HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Januari (2020)
>>


Words of wonder.

Candy crush saga var ju länge det både roligaste och bästa Facebookspelet enligt mig. Men så hittade jag ett ännu bättre, som har brädat det. Words of wonder har ungefär samma upplägg med olika nivåer att passera, specialbitar om man lyckas smälla många och så vidare. Skillnaden är att här är det bokstäver på bitarna, och man gör kedjor genom att göra ord. Det känns klart mer meningsfullt och är otroligt vanebildande. Som tur är med båda spelen har man bara ett visst antal liv på sig, innan man måste vänta tills man kan fortsätta. Annars skulle jag fastna dygnet runt. Längst får jag ändå vänta varje gång jag lyckas klara en hel nivå. Det är samma upplägg där också, med att man måste ha hjälp vidare av tre vänner. Men medan minst hälften av mina vänner spelar Candy crush har jag bara lyckats lura ett par stycken att testa Words of wonder. Det tog också ett tag, så för att komma vidare i början gjorde jag något som jag aldrig hade gjort för ett spels skull innan. Jag blev vän med folk på Facebook enbart för att vi spelade samma spel, så dom kan hjälpa mig vidare. En rolig detalj i spelet är för övrigt världens sötaste fågel, eftersom spelet kommer från Disney. Den ser djupt olycklig ut när jag misslyckas, flyger ett varv om jag gör något riktigt bra och så är den på bild varje gång jag har klarat en bana.
31 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Bokhyllan.

Någon gång borde jag lära mig att mäta saker och ting innan jag går för att köpa nytt. Jag inbillar mig att vissa saker har en viss storlek, men så är det bevisligen inte. Jag har till exempel kommit hem med extrablad till mitt urklippsalbum, som inte har passat. Efter den tabben köper jag till blad så jag ska klara mig tills albumet känns fullt redan från början. Nu senast gällde det fotoalbum. Det första albumet hon på Bokia visade mig sa mitt ögonmått mig att det var på tok för stort. Nästa såg mer normalt ut. När jag kom hem visade det sig att det inte gick in på höjden i bokhyllan, eftersom det var högre än dom andra. Inte var jag så smart så jag gick och bytte det, utan jag började använda det i alla fall. Jag har mina fotoalbum stående i tidsföljd, men nu fick det nyaste hamna helt fel, eftersom det fanns lite mer plats på höjden på hyllan ovanför. Där har jag nämligen ett äldre album som är lika högt, så jag har flyttat hyllan efter det en gång. Till slut bestämde jag mig för att testa med att flytta den igen. Det fungerade nätt och jämnt. Jag skulle vilja ha den mitt emellan dom två alternativen som finns för att det skulle vara perfekt. Nu står i alla fall albumen i tidsföljd. Det enda problemet är att få ut dom, men större delen av tiden står dom ju ändå bara där. Det högsta albumet på den övre hyllan är verkligen inpressat på millimetern på höjden. På den nedre hyllan är det lika tight fast på bredden, eftersom det nya albumet var ganska brett. Nu blev det i alla fall dammtorkat bakom alla album. Dom är så tunga att lyfta ut, att jag hade struntat i det under semestern, men det samlas en hel del damm bakom dom.
30 Juli 2013  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Slut på semestern.

Under semesterns absolut sista utrensningar och sorteringsvändor hittade jag ett tillgodokvitto från blomsteraffären. Det såg inte ut att vara någon tidsbegränsning på det, men nu hittade jag det dessutom inom rimlig tid. Det hade följt med något kvitto som skulle sparas, så hade jag inte fått för mig att gå igenom det facket kunde det ha blivit liggande i flera år. Det var i och för sig inte på mer än fyrtio spänn, så det hade inte varit hela världen. Mest kändes det bra att jag inte var helt fel ute när jag letade igenom plånboken efter det vid midsommar. Jag var säker på att jag borde ha ett till, men när jag inte hittade det trodde jag att det var jag som var förvirrad och kom ihåg fel. Det var snudd på samma sak med cykelstödet. När jag fick problem både med att fälla upp och ner det, började jag undra om det var jag som hade blivit dement och inte mindes hur man gjorde. Jag glömmer aldrig dokumentären jag såg på tv om en dement man. Han skulle hälla upp ett glas vatten, och sedan kom han inte ihåg hur man stängde av vattenkranen. Nu hämtade jag i alla fall min STX spray. Den är bland det bästa jag någonsin har "råkat" få med mig hem från jobbet. Balkongdörren började som av ett rent mirakel att fungera efter lite spray på rätt ställe, och gör det fortfarande efter flera år. Det hjälpte på cykelstödet också.
29 Juli 2013  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Åska.

Här förändras vädret snabbt. Solen sken när jag satte mig här, så jag tänkte att det får väl bli en promenad idag också. Nyss hörde jag hur det small till av åskan, och nu har himlen öppnat sig. Då känns det som om jag kunde unna mig att hinna lite extra här inne istället, eftersom det är sista chansen. Imorgon lär jag få ge mig ut oavsett väder, och vara borta hela kvällen. Efter att många har sagt att det inte behövs i stan stänger jag inte av datorn fast det åskar. Det lär jag ångra den dagen någonting går sönder. Nu hade jag inte hunnit även om jag hade velat, för jag hörde bara den där enda smällen. Det är inte bara vädrets skiftningar samma dag som fascinerar mig. Både det och ljuset förändras ju extremt mycket över året i det här landet. För bara någon månad sedan var det nästan ljust när jag gick från jobbet vid elva. Igår hann det bli alldeles mörkt medan jag satt vid tv:n. Jag sänkte ljudet, eftersom jag tänkte att det måste vara väldigt sent. Då var klockan bara tio. Annars känner jag mig inte sent ute, eftersom solen fortfarande står högt på himlen även om jag inte blir klar med det jag håller på med förrän framåt sju. Till vintern, när det blir mörkt redan vid fyra, känns det som om dagen vore slut redan då. Likadant är det med temperaturen. När jag kommer hem från cykelturen till Kvantum på lördagarna brukar jag förutom mina dubbla tröjor få ta på mig en fleecejacka, när jag sitter vid köksbordet med lördagstidningen. Nu, när det är 26 grader varmt i köket, kan jag knappt ha några kläder alls.
28 Juli 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Dagens cykeltur.

Idag var det mulet men torrt, tills jag kom ut. Då började det regna. Tanken att det kunde hända hade slagit mig, så jag hade kollat upp regnskydden till packväskorna. Jag tänkte att jag kunde ta ett av dom att skydda det jag hade i cykelkorgen med. Vad jag hade missat var att dom där skydden satt fast, och alltså enbart kunde dras över själva väskorna. Jag hade ju tur som inte överraskades av regnet halvvägs. Nu kunde jag kila upp och hämta en stor pizzakasse att skydda innehållet i cykelkorgen med. Andra har kassar från IKEA, när dom behöver något större, här är det pizzakassar. Det betyder dels att jag aldrig är på IKEA, och dels att jag tycker det är svårt att cykla hem med en pizza utan att ha den i en kasse. När jag nu visste att det regnade kändes det onödigt att bli genomblöt, så jag fick med mig regnjackan också. Då säger förstås Murphys lag att regnet blev minimalt, och när jag kom ner till centrum sken solen. Hade jag inte tagit den ger jag mig sjutton på att det hade blivit rena skyfallet. Jag kom sent till Kvantum, och var vid charkdisken fem i tre. Den enda grillade kyckling dom hade kvar var precis den halva jag var ute efter. Den fick jag dessutom för halva priset. Ibland tjänar man tydligen på att vara sent ute. Dagens Cola skulle delas med "killen". Det torde väl betyda att jag säkert får ha den för mig själv. Jag kollade för övrigt upp på nätet vilka namn som finns på flaskorna, och Eva är inte ett av dom. Det är väl inte så vanligt bland yngre längre, och i min ålder ska man tydligen inte dricka Cola.
27 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Återvinningscentralen.

Idag har min snälla brorson hjälpt mig att köra ut lite bråte till återvinningscentralen. Man är ju lite handikappad utan bil, när det ska lämnas flera kilometer utanför stan. Sedan flera år tillbaka har vi ingenstans att lämna grovsopor där jag bor. Inte kommer jag mig för att som vissa bara ställa ut det i någon gång någonstans. Hissen går bara upp till tredje våningen, så det blev att bära ner prylarna en trappa från vindsförrådet. Sedan hade vi i alla fall tur med hissen, som var ledig. Sist jag hade hjälp att rensa lite flyttade min granne precis samtidigt. Då blev det många trappor att bära i. Mycket folk var det ute idag. Massor av husvagnar och husbilar på vägarna. Det är tydligen fler än vi som slutar sin semester idag. En strid ström av bilar och folk som skulle slänga sopor var det också. Jag var lite orolig att jag skulle ha missat att dom hade semesterstängt eller så, men det är nog inte att tänka på med den tillströmningen. Annars hade brorsonen en plan B. Han skulle in till IKEA, så i värsta fall kunde han ha tagit med sig mina prylar till Kalmar. Det var olidligt hett, och medan vi var iväg samlades molnen. Jag bad att få bli avsläppt vid rondellen, så jag fick lite luft på hemvägen. Jag hoppades hinna hem utan att bli blöt, men riktigt sån tur hade jag inte. Nu var det mest bara skönt med regn i värmen, och det riktiga skyfallet kom inte förrän jag var under tak.
26 Juli 2013  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Ringa mig själv.

Fröken Ur får många samtal, när jag ska kolla om den fasta telefonen fungerar. Så har jag kommit på att ringa till min mobiltelefon. Den kan jag ju dessutom ringa till den fasta från, så jag får veta om det fungerar både ut och in. Döm om min förvåning den dagen jag fick felsignal när jag ringde till min egen mobil. En telefoniströst sa dessutom att "numret ni försöker nå används inte". Eftersom man provar allting en gång när tekniken strular, testade jag med att fylla på kontantkortet, och se det hjälpte. Mycket märkligt med tanke på att det inte ens var riktigt tomt. Även om det hade varit tomt kändes det som ett märkligt meddelande att få.

Idag blev det en cykeltur. Fördelen med det var bland annat att jag slapp kånka på kassarna till förpackningsåtervinningen någon längre sträcka. Jag gjorde mig äntligen av med en större bunt veckotidningar, så den kassen vägde hur mycket som helst. Så slapp jag chansa på att det gick att ta sig dit närmaste vägen. Dom håller på att laga vattenläckan som var innan midsommar ordentligt, så jag vet inte riktigt hur det ser ut. Med cykeln gick det lätt att ta en annan väg. Så passade jag på att utforska en av alla cykelvägarna som går utåt Hanemåla. Det finns ett helt litet nätverk av cykelbanor i skogen åt det hållet.
25 Juli 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Telefonin... igen.

Jag fattade killen jag pratade med på Bredbandsbolaget i helgen som att han skulle skicka någon typ av uppsägningsblankett jag fick skriva på. Eftersom jag har läst på Facebook hur fel det kan bli om man missförstår och inte säger upp saker och ting i tid, tänkte jag det var bäst att reda ut begreppen, när det inte kom något med posten idag heller. Märkligt nog har Bredbandsbolaget inget alternativ där man kan maila dom direkt. Man får välja mellan att ringa och att kontakta dom på Facebook. Jag har tyckt att det verkar märkligt. Idag bestämde jag mig i alla fall för att testa, och det fungerade alldeles utmärkt. Nu fick jag veta att min telefoni är uppsagd till sista augusti. Jag vet att jag läste något om hel kalendermånad, så det verkar rimligt. Det enda som ska komma med posten är en bekräftelse på det, och ingenting jag behöver skriva under eller skicka tillbaka. Jag skulle förstås kunna lägga ner hela verksamheten med fast telefoni direkt, men så länge jag har den kvar försöker jag väl få den att fungera. Jag har i och för sig redan sett till att få numret borttaget från Eniro på nätet, men efter sista augusti finns det en hel del att plocka bort rent fysiskt i mitt hem. Två telefoner, en telefonsvarare och en hel hoper med sladdar under telefonbänken i hallen. det var visserligen tal om att jag kunde behålla dosan och använda den som router, men då borde jag kunna flytta den till datorn, och slippa ha den på golvet. Annars har jag en egen router att byta tillbaka till. Telefonbänken får väl byta namn till hallmöbel. Den är nämligen väldigt praktisk att sitta på och att ställa ifrån sig saker på ute i hallen.
24 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Semestershopping.

Det intressantaste med att shoppa loss på semestern är nog alla sommarjobbande butiksbiträden. När vi besökte Kosta outlet vid midsommar var dom så nya att dom stod bredvid någon mera van. Vid det här laget börjar dom väl bli varma i kläderna. Så kan dom jobbet lagom tills semestrarna är slut, och dom får gå igen. Fast på en av tjejerna på Kvantum förstod jag att dom har många som kommer tillbaka som har varit där tidigare. Igår fick jag förresten bevisat att det är kvalitet på solglasögonen jag använder numera. Jag har ett vagt minne av att dom är köpta hos en optiker, och vitsen är väl att dom är polariserade. Dom hade en grej med ett foto i framme, som blev helt annorlunda när jag satte på mig solglasögonen. Jag tycker det är fascinerande att dom kunde ändra det man såg helt. Det dyraste jag köper är annars inte alltid det jag uppskattar mest. Jag köpte tre saxar för 25 spänn på Jysk. Dom såg inte ens ut som jag ville, men det är verkligen ljuvligt med nya, vassa saxar. Trådkorgen, som egentligen var ett felköp, tycker jag också är helt suverän över diskbänken. Innan hade jag disktrasan på eller bakom vattenkranen, vaskproppen på diskbänken och svampen i ett skåp. Det är toppen att slänga allt i den där korgen och få undan det samtidigt som man har det lätt tillgängligt. Till och med tratten hamnar i den där korgen medan jag kör diskmaskinen. Den brukar stå där i annars, men den är så lätt så det smäller när den hoppar upp och ner, om jag låter den gå med resten av disken.
23 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Glass.

Idag blev det en tripp till Bolaget för att återställa vinförrådet efter fredagens festligheter. Jag stannade till på torget på vägen dit. Först tänkte jag titta in hos optikern. Hon skulle ringa när mina glasögon var klara. Eftersom min fasta telefon är minst sagt strulig och nu på väg ut helt och hållet, kändes det som en bra idé att ge henne mitt mobilnummer. Jag mötte henne utanför butiken. Hon hade haft lunchstängt, eftersom hon var ensam den här veckan, så jag tajmade precis. Glasögonen hittade vi en låda. Dom hade kommit i fredags, när hon var ledig. Kollegan hade tydligen inte brytt sig om att ringa. Det var i alla fall toppen att få dom direkt. Jag gillar verkligen inte att vänta på att folk ska ringa. Mitt mobilnummer hade hon för övrigt. Det fick bli korv och glass till lunch idag också. Det är ju inte så många dagar kvar nu, som jag hinner ner till torget och käka. Jag antar att eldningsförbud betyder att semestervädret är extremt väl lämpat för att sitta ute och äta. Medan jag åt min korv hörde jag en kvinna beställa någon lyxvariant av glass. Det var en våffla med tre kulor vanlig glass, mjukglass och så topping på det. Hon hann tre steg från luckan innan hon tappade det mesta av godsakerna ur våfflan stackaren. På hemvägen stannade jag till vid en klädbutik som ligger lite undanskymt. Jag gick in och provade eftersom jag hittade en ärmlös topp på stället utanför. Den kunde jag inte ha, men innehavaren hittade en annan till mig.
22 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Telefoni.

Så länge jag ringde med Telia hade jag tjänat en hel del pengar på att säga upp den fasta telefonen. Sedan jag började använda bredbandet även till det har jag sparat massor av pengar. Så nu hade nog aldrig tanken slagit mig, om det inte hade börjat strula så förbaskat. Annars kunde jag liksom lika gärna ha haft telefonen kvar. Nu slog mig i alla fall tanken, och när jag bad om synpunkter i fredags fick jag enbart medhåll. Så igår ringde jag Bredbandsbolaget för att säga upp telefonin. Det enda som händer direkt är att dom skickar en blankett, om jag förstod saken rätt. Jag kunde inte för mitt liv komma på om det fanns någonstans där man borde ändra sitt telefonnummer. Men ändrar jag på Eniro, så kan ju alla ta reda på det själva. Jag har tänkt så redan innan och lagt in både mobilnummer, mailadress, Facebook och hemsida där. Problemet var bara att jag strulade till det, så det blev en ny post av alltihop. Annars hade jag nog kunnat ta bort det fasta numret själv. Nu ser det ut som jag behövde hjälp. Hos Eniro var dom inte lika serviceinriktade som på Bredbandsbolaget. Dom hade kontorstider, så dit får jag ringa imorgon. Om jag hade varit tveksam innan, så fick jag helt klart för mig idag att jag hade fattat rätt beslut. Idag lyckas jag nämligen antingen få telefonen eller Internet att fungera, inte båda samtidigt. Och då vet ju alla vilket jag prioriterar.
21 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Vinkväll på balkongen.

Årets vinkväll på balkongen gick av stapeln igår för artonde året i rad. Här håller vi på traditionerna, och bäst är dom vi har skapat själva. Årets upplaga går till historien av två skäl. Dels vädret som visade sig från sin bästa sida. Jag hade en ärmlös topp, och det är inte många sommarkvällar som är tillräckligt ljumma för att jag ska tycka att det är njutbart. Visserligen hävdade mitt sällskap att det började bli svalare framåt nio, men då hade jag druckit både vin och öl, så det var ingenting som störde mig. Jag tycker mig minnas flera tillfällen när vi har åkt bil ner till centrum, eftersom vädret inte har inbjudit till någon promenad över huvud taget. Något annat som var bättre än vanligt var att kortterminalen på Nybro kebab faktiskt fungerade. Jag började nästan tro att dom hade satt i system att ha en skylt där det stod att den var ur funktion. Vi började med ett glas vin på balkongen, för att kvällen skulle leva upp till namnet. Det var först bror, svägerska och jag. Efterhand anslöt först syskonbarnen och till slut brorsdotterns pojkvän. Efter ett par timmar promenerade vi ner till Nybro kebab och därifrån vidare till Kvantum för efterrättsglass. Hemma igen fikade vi ute på balkongen, innan vi drog oss inomhus. Vi spelade till och med en omgång frågespel, som brorsdotterns pojkvän vann. Överlägset tänkte jag skriva, men av protokollet som ligger kvar på köksbordet att döma var hans blivande svärmor honom tätt i hasorna.
20 Juli 2013  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Papperskopior.

Jag tillhör dom som framkallar papperskopior av mina bästa kort, så att det fortfarande finns fotoalbum att bläddra i. Det känns inte som om det blir av att någon sätter sig vid datorn och tittar på kort när dom är här. Fotoalbum och urklippsalbum brukar däremot vara populära. Som jag mindes det hade jag inte tagit så många kort sedan gången innan att det var lönt att beställa sist jag kollade. Det måste ha varit ett tag sedan. Dom sista korten i albumet var nämligen från september. Det senaste året måste ha gått extremt fort. 72 kort fick jag ihop som jag ville ha kopior på. När jag var klar att beställa upptäckte jag av en händelse att bara hälften av korten blev 10 x 15 som jag hade tänkt. Jag har tydligen kommit åt någon inställning i kameran, så resten blev 10 x 13. Dom skulle bli för små i albumet, och jag hittade ingenstans där jag kunde klippa om dom själv. Till slut satte jag mig och ändrade alla dom till 11 x 15, och ställde in mig på att klippa ner dom själv i efterhand. Jag gick ändå in en sväng på sidan för kundservice innan jag beställde. Där läste jag att när man gör sin beställning blir man tillfrågad om man vill ha bilderna i digitalt eller klassiskt format. I det sistnämnda blir dom alltid 10 x 15. Å ena sidan tycker jag det var urbota dumt att det valet inte kom upp tidigare i processen, så man såg att allting blev rätt. Hade jag å andra sidan inte dröjt nästan ett år med att beställa kanske jag hade kommit ihåg att det var såhär det fungerade. Alternativen verkade bekanta, när jag väl hittade dom.
19 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Solskadad.

Under mina städ- och röjningsrundor hittade jag ett kort som visar varför jag sitter här inne idag och inte ligger ute i solen. Så såg jag ut för fyra år sedan, när dom hade opererat mig för basalcellscancer. Risken finns förstås att det kommer tillbaka även om jag undviker solen, eftersom det mesta i den vägen kommer på äldre dagar, efter att man har varit i solen som yngre. Man får vara glad så länge det inte är malignt melanom, även om jag misstänker att det inte är för sent att få det också som straff för ungdomssynder. Till skillnad från andra cancertyper sprider sig basalcellscancer i princip aldrig till andra delar av kroppen. Fast speciellt kul var varken operationen eller ärren jag har efter den. Speciellt det under ögat, fast läkaren verkligen gjorde allt han kunde för att det skulle bli snyggt. Sköterskan som tog stygnen var smått fascinerad över hur många stygn han hade gjort. Han var tvungen att flytta runt skinnet lite, för att jag fortfarande skulle kunna stänga ögat efteråt. Jag är förstås djupt tacksam för att han var så proffsig. Själv är jag så pass van vid min egen spegelbild, att jag nästan kan glömma bort det där ärret. Fast då brukar jag alltid träffa någon som undrar vad jag har gjort under ögat. Jag har kört ett par kurer med silikongel och nu testar jag Bio-oil. Allt som påstås ha effekt på fula ärr får en chans. Jag har förresten varit utomhus idag och cyklat en halvmil. Dels för att jag hade ärenden att uträtta. Sedan måste jag väl röra lite på mig, om jag inte ska gå upp alltför många kilo under semestern. Och så sitter ju det där "ut i det fina vädret" djupt, fast man vet att det inte är så nyttigt.

18 Juli 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Kan själv!

Jag funderar starkt på att bli som en arbetskamrat jag hade tidigare. Han stängde aldrig av sin dator. Jag tyckte det skulle vara jobbigt med det där surrandet, men han var så van vid det att han hade svårt att sova utan det. Nu har jag ju åtminstone en betydligt tystare dator än tidigare. Jag misstänker nästan att det ljud jag hör om nätterna som låter som höfläktar skulle överrösta den. Vad det är som låter så har jag aldrig riktigt lyckats räkna ut. Jag försökte fråga en granne, men han hade ingenting hört. Å andra sidan är han sambo. Sover man två i samma rum är man knappast bortskämd med att det är tyst. Anledningen till att jag börjar överväga att aldrig stänga av datorn är att den (ta i trä) fungerar så länge den är igång. Det är när jag startar upp den efter natten som routern får spelet. Igår räckte det att starta om den. Idag hjälpte varken det eller att återställa den. Till slut kopplade jag förbi dosan, för att kolla om det verkligen var den som strulade, och då fungerade Internet. När jag flyttade tillbaka sladdarna var jag fortfarande uppkopplad, men det tutade upptaget i telefonen. En annan grej hade också strulat innan, så jag trodde det var datorn jag hade problem med. Eftersom jag inte visste vad mer jag kunde göra själv hade jag då övervägt att ringa Doff data. När det nu verkade vara routern i alla fall var det ju Bredbandsbolaget som gällde. Jag var inte överdrivet sugen på att ta en vända till med dom, men där kom jag åtminstone på en grej till att kolla själv. Den sista killen jag talade med lärde mig hur jag går in i datorn och trixar med inställningarna för dosan. Jag har varit inne och kollat tidigare, utan att tycka att jag kunde göra så mycket där. Nu stod det i alla fall att telefonen inte var okej, och jag lyckades få igång den. Förhoppningsvis fungerar både telefonen och Internet ännu en dag utan att jag behöver ringa supporten. Det jag gjorde var väl ändå ungefär detsamma som dom skulle ha gjort, misstänker jag.
17 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Tufftufftåget.

Om man är för lat för att åka till Göteborg och ta en tur med Paddan. Om man inte ens orkar masa sig till Kalmar för att åka Flundran. Då finns det en budgetvariant i Nybro, nämligen Tufftufftåget. Förutom att man sparar in resan till en annan stad, så är vårt lilla tåg gratis att åka, så jag har sparat massor av pengar idag. Sist jag åkte blev det bara den korta rundan, men idag kom jag med på den långa. Fyrtio minuter var ungefär vad min rumpa klarade. Tillbaka på torget gjorde jag av med lite av dom sparade pengarna inne på Var Dag. Där har jag aldrig någonsin hittat någonting som har passat mig tidigare. Nu hade dom en ärmlös blus som både såg ut och satt som jag ville. Det var mer än vad någon annan butik i hela Nybro hade lyckats med. Till ett bra pris dessutom. Jag har köpt så många andra toppar för under 200:- under semestern, att det känns som överkurs att ge det dubbla för någonting jag tänker gå och skrota i här hemma. Hemma igen satte jag mig vid datorn för att blogga, men det är ett par timmar sedan. Det är ju så lätt att bara bli sittande och surfa. För att alla ska förstå hur viktiga saker jag ägnade mig åt, kan jag som exempel nämna att jag surfade på guldfiskminne. Jag har ju själv ett väldigt begränsat minne, och äldsta brorsdottern brukade åtminstone förr använda sig av det här uttrycket. Nu läste jag att det faktiskt inte är så att guldfiskar har ett kort minne som alla tror utan en guldfisk har relativt långt minne. Det är bevisat att guldfiskar kan komma ihåg saker i minst flera veckor.
16 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Semesterdag.

Dagen började med en smärre katastrof. Alla har väl insett vid det här laget att minst halva mitt liv kräver Internet för att fortgå. Jag trodde det var färdigstrulat med det, så glad blev jag inte när det plötsligt inte fanns att uppbringa. Enligt datorn själv var det en kabel som inte var ansluten. Jag vill gärna lita på vad den säger, så jag kollade att kabeln satt som den skulle för säkerhets skull. Nästa steg i att prova allt jag klarar av att göra själv var att starta om routern. På den jag hade tidigare hade jag ju aldrig hittat knappen till det, men på den nya telefondosan vet jag var den sitter. Den blinkade en stund, så knäppte det till i den, och sedan var jag uppkopplad igen. Dagen var räddad. Dagens promenad gick bland annat runt en av second hand-butikerna här i närheten. Där såg jag ett motorcykelburet par köpa en hel kaffeservis. Problemet när brorsan är här brukar annars vara att han inte kan köpa någonting större. Fast dom skulle kanske inte så långt med sin servis. Har man inte full packning innan går det väl ner en hel del i dom där packväskorna. Jag ser ju hur mycket jag lyckas få med mig på min trampcykel när det kniper. Nu har jag just bytt tvätt ute på balkongen. Jag är livrädd att ha balkongdörren öppen längre än absolut nödvändigt medan jag håller på, eftersom alla kryp och flygfän tar sig in. Ändå hade jag lyckats släppa in en mygga härom dagen. Man hör när dom flyger runt öronen, och man känner när dom sticker en, men dom är snudd på omöjliga att få fatt i. Den här lyckades jag i alla fall klämma ihjäl när han bet mig i halsen, fast jag inte ens märkte att jag klämde den. Plötsligt hittade jag ett lik på handen. En spindel bar jag in själv, och lade den dessutom på min säng. Den följde med tvätten in.
15 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Felköp och skådis.

Gårdagens felköp var en trådkorg att hänga i duschen. En femtiolapp tyckte jag inte var hela världen att chansa bort. Jag tänkte mest på om jag verkligen ville ha den i vägen när jag duschade. Lösningen jag har nu tar i stort sett ingen plats alls. Det stora problemet visade sig istället vara att texten "fäster bäst på släta ytor som kakel, glas och speglar", i själva verket betydde att sugpropparna enbart fäste på såna ytor. På mina mattförsedda väggar fäste dom inte alls. På skjutdörren hade det fungerat alldeles ypperligt, men där tyckte jag definitivt mest att den var till besvär. För tillfället hänger korgen ifråga över diskbänken och innehåller vaskpropp och disktrasa. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag trivs med att ha den där, eller den åker ner igen.

Medan jag har varit ledig ett par veckor har jag hunnit sitta vid tv:n en stund varje kväll. Det innebär att jag har hunnit se mycket av det jag hade sparat under våren. Ett tag kändes det som om jag kollade på Irene Huss varannan kväll och Molanders varannan. Ändå dröjde det till den absolut sista filmen innan det slog mig att en av poliserna i Huss och pappan i Molanders spelades av samma kille. Jag upplevde den ena som en ung snutkille och den andra som en stadgad familjefar. Man får väl se det som att Eric Ericson är en väldigt bra skådis.
14 Juli 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Internet och Norra vägen.

Datum är satt för årets vinkväll på balkongen, och jag lade upp det som ett evenemang på Facebook. När jag skulle bjuda in dom tre av gästerna som finns där var det inte ett dugg svårt att hitta dom på vänlistan. Dom tre låg högst upp och belamrade hela översta raden. Jag antar att det betyder att dom gånger jag har lagt upp evenemang tidigare har jag bjudit exakt samma människor. Ibland är det verkligen trevligt att Internetsidorna minns vad man har sysslat med tidigare. Det underlättar. Aningen mer tveksam är jag till att det direkt syns i reklamen i kanten var man har surfat. Man vill inte precis leta efter någonting pinsamt, ifall någon annan skulle vara i närheten efteråt, och se vad jag får för reklam.

Ombyggnaden av Norra vägen utanför mitt börjar se färdig ut. Både den utökade vägbanan och cykelbanan är asfalterade. Framför allt är "min" gatlampa på plats och lyser igen. Så har dom jobbat en hel del övertid också. Dom har väckt mig på morgnarna med sina maskiner, och inte tagit kväll förrän sent. Det tog ett tag innan jag ens märkte att vägen var avstängd åt ena hållet. Att det bara var ett körfält såg jag ju, men att alla bilar kom från samma håll tänkte jag aldrig på. Inte verkar det ha varit lätt att ta till sig för bilisterna heller. Jag har sett flera som har fått backa tillbaka. Häromdagen var det ett stort timmerlass som försökte ta sig igenom mot trafiken. Jag såg aldrig om han lyckades, men jag hörde åtminstone ingen smäll.
13 Juli 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Dagens promenad.

Idag tog jag en promenad ner till centrum, eftersom jag inte räknade med att köpa någonting tungt. Den blev längre än planerat, eftersom jag tänkte börja med att äta lunch. Planen var att stanna redan vid Amigo, men det satte vädret stopp för. Efter att ha blåst kallt igår var det plötsligt så sommarvarmt idag att jag ville sitta ute och äta, men Amigo hade ingen uteservering. Eftersom jag enbart brukar hämta mat där vet jag faktiskt inte om dom har haft det i sommar över huvud taget. Eller dom senaste somrarna. Dom har stenlagt en liten plätt på andra sidan gatan, men nu fanns där i alla fall inga möbler. Jag gick runt hotellet, men av lappen på dörren att döma öppnade inte restaurangen förrän vid fem. Annars tror jag att dom har lunchservering, men kanske inte på sommaren. Jag orkade inte gå in och fråga, utan jag traskade ända ner till Juventus. Där satte jag mig på uteserveringen och käkade laxplanka. Det blir inte av mer än någon gång om året, men gott är det. Efterrättsglassen intogs i vanlig ordning på torget. Så avverkade jag i stort sett varenda klädbutik i hela Nybro, utan att hitta vad jag sökte i ärmlöst. Det fanns mest linnen, och jag vill ha bredare över axlarna. Så är inte storlekarna anpassade efter en kropp som min. När dom blir tillräckligt stora för att hänga över magen, börjar ärmhålen och halsringningen bli på tok för stora. Man ser visserligen folk hela tiden med överdelar som smiter åt runt valkarna, men jag trivs inte med att ha det så. Ett par butiker till som jag kan titta in i kom jag på när jag kom hem, men nu får det vänta till nästa vecka. På hemvägen träffade jag en kompis till en kompis. Det var tredje gången jag såg henne på två dagar, så nu frågade jag om hon kände igen mig. Det gjorde hon inte, men hon kom på vem jag var efter en stund, och sedan stod vi och tjattrade lite fast vi egentligen inte känner varann. Trevlig tjej det där.
12 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Mera shopping.

Nu har jag snart inte råd att ha semester längre, eftersom det ger mig alldeles för gott om tid att göra av med pengar. Förutom ekonomin är det ödesdigert för vikten, eftersom jag hinner äta mjukglass var och varannan dag. Första semesterveckan gick jag i och för sig "bara" upp ett halvkilo. Det skulle innebära två kilo på hela semestern, men i min värld är två kilo också ett litet helsike att bli av med. Dessutom vet man ju inte om det eskalerar ju längre man är ledig. Vid dagens besök på Duveskogs kan man se det som att jag sparade nästan 400 spänn, eftersom det var 30 % rabatt på allt jag handlade. Butiken håller på och säljer ut inför ett ägarbyte. Jag insåg när jag kom hem från Butik Julia att jag enbart hade köpt typ tunikor. Till vardags vill jag ha mer åt tröjhållet. Nu provade jag mig igenom halva sortimentet på Duveskogs. Alla toppar utom en satt åt om magen. Jag trivs inte när någonting smiter åt runt valkarna, så det fick bli en ny runda i en storlek större. Där plockade jag ut tre till som jag gillade och en som behövde vara ännu större för att passa min smak. Får man fem toppar för en bra bit under tusenlappen får man väl vara nöjd. Allihop kändes dessutom fortfarande bra när jag kom hem. Det är ju en fördel om det är sånt man verkligen använder. Att fyra av fem var tvärrandiga tyckte jag var lite skrämmande, men det blev liksom bara så. Det enda jag inte fick tag i var ärmlöst, så det får nog bli en shoppingrunda till innan semestern är slut. Det jag använder hemma börjar bli så slitet att det känns som om jag borde kasta en del.
11 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Troschock.

Jag har fått revidera min uppfattning att allting finns på Internet. Dom senaste dagarna har jag misslyckats nästan helt med att hitta två av sakerna jag sökte. Det första var vad löpsedelssättarna skulle ha kallat en troschock. Ellos har dom enda trosorna jag trivs i, men lyckligtvis är det deras eget märke. Ändå var det plötsligt så urplockat när jag skulle beställa nya att dom enda som fanns i alla storlekar var svarta. Förr använde jag visserligen det, men nu när jag kör med vit bh vill jag gärna ha samma färg på trosorna. Dom vita fanns bara kvar i små storlekar. Extra tragiskt eftersom dom ligger under "Ellos plus collection", vilket jag alltid har tolkat som att dom görs för oss som inte ser ut som fotomodeller. Killen som svarade på mitt mail uttryckte sig dessutom väldigt märkligt i mitt tycke. Trosorna hade blivit mycket populärare än dom hade väntat sig, och han visste inte om dom skulle komma hem igen. Vi snackar alltså om trosor som har funnits i deras sortiment i flera år. Jag tycker definitivt att dom borde veta vid det här laget både hur populära dom är och om dom tänker fortsätta sälja dom eller inte. Det andra som knappt gick att uppbringa ens på Internet var gardinlufter. Det är tydligen helt ute. Fast det löste vi i butiken här i Nybro genom att para ihop längder med varsin passande kappa. Det var dessutom vuxenpoäng på dom, med enfärgade längder och diskreta mönster på kapporna. Dom som är vana vid mina blommiga gardiner kommer att förvånas. Men det får, som sagt, vänta till advent.
10 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Glasögon och gardiner.

Igår hade jag tid för synundersökning. Jag har bestämt mig för att unna mig ett par terminalglasögon (närprogressiva) eftersom jag sitter så pass mycket vid datorn. Det verkar mera avkopplande med ett par såna då, än med mina vanliga, där jag måste titta i nederkanten om jag sitter nära någonting. Min syn hade visserligen inte förändrats något direkt sist jag kollade, men skulle vi göra ett par helt nya glasögon kändes det motiverat med en aktuell synkontroll också. Efteråt vidtog det vanliga provandet av bågar. Jag tycker väldigt mycket om att dom jag har är så stora att jag ser allt jag vill. Dom som kändes bäst var jag lite tveksam till färgen på, så hon skulle ta hem dom i en annan färg. På hemvägen var jag på Jysk. Förutom några småsaker köpte jag ett kuvertlakan. Det låter åtminstone underbart med ett underlakan som ligger stilla, så jag vill prova det en gång.

Idag skrev ett par på Facebook att dom hade bröllopsdag. Datumet lät bekant på något vis, och när jag kollade hade jag själv varit på dubbelbröllop denna dag för trettio år sedan. Andras bröllopsdagar är annars ingenting jag har i huvudet, så det var ju lyckat att jag kunde passa på att skriva grattis när det dessutom var jämnt. Pärlbröllop heter det visst. Annars har jag bland annat varit nere i centrum och gjort av med en faslig massa pengar på gardiner. Jag har två uppsättningar till varje fönster som jag byter mellan. Samtliga har bra många år på nacken, så det började kännas som om jag ville ha lite nytt att titta på. Jag orkar förstås inte byta en gång till nu i sommar, så dom nya får vänta till advent, men vi är väl snart där, misstänker jag.
9 Juli 2013  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Bredbandsbolaget.

Bredbandsbolaget verkar definitivt inte centraliserat till en och samma ort. När jag till slut frågade visade det sig att supporten satt i Umeå. Inte undra på att alla jag pratade med talade mer eller mindre utpräglad norrländska. När dom hjälpte mig att provringa min fasta telefon fick jag av någon outgrundlig anledning upp ett 08-nummer på displayen. Hur det kunde komma sig frågade jag aldrig, så det lär jag fortsätta fundera på. När dom sedan skickade någon del så gick avsändaradressen på paketet till Ljungby. Umeå, Stockholm och Ljungby. Då har man väl täckt upp så stor del av landet man rimligtvis kan? Det häftigaste med Internet är ju just att det inte är ett dugg platsberoende. Det kändes nästan lite läskigt medan vi höll på och trixade med min telefondosa. Hur jag kunde höra att det knäppte ute i min hall i Nybro, för att någon gjorde någonting uppe i Umeå. Att få ordning på den fasta telefonin innebar för övrigt bara att felringningar och säljsamtal kom igång igen. Den förste som ringde var en äldre man som glatt sa "Hej, det är morfar". Min morfar har varit död i så många år att det helt klart kändes som en felringning. På nummerpresentatören såg jag en annan dag att damen från Psoriasisförbundet hade ringt. När hon väl fick tag i mig var samtalet snabbt avklarat. Jag köper samma paket med lotter varje gång hon ringer.
8 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
James Bond och min skrivare.

Ibland tas det väldigt mycket för givet när man skriver i tidningen. Det jag reagerade på senast var att alla förväntas veta att "Tomorrow never dies" är en James Bond-film. Det nämndes ingenstans. Istället kallades han för "den fartfyllde actionhjälten". Jag misstänkte att det kunde gälla Bond, eftersom Pierce Brosnan spelade huvudrollen. Samma fenomen brukar förekomma bland radannonserna, där folk till exempel skriver centralt, men inte i vilken stad. Svårt att veta om dom menar Kalmar, Borgholm eller rentav Nybro eller Växjö. Speciellt i dessa tider, när nästan alla telefonnummer är mobilnummer. Förr kunde annars riktnumret ge lite vägledning.

Alla tidigare skrivare jag har ägt har fortsatt skriva ut när bläcket har börjat ta slut, men texten har försvunnit mer och mer. Min nuvarande matade plötsligt igenom papperet utan att det blev någonting på det. Jag provade att skriva ut i en annan färg, och det gick bra. Mycket riktigt var det den svarta patronen som var slut. Jag byter den aldrig när mätaren visar att den är tom, för då brukar det finnas bläck kvar till hur många sidor som helst. Det här kändes som ett intressant upplägg, och egentligen var det väldigt bra. Då slipper man förstöra papper med utskrifter som bara syns till hälften. Jag tänker nog ändå ta tillbaka min gamla skrivare eftersom jag trivdes bättre med den. Då kommer den nya enbart att fungera som skanner. Jag var lite tveksam till den också, men igår skannade jag foton, och det gjorde den riktigt bra. Den har dessutom platt lock, vilket innebär att man kan lägga saker ovanpå den. Då känns det inte som om den tar lika mycket plats som min gamla skanner, som hade ett rundat lock.
7 Juli 2013  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Shoppat kläder.

När det gäller kläder och skor är jag visst klart okvinnlig. Dom flesta verkar ägna sig åt att shoppa eller åtminstone titta på kläder mer eller mindre kontinuerligt. Jag går i samma skor för jämnan. Dom jag har nu är så gamla att jag har sulat om dom en gång. När det gäller kläder får jag snudd på dåligt samvete när jag ska träffa släkten och inser att dom har sett allt jag äger och har ett flertal gånger redan. Så idag har jag klarat av årets besök i butik Julia. Det var sista chansen innan innehavarinnan själv gick på semester, och hon är verkligen expert på att ekipera mig. Jag tror vi höll på i närmare en timme och provade, plockade fram och diskuterade. Jag kom hem med tre bh:ar, ett par byxor och fem överdelar. Tur hade jag också, så det var 30, 40 och till och med 50 procents rabatt på flera av plaggen. Jag är ju så avig så jag handlar trots att det är rea, inte för att det är billigt, som många andra. Sedan kommer vi oundvikligen till frågan om vad man egentligen behöver. Bh:ar har jag ett helt gäng, men bara två stycken som jag verkligen trivs i. Eller åtminstone står ut med. Jag hörde idag att en bh ska man kunna ta på sig på morgonen och sedan glömma bort tills det är dags att ta den av sig. En sån lär jag aldrig hitta. I min värld är bh ett tortyrinstrument. Punkt. Byxor har jag faktiskt ett gäng, efter att ha besökt butik Julia en gång om året under några år, men dom slits åtminstone. Det har med friktionen mellan mina lår att göra. Överdelarna köpte jag, som sagt, mest för omgivningens skull. Och för att jag ska känna mig lite fin någon gång.
6 Juli 2013  | Länk | Nybro | 1 kommentar
Städprojekt.

I onsdags hade jag bokat tid hos frissan vid två på eftermiddagen. Jag hoppades och trodde att det egentligen var onödigt sent, så jag skulle hinna börja med mina fönster innan jag gav mig iväg. I verkligheten hann jag inte ens läsa klart hela morgontidningen innan det var dags. När jag kom därifrån gick jag in en sväng på Carlssons, mest för att dregla lite över sånt jag inte behöver. Nu är ju det där med vad man behöver väldigt relativt, så det slutade med ett eventuellt felköp på ett par hundra. En liten, enkel pryl att riva och hacka med, som påminde mycket om den jag hade tills för något år sedan. Då köpte jag först en större, som man vevar och sedan en elektrisk. Speciellt bra fungerar inte den sistnämnda till det jag vill, så nu backar jag ett steg i utvecklingen av mitt kök. Det slutar väl med att jag hackar med en vanlig kniv, som alla andra. Jag köpte i alla fall inte en ny mikrovågsugn för ett par tusen, fast den jag har är 25 år gammal eller så. Torktumlare för det tredubbla köpte jag inte heller, fast den skulle få plats på höjden även i mitt lilla badrum. Igår tvättade jag äntligen mina fönster, så nu ser man ut mot Norra vägen även när morgonsolen ligger på. Tvättmaskinen har gått hela veckan. Sextiograders, fyrtiograders, sängöverkast, vinterjackor och gardiner. Idag har jag varit en sväng till Kvantum, eftersom mjölken var på upphällningen. Så mycket annat hade jag inte på min lista, men det blev desto fler impulsköp, så jag fyllde mina båda cykelväskor i alla fall.
5 Juli 2013  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Sara.

När jag såg Arnes dödsannons i november fick den mig att tänka på slutorden i en dikt. "En dag ska världen bli oändligt ensam för en utav oss två." Efter ett långt liv tillsammans misstänkte jag starkt att det var så det kändes för Sara. Dom hade bara varandra, inga barn. Väldigt ofta tycker jag det känns som om äkta par följer varandra även i döden, och idag fanns Saras dödsannons i tidningen. Inte ens ett år hann hon vara ensam. Båda var runt 85, och jag vet egentligen inte hur det var med dom, eftersom vi inte hade setts på många år. Vi skickade fortfarande julkort varje år, men i julas kom det inget Jag tänkte då att Sara var nerbruten av sorgen, men det kan lika väl ha varit så att det var Arne som skrev dom där julkorten. När jag förstod av en annan bekants dödsannons att han hade varit dement, insåg jag hur lite jag vet om människor jag träffade varje vecka i ett tidigare liv. Mycket hinner hända på tjugo år, och alla blir äldre. Saras dödsannons fick mig att tänka på ett par andra slutrader. "Men i oändlighetens hav, en dag vi delar samma grav." Jag hoppas verkligen att det är så för henne och Arne.
4 Juli 2013  | Länk | Bekanta | 0 kommentar
Bredbandet.

Igår fick jag tag i en av dessa datakillar som lade ner hela sin själ i att verkligen försöka hjälpa mig, och jag börjar hoppas att han lyckades. Nu hjälpte det nämligen inte att återställa telefondosan. Internet gick lika långsamt ändå. Han testade allt och lite till, och tyckte det var för jäkligt att jag hade fått strula med det i flera veckor. Till slut tyckte han att vi skulle göra en riktig felanmälan, men innan dess måste vi ha testat precis allt. Däribland att dra ur min router. Jag har alltid hävdat att jag inte hittar rätt sladdar, men det var inte så svårt. Det syntes tydligt att det var en gul som skulle bort ur datorn och en grå som skulle dit istället. Så visste jag att det inte skulle hjälpa, för det hade ju brorsonen testat. Men se det gjorde det. Plötsligt gick bredbandet upp i hastighet och telefonen fungerade fortfarande. Den sistnämnda följde i och för sig samma mönster som i söndags. Det fungerade att ringa både ut och in, men det skrapade så man inte hörde varann. Det rättade till sig efteråt den här gången också, så nu verkar allt fungera samtidigt även såhär dagen efter. Fast då hade han redan lovat att skicka en telekabel. Både han och tjejen i söndags tyckte att jag skulle testa med en sån, och då kan dom gott ge mig en. Så hade jag honom att koppla in routern i telefondosan igen, nu när min var borta. Helt utan brandväggen i routern vill jag inte vara. Han tackade till och med för ett trevligt samtal, innan vi lade på. Dom flesta är väl ganska griniga när det strular, antar jag. När jag satte mig vid datorn nästa gång hade jag inget ljud. Eftersom jag hade varit på sladdarna kollade jag där, och mycket riktigt var det så enkelt som att sladden till högtalarna hade åkt ur. Problemet kvarstod dock på Internet. Det var ljud i Explorer men inte i Firefox, och jag läste om flera som hade råkat ut för det. Till slut fick jag igång det också, fast jag inte vet riktigt hur. Vem bryr sig, så länge det fungerar?
3 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Telefonsupport.

Eftersom jag funderar på att ta en dust med Bredbandsbolaget idag igen, är det väl lika bra att jag bloggar innan. Man vet aldrig vad dom hittar på. Jag undrar om dom sitter uppe i Norrland någonstans, för det är flera norrländska röster. Hon som har lyckats bäst hittills lät precis som min brorsdotter. Hon är från Hälsingland, medan den här tjejen var ända uppe ifrån Umeå. Jag hör uppenbarligen inte skillnad på olika varianter av norrländska. Allt norr om Stockholm låter likadant i mina öron. Det jobbiga med att ringa Bredbandsbolaget är sällan telefonkö eller så. Oftast får man hjälp nästan direkt. Det jag ogillar är vägen dit. Det är olika knappval och ett erbjudande om att delta i en utvärdering av deras tjänster efter samtalet. Det blir snudd på komiskt när det jag skulle vilja klaga på bland annat är att tvingas lyssna på det erbjudandet varje gång jag ringer. Posten hade också en halvfestlig kundtjänst. Jag ställde en fråga på Internet, eftersom det är betydligt enklare, men dom bad mig ringa istället. När jag fick tag i en flicka på numret dom hade gett mig bad hon att få koppla mig vidare till någon som hade hand om Posten.se. Varför gav dom mig inte numret dit direkt, när dom visste vad mitt ärende gällde? Angående post har jag just fått klart för mig att vi inte började med postnummer i Sverige förrän 1968. Jag skaffade min första brevvän året innan, så jag bör ha skrivit adresser utan, fast jag inte minns det. Jag var bara sex år, så problemet var att nästan alla ville ha brevvänner från sju år och uppåt. Så läste jag på Internet att rekommendationen om att göra två blanksteg före postorten och sedan skriva den med versaler är borttagen. Så gör jag fortfarande.
2 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Fortsatt fixande.

Flickan jag pratade med i lördags verkar ha gått upp i rök. Dom har ungefär samma system på Bredbandsbolaget som hos läkaren med en typ av journal, så dom kan kolla vem man har pratat med och vad den personen har gjort. Den här tjejen hade tydligen inte antecknat alls. Flickan jag fick tag i igår var desto mer alert. Att det kan vara routern i telefondosan och min egen router som krockar tycker jag mig ha hört förut, men hon verkar vara den första som har gjort något åt det. hon kopplade helt enkelt bort routern i telefondosan. Så hade hon mig att peta i ett hål med tandpetare, för att återställa dosan till fabriksinställningarna. När hon var klar gick bredbandet så fort det skulle, samtidigt som det fungerade att ringa både in och ut. Problemet med telefonen var bara att det sprakade, så man inte hörde vad den andre sa. Det kunde vara den lilla delen som kallades splitter som det var fel på, så det skulle hon skicka en ny. Men när vi hade lagt på testade jag igen, och då skrapade det inte längre. Jag kunde ringa och höra hur min sjukskrivne bror mådde från den fasta telefonen. Oklart om det var något av det vi pillade med i jacket som hjälpte eller vad som hände. Jag hade ingen lust att försöka komma fram till Bredbandsbolaget igen bara för att tala om det, så hon får väl skicka den där splittern. Man behövde inte skicka tillbaka den gamla, så jag kan ha den i reserv. Jag snyggade till det med alla sladdar under telefonbänken igen, och trodde att allt var frid och fröjd. När jag hade stängt av datorn inatt hörde jag hur det knäppte ute i hallen. Telefon och dosa var avstängda en stund, och så startade den upp igen. Allt på egen hand. Idag var bredbandet nere på tio. Eftersom det där med återställningen var ungefär vad jag kunde komma på att göra själv testade jag det igen, och då gick hastigheten upp. Jag borde ju inte behöva göra det varje dag, men killen som svarade på Bredbandsbolaget idag var inte så driftig. Det enda han kunde tänka sig var att skicka en ny dosa. Eftersom jag är inne på den tredje på två veckor, och den här åtminstone fungerar, var jag inte speciellt sugen på att börja om en gång till. Nu har jag lagt en tandpetare i lådan i telefonbordet. I värsta fall får jag peta igång den en gång om dagen, tills jag orkar börjar bråka med dom igen. Killen jag pratade med idag trodde att det som hände inatt kunde vara en engångsföreteelse. F-n tro´t.
1 Juli 2013  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida