en liten påse med silikonkulor. Påsen hade gått sönder, och det kändes som om kulorna hade fått eget liv. Dom spred sig över köket, fast jag försökte hejda dom. Dom var små, runda och genomskinliga. Det innebar att dom rullade iväg lätt, och att jag inte såg dom. Jag bara hörde när dom trillade i golvet. Jag dammsög köksgolvet noga, men ändå händer det fortfarande att jag hittar någon kula med fötterna. Då får jag lägga mig på knä och känna mig fram till den, eftersom dom är snudd på omöjliga att se.

 

20 Maj 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Dagens cykeltur.

Hur andra nattarbetare bär sig åt för att vända på dygnet varje helg är ett mysterium för mig. Den här helgen var jag i alla fall tvungen att försöka, eftersom jag är bortbjuden imorgon. Istället för att cykla till Kvantum i morse tog jag bara en snabb dusch och kröp ner i sängen. Jag vaknade efter tre timmar, och kunde inte somna om. Det som hade hänt om jag hade nöjt mig med så lite sömn, är att jag hade slocknat vid sju ikväll och inte kunnat sova längre än till klockan fem i morgon bitti. Har jag varit uppe så tidigt blir det knappast någon trevlig lördagskväll. Det jag däremot kunde göra idag var att stiga upp och ge mig iväg och uträtta mina ärenden, och sedan lägga mig ett par timmar till när jag kom hem igen. Det finns ingen gång det är så skönt att ligga och vila som när jag har varit ute och cyklat. Sommaren kom i veckan, så efter att ha haft vinterjacka förra helgen gick det inte att ha mer än linne på sig idag. Jag skulle hämta två olika paket, och hade sån tur så sms och det tredje kom precis när jag skulle ge mig iväg. Hem från jobbet i morse hade jag sällskap av en nuvarande arbetskamrat. På posten träffade jag en som har bytt jobb och utanför Kvantum en som har gått i pension, så idag har jag varit riktigt social.
19 Maj 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tangentbord.

Innan jag skaffade dator hade jag en elektrisk skrivmaskin, som jag skrev på. Jag minns fortfarande efter alla år hur mycket lättare tangenterna var att trycka ner, när jag blev med dator. Dom senaste veckorna har det gått bakåt med det. Mitt tangentbord har några år på nacken, och börjar bli trögt. Jag antar att en ordentlig dammsugning av det kunde vara en bra idé, men sedan jag läste om någon som hade sugit bort en tangent vet jag knappt om jag vågar. Lite känns det som att det jävlas med mig, för det är alltid dom bokstäver jag vill ha med som missas. Råkar jag komma emot fel bokstav behöver jag bara nudda för att den ska komma med i texten. Jag såg Carl Bildt på tv en gång, och förundrades över hur han hamrade på sin dator. Nu tenderar jag att göra likadant, för att vara säker på att få ned det jag vill. Lite intressant är det att jag knappt ens har övervägt att investera i ett nytt tangentbord. Speciellt om man betänker hur många gånger jag har bytt mus under dom här åren. Det blir lite beslutsångest också, om jag ska köpa nytt tangentbord. Jag har ett svart, som jag tycker är svårt att se på nätterna, så jag har funderat på att köpa ett vitt, som jag hade till min första dator, nästa gång. Rent utseendemässigt tycker jag att det svarta är snyggare, men å andra sidan är det sällan någon annan än jag inne i mitt sovrum som ser det.
18 Maj 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Telefonväckning.

Det skulle inte bli mycket sömn för mig på dagarna, om jag inte stängde av signalen på telefonen. Idag verkar den ha plingat och spelat mer än vanligt. Jag har fått mess från två olika leverantörer om paket som ska hämtas. Så har en dam ringt från Nordea. Hon hade dessutom lämnat ett meddelande, och då tror jag det kommer ett extra mess efteråt som informerar om det. Det hon sa var att hon skickade mig en kundpost till Internetbanken istället, när hon inte fick tag i mig. Det kunde vara bra att veta, för hos Nordea ser man inte att man har fått ett meddelande, förrän man loggar in på banken. Avanza skickar alltid mail, så man får veta direkt att meddelande väntar. Det komiska i sammanhanget var att damens ärende var att fråga hur dom kunde göra Nordea bättre för just mig. Det mesta är bättre hos Avanza, så jag kanske skulle ha tipsat dom om att kopiera deras koncept. Att eventuella sparpengar har en tendens att försvinna på Nordea medan dom växer på Avanza kändes som en så självklart negativ faktor, att jag inte ens orkade ta den diskussionen. Jag hoppas någon annan förklarade vikten av att satsa på sina kunder istället för sina höga chefer för henne. För övrigt mår jag fortfarande gott efter att en flicka på helgskiftet kallade mig "tösabit" i söndags natt. Sånt kan man leva länge på i min ålder.
17 Maj 2017  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Varmt.

Sommaren kommer tidigare inne på min arbetsplats än utanför. Redan i söndags natt kände jag att det kunde vara läge att börja med linne på jobbet. När det bara är några få plusgrader när jag går hemifrån, känns det inte lika motiverat att ta av mig alla tröjor jag har suttit med här. Inatt var jag i alla fall helt svimfärdig av värmen, så att jag skulle frysa inne i fabriken verkar inte troligt. Där jobbar man sig dessutom varm. I och för sig såg jag flera av mina yngre kollegor iklädda munkjackor inatt, när jag tyckte det var så varmt, men det verkar saknas termostat på den generationen. Jag glömmer aldrig den tonåring jag såg sätta sig i en bil som stod mitt i solen en het sommardag, för att invänta sin förälder. Jag hade definitivt väntat så länge det bara var möjligt med att hoppa in i bastuvärmen i bilen.
I morse sjöng en av männen som bytte av mig för mig. Jag blev lite orolig för hans mentala hälsa, med tanke på att klockan var sex på morgonen. När jag fick veta att han räknar ner dagarna tills han ska gå i pension förstod jag honom bättre. Lever jag så länge lär jag också sjunga under mina sista arbetspass.


 

16 Maj 2017  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Femtonde maj.

Nu chansar jag igen på att preskriptionstiden för att publicera foton kan vara trettio år. Kortet nedan är nämligen taget den femtonde maj 1987, och flickan i mitten är min svägerska. Hon och jag hade tillbringat aftonen på en buss upp till Stockholm, för att hälsa på väninnan till vänster i bild. Henne har jag inte träffat i modern tid. Jag kollade upp henne på nätet, och numera bor hon i Nynäshamn. Det kan i och för sig säkert ha varit där hon har bott hela tiden, eftersom det ingår i Stor-Stockholm. Min spontana reaktion på mitt eget utseende för trettio år sedan, är att jag skulle kunna döda för att få tillbaka den midjan. Så är det uppenbarligen inte, eftersom bättre kost och hårdare träning förmodligen skulle kunna få den på plats igen. Det kostar mer att ligga på topp ju äldre man blir.
Sommaren verkar ha kommit tidigare på åttiotalet än i år. Dom senaste dagarna har det i och för sig varit några fler plusgrader, men knappast så många så man har blivit sugen på att ligga i bikini på stranden. Det slutade jag å andra sidan med efter att ha opererat bort ett par tumörer i ansiktet, som jag troligen lade grunden för på den tiden jag solade. 1981 låg jag vid Rafshagen norr om Kalmar. Jag kollade upp det på kartan nu, och det är verkligen ingen badplats jag minns att jag har besökt. Året därpå var det uppenbarligen också sol och värme, för då solade jag på Öland. 1989 solade jag vid sjön. Eftersom jag bodde i Oskarshamn då, misstänker jag att det kan ha varit vid Ernemar. Klipporna där är det jag saknar mest från den staden.


15 Maj 2017  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Dejtingsidor.

Jag såg reklam på nätet för "Dating för singlar över 60 år." Den flög bara förbi som hastigast, men enbart rubriken fick mig att fundera en del. Det var förstås skönt att se att det rentav fanns någonting man fortfarande var för ung för. Å andra sidan lär dom flesta män jag har haft något ihop med genom livet vara över sextio vid det här laget. Då känns det lite exkluderande att dra en gräns där. Dom kanske resonerade som så att det där med åldersskillnad bara ställer till problem. Å andra sidan finns otrohetssajten Victoria Milan, som jag tycker känns enbart som ett sätt att skaffa sig bekymmer i onödan. Fast när jag läste en debattartikel av Dominika Peczynski, som driver den i Sverige, insåg jag att det finns flera sätt att se även detta på. Hon skrev bland annat: "När jag drev Lovesearch, som egentligen var en matchmakingsajt för singlar, var många av våra medlemmar i själva verket gifta. Så är det på alla dejtingsajter. Men på dessa talar man inte om för andra medlemmar att man är gift och lurar således dem man dejtar. Ponera, utan att lägga någon värdering i det, att en människa som söker sig till en otrohetssajt med största sannolikhet skulle vara otrogen i vilket fall som helst. Då kan man ju tycka att det är bättre att det sker utanför arbetsplatsen, där många otrohetsaffärer inleds, av den enkla anledningen att det verkar dumt att förstöra sina relationer med arbetsgivare och kolleger – eller inom den bekantskapskrets man delar med sin partner. Det är inte särskilt snyggt att ligga med frugans väninna. Eller med någon som inte har en susning om att man redan är upptagen på annat håll. Det är lätt hänt att man ”glömmer” att berätta för sin älskare/älskarinna att man är gift. Något som kan leda till att älskaren eller älskarinnan i vredesmod, då de får reda på sanningen, kontaktar den bättre hälften och avslöjar affären. Att vara spontanotrogen på fyllan utan skydd kan också leda till mycket tråkiga konsekvenser i form att könssjukdomar eller oönskade graviditeter. Med tanke på ovanstående kanske vi ska vara glada att det kommer kommersiella aktörer som gör det möjligt för människor att få utlopp för sina drifter och samtidigt minimera riskerna med dem.
Otrohet kommer aldrig att vara bra, eller schysst eller riskfritt. Men med hjälp av otrohetssajterna kan skadorna åtminstone begränsas."

 

14 Maj 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Sök och finn-spel.

När jag spelar sök och finn-spel som är på engelska uppstår flera problem. Att jag har svårt att få ögonen på det jag letar efter över huvud taget har förstås inte så mycket med språket att göra. Att mitt ordförråd på engelska inte är överdrivet stort har det däremot i allra högsta grad. Ibland sitter jag och googlar, för att få veta vad det är jag ska leta efter. På det viset är förstås dom där spelen bra, eftersom jag lär mig fler ord. Ett annat problem är att samma ord kan ha flera betydelser. Häromsistens fattade jag inte varför jag inte kunde hitta en spade. Den borde ju vara relativt stor. Till slut insåg jag att det var ett spadertecken jag letade efter. Samma sak med slagträ och fladdermus. Hur kommer man ens på idén att ha samma ord för två så olika saker? Att jag tolkade rock art som något som hade med musik att göra istället för hällristningar, beror förstås i allra högsta grad på att engelska inte är mitt modersmål.
13 Maj 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Korv.

Ibland får jag lida rent fysiskt för mitt dåliga minne. Jag köpte korv på Kvantum igår, och engagerade en liten tjej i personalen för att hjälpa mig välja märke. Hon var helt inne på att kolla kötthalten i dom olika korvarna, och den varierade verkligen. Jag hade aldrig ens tänkt tanken, men det lät förstås vettigt att korv ska innehålla kött och inte en massa tillsatser. Dom är så förnuftiga ungdomarna nu för tiden. Det kändes som en bra idé ända tills jag hade lagat till korven, och skulle sätta tänderna i den. Då kom jag ihåg att jag så sent som för en vecka sedan hade provsmakat korv med olika kötthalt hos en marknadsknalle. Problemet är att mycket kött betyder hårdare korv, och för mig är konsistensen snudd på viktigare än smaken. Korv smakar korv, men den är mycket godare enligt mig om den är lättuggad. (Lättspydd skulle någon ha uttryckt det.) När jag skulle iväg till Kvantum igår slog för övrigt mitt närminne någon typ av hastighetsrekord. Byxorna jag skulle ta på mig hängde inte på sin krok, och jag kunde inte för mitt liv räkna ut vart dom hade tagit vägen. Till slut tog jag ner ett par andra byxor, och bestämde mig för att forska vidare i mysteriet senare. När jag vände mig om hittade jag det eftersökta plagget på hallmöbeln. Jag hade lagt fram byxorna några minuter tidigare, och uppenbarligen glömt att jag hade gjort det i samma ögonblick.

12 Maj 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Slangopedia.

Folk nu för tiden (framför allt ungdomar) använder en massa märkliga förkortningar när dom skriver på Facebook. Jag får googla för att fatta vad dom menar, och hittade en av dom på en sida som hette Slangopedia. Det kändes som en länk värd att spara. Det finns gott om uttryck som egentligen inte har så mycket med svenska att göra, förutom alla dessa förkortningar då, och jag vet att när jag behöver den nästa gång har jag glömt vad sidan hette. Så jag letade upp rätt plats bland mina sparade länkar bara för att upptäcka att den redan fanns där. Jag har tydligen hittat det jag har sökt där förr, och tyckt redan då att det var en bra idé att spara den. Jag har med åren insett att man lika gärna kan spara precis allt i datorn. Där finns gott om plats, och förr eller senare behöver man det mesta igen. Fast ibland kan det bli så långt senare att jag har hunnit glömma att jag redan har sparat det. Det gäller bara att veta mer exakt var. Jag får försöka lägga saker där jag känner att jag kommer att leta efter dom först. Jag kör samma upplägg i skåp och lådor i min fysiska verklighet här hemma.
11 Maj 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Dom nya pengarna.

Istället för dom sammanlagt tusen kronor i kontanter jag hittade här hemma i förra veckan, har jag nu bara ett par hundra som säkerhet. Det jag kunde tänkas behöva mer kontanter till var om någon i släkten skulle ha betalt för någonting, men nu swishar vi istället. Samma sak när någon på jobbet ska ha pengar. Jag har förstått att vissa inte har några kontanter alls, men så långt tillåter inte mitt katastroftänk att jag sträcker mig. Varför man kostar på sig att byta ut sedlar och mynt, när det snart knappt finns någonstans där man kan använda dom, tycker jag är märkligt. Till och med i varuautomaterna på jobbet är det kort som gäller. Det kommer dessutom att bli exakt samma storlek på alla sedlar och nästan samma på alla mynt. Enda  chansen att se skillnad blir att läsa vad det står på dom. Mycket skumt med en sån försämring, om det inte rentav är ännu ett sätt att få folk att sluta använda kontanter. Att jag hann göra mig av med mina gamla pengar i tid var tur, för jag läste på Riksbankens webbsida att dom tar hundra spänn för att växla in ogiltiga pengar. Med mynten var det ännu värre. Om dom stod det: "Mynt som inte längre är giltiga betalningsmedel kan varken lösas in på banken eller hos Riksbanken. Mynten kan betraktas som metallskrot och kan därför lämnas till metallåtervinning." Hisnande när pengar blir skrot.

 

10 Maj 2017  | Länk | Övrigt | 2 kommentarer
Cykelrusch.

Jag är inte en sån som kommer till jobbet i sista minuten. Åtminstone inte så länge jag inte träffar någon att prata med. Hela tanken med att vara ute i god tid, är att jag ska hinna säga några ord, om jag träffar någon bekant på vägen. Halv elva på kvällen är det i och för sig inte många ute, men så länge jag inte börjar förrän vid elva, möter jag till exempel vissa kvällsskiftare som är på väg hem, när jag ska börja jobba. Igår kväll träffade jag min granne och arbetskamrat på parkeringen här utanför. Han var ute på en sista kvällsrunda med hunden innan jobbet. Han har varit över på tvåskiftet, så det var ett tag sedan vi sågs, och vi hade mycket att prata om. Jag kände att min promenadtid till jobbet tog slut. Senast det hände satt dom jag pratade med i en bil, så jag fick skjuts till jobbet. Nu gick jag ner i källaren och hämtade cykeln för att hinna. Jag hade tur som bara hade hunnit utanför huset. Annars hade det väl tagit lika lång tid att traska hem och hämta den och sedan cykla till jobbet, som att fortsätta gå. Nu trampade jag som ett jehu, eftersom jag inte visste riktigt hur sen jag var, och kom till jobbet i samma tid som vanligt. Jag var aldrig tre trappor upp och hämtade sadeltäcket, så det var lite kallt om rumpan att cykla hem i morse, när cykeln hade stått ute.

9 Maj 2017  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Åttonde maj.

1975 inföll Kristi himmelsfärdsdag redan den åttonde maj, så jag sov till halv elva på förmiddagen, fast det var torsdag. På eftermiddagen var jag i Stenåsa och såg SSG (Stenåsa Sandby Gårdby) spöa Borgholm i fotboll med 2-1. På kvällen blev det gudstjänst i min hemkyrka ledd av min konfirmationspräst. Det är hon på kortet, och det är taget det året. Hon levde bara drygt tjugo år till efter det, och blev inte ens så gammal som jag är nu. Året därpå hade dekadensen redan satt in. Då hade jag, min kusin och min pojkvän lejt chaufför. Vi skulle till Stenåsa då också, men då var det CUF (Centerns Ungdomsförbund) som anordnade dans. Innan vi åkte dit satt vi på en krog i Färjestaden och drack lite. Intressant med tanke på att varken kusinen eller jag var mer än femton. På åttiotalet var jag riktigt social. Då umgicks jag nog med fler människor varje vecka än jag gör på ett helt år numera. Den åttonde maj 1980 var mina båda bröder och den enes fru hemma hos mig och fikade. 1981 var en kompis hos mig och tonade håret (sitt eget som jag minns det) på dagen. På kvällen var brorsan och jag på Sandra och dansade. 1982 besökte jag mina föräldrar på Öland på dagen och var på dans på Stallet i Vassmolösa på kvällen. Jag körde ensam till båda ställena. På den tiden hade jag bil, och kunde ta mig dit jag ville lite smidigare än nu. Ekonomin var å andra sidan därefter. Resten av åttiotalet umgicks jag med släktingar eller vänner den åttonde maj.

8 Maj 2017  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Sällskapsspel.

Nya sällskapsspel har i modern tid nästan alltid betytt frågespel. Jag ville ha någon annan typ av spel, så förra helgen gjorde jag en mer rejäl genomsökning av utbudet hos nätbutiken Spelexperten. Ett spel som baseras på Rummy, ett påminner om Tetris och i det tredje drar man kort och försöker göra rader på spelplanen. Alla tre sakerna är sånt jag gillar, men sedan hittade jag mer exakt det jag sökte. Två olika spel där man snurrar fram nummer och drar kort för att bestämma vad som ska hända. Det ena handlar om livet i stort, och i det andra leker man tågrånare. Min tanke var att välja bort ett par av spelen innan jag beställde, men så tyckte jag det var synd, när jag äntligen hade hittat vad jag sökte. Det fick bli fem nya spel på en gång. Nu gäller det bara att någon mer gillar samma, så jag får spela dom någon gång. Ett resespel jag har sedan tidigare innehåller en del frågor på olika länders flaggor. Det tycker brorsonen om, eftersom han kan i stort sett varenda flagga i hela världen. Jag, som möjligen ser skillnad på Sveriges och Japans flaggor, är inte lika road. Spelexperten hade ett spel med enbart flaggor, men det köpte jag av förklarliga skäl inte. Rummyspelet borde faktiskt min äldste bror kunna offra sig och spela, när han kommer ner till midsommar. Det är nämligen hans dotter som har lärt mig spela Rummy en gång i tiden. Att spelplanen till tågrånarspelet var ett tredimensionellt tåg hade jag fattat. Vad jag inte anade var att det kom i delar utstansade i kartongark, så man fick bygga ihop det själv. Jag är inte speciellt händig och jäkligt darrhänt, men till slut fick jag ihop ett lok och sex vagnar. Resultatet syns på nedersta bilden.

 

7 Maj 2017  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Möten.

Tidigare låg det en grill på andra sidan kanalen i centrala Nybro. Då hade man alltid tivolit utanför den, när det var marknad. Nu är grillen riven, så det skulle ha funnits betydligt bättre med plats för tivolit. Då hade man flyttat in det på torget. Intressant upplägg. Annars var jag mest fascinerad av mig själv igår. Jag stannade till exempel och pratade med en av dom som krängde telefonabonnemang. Jag har kontantkort, och ringer nästan aldrig, så det mesta i abonnemangsväg skulle bli dyrare. Han hade gett mig en pekpenna när vi började prata, och när jag gick därifrån fick jag två till. Jag antar att det inte såg så bra ut att komma tillbaka till jobbet utan att ha gjort av med några. Det stod för övrigt liknande säljare på fler ställen. Jag läste på Facebook i efterhand att den aggressivaste var en kvinna, som tog tag i folk fysiskt. Ibland känns det som om jag lider av ansiktsblindhet. Igår mötte jag en man som sa "Hej Eva". Det tog flera sekunder innan jag kände igen honom som den som anställde mig på Kährs för 27 år sedan. Om just den detaljen brukar han säga att det inte kan bli rätt varje gång. Över huvud taget har jag svårt att urskilja enstaka bekanta ansikten bland en massa folk sådär. En före detta arbetskamrat tog också till knepet att säga mitt namn. En nuvarande fick jag ta en rejäl titt på innan jag såg vem det var, men det berodde mest på att hon gömde sig bakom ett par stora solglasögon.

6 Maj 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Marknad.

Idag var det dags för årets upplaga av Nybro marknad. Vi jobbade över inatt, och jag känner mig själv så väl, att jag vet att risken finns att jag missar hela tillställningen om jag går och lägger mig på morgonen efter jobbet. Istället stannade jag i vanlig ordning uppe, och tog en runda på förmiddagen. Det står alltid i annonsen numera att det börjar vid tio, men det brukar vara hyfsat bra fart på kommersen redan vid nio. Väntar man längre blir det svårt att komma fram för barnvagnar, rullstolar och annat. Jag vill inte gärna gå och bära på en massa, så min plan var att gå runt och kolla först, och sedan gå tillbaka och handla. Den sprack direkt, när jag hittade en korvhandlare, som hade ställt fram små skålar med färdiga smakbitar av alla sina korvar. Det kunde jag inte motstå, så där sprack planen att jag skulle passa på att äta något annat på marknaden också. Det blev flera olika sorters korv. Tre olika bar jag med mig hem. När jag väl hade börjat tyckte jag att jag lika gärna kunde köpa kolor och godisremmar, när jag hittade båda delarna i ett och samma stånd. Jag har alltid varit extra svag för godis i större bitar, och på ett annat ställe såldes det fudgelimpor. Jag vågar sällan köpa kläder utan att prova, men när jag hittade en hoodie för en hundring chansade jag. Jag har haft svårt att hitta såna i Nybro, och den visade sig vara helt perfekt. På hemvägen köpte jag med mig en wrap med kräftstjärtar, som jag tänker avnjuta ikväll.

5 Maj 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Pengar.

Redan för flera veckor sedan var jag på väg att kolla upp vilka pengar som blir ogiltiga sista juni, och vad jag kunde tänkas ha i min ägo av dom. Hur det var bestämde jag mig för att jag kunde ha några femkronor kvar som minne, och struntade i alltihop. Som väl var kom Nybro marknad emellan. Den går av stapeln imorgon, och jag hade i vanlig ordning inte tänkt på att ta ut kontanter att spendera där. När jag kollade plånboken, som jag aldrig använder numera, låg det en femhundralapp där, som slutar gälla som betalningsmedel om några veckor. Jag använder mobilfodralet istället, eftersom det har plats för mina betalkort också. För säkerhets skull ligger där ett par hundra i kontanter också. Tidigare var det en tvåhundralapp, men den använde jag en gång när jag inte lyckades få till rätt kod till kortet jag skulle betala med. Nu låg där två hundralappar av den gamla sorten. När jag ändå var igång tog jag tag i det där med mynten också. Tack vare det hittade jag en gammal hundring som låg i portmonnän i jobbväskan. Till slut tömde jag till och med spargrisen. Där fanns åttio enkronor. Plånboken gick inte att stänga med dom i myntfacket, så jag fick låna jobbportmonnän. Så sur jag hade blivit om jag hade insett att jag hade en hel tusenlapp i för gamla pengar när det var för sent. Jag har inte använt kontanter på så många år att jag blev osäker på hur det var med femtioöringarna. Dom försvann tydligen redan för sju år sedan, så dom fick ligga kvar och skramla i spargrisen tillsammans med tioöringar, tjugofemöringar och några utländska mynt.

4 Maj 2017  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Livets förgänglighet.

Medan mina föräldrar levde var dom medlemmar i GDV det vill säga GammelDansens Vänner. Det var förresten jag också så länge jag var ute och dansade. Här i Nybro bytte dom namn på föreningen för tjugo år sedan eller så, för att locka en yngre publik. Det intressanta är att jag aldrig kommer ihåg den nya förkortningen. Jag får kalla den för det som inte heter GDV längre. Hur som helst löser man medlemskort för ett år i taget. Mina föräldrar gjorde så även 1989. Mamma hann aldrig få någon nytta av det kortet, eftersom hon dog i början av februari. Pappa sa flera gånger förundrat att hon trodde verkligen att hon skulle komma ut och dansa igen. Jag är inte lika säker på att man tänker så logiskt och rationellt. I så fall skulle jag bland annat lägga ner broderiet jag håller på med för tillfället. Det är en tavla med en tomte, som är så stor att den redan har passerat sin första jul utan att vara klar. Jag tvivlar på att den blir det till nästa heller om någonsin. Men jag fortsätter brodera på den så länge jag tycker det är roligt, även om den aldrig skulle bli klar.

 

3 Maj 2017  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Uttryck.

Människors olika uttryck överlever dom själva åtminstone hos mig. Jag tänker ofta "Det är ändå nåje, som farmor skulle ha sagt". Hennes sons "Gör du som du tycker" har min bror tagit efter. Jag hör min pappa varje gång han säger så. Hans fru säger "Hur eller hur" när jag skulle säga "Hur som helst". Det kan vara något småländskt, för en kille jag kände i Oskarshamn sa likadant. Det verkar också vara smålänningarna som säger "först å sta" istället för "först och främst" och dom som gärna avslutar meningar med orden "så det är". Man frågar sig vad folk styr med istället för vad dom sysslar med. Ibland säger jag till och med alltis istället för alltid, som den härmapa jag är. När det kör ihop sig brukar jag tänka att "Det är inte lätt att vara liten och sova trångt i stor säng". Det var en ungdomsförälskelse som brukade säga så. Ett annat uttryck från min ungdom var att man hade "gäckat", om man hade uteblivit från någonting. För vår del gällde det danskvällarna på Sandra i Kalmar, där vi oftast höll till både onsdagar och lördagar på den tiden. Alkoholförtäring kallades att snapsa, och då blev man sne eller bladig.

 

2 Maj 2017  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Cykelberoende.

Att ha cykel som enda transportmedel kräver lite extra planering. Man kan inte handla hur mycket som helst på en gång. Man får alltid se till att ta det största sist och att sedan hämta en pizza på hemvägen är inte att tänka på. Jag minns hur mycket enklare det var att ha en bil, där man kunde slänga in i princip hur mycket som helst. Med korg fram, cykelväskor och spännband till pakethållaren får jag med mig en hel del på cykeln, men ibland får jag hejda mig lite. Som när det stod både hushålls- och toalettpapper på shoppinglistan, samtidigt som jag skulle hämta två paket. Inhandlandet av papper fick vänta en vecka extra. Då hade Kvantum dessutom fått hem hushållspapperet också i storpack, så cykeln blev vällastad ändå. Det var visserligen "bara" 24 rullar toalettpapper och 12 rullar hushållspapper, men tillsammans med resten av veckohandlingen skulle jag inte ha fått på så mycket mera på cykeln. Skulle jag köpa riktigt stora balar skulle jag knappast få plats med dom här hemma heller. Då fick jag förvara dom i förrådet, och hämta några rullar i taget.

1 Maj 2017  | Länk | Nybro | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida